Taluppfattning Àr grundlÀggande för all matematisk utveckling. I denna rapport har vi valt att analysera tvÄ olika lÀromedel i matematik för Ärskurs 1 och 2. Syftet med rapporten var att undersöka hur taluppfattning hanteras i de bÄda lÀromedlen samt vilka kognitiva nivÄer (grundat pÄ Blooms taxonomi) som stimuleras. Vi hade Àven för avsikt att undersöka omfattningen av konkretisering i de analyserade lÀromedlen. En del av vÄrt syfte var Àven att jÀmföra dessa tvÄ för att ta reda pÄ om det förekommer skillnader/likheter lÀromedlen emellan.

Uppsatsen behandlar budgetens betydelse för engagemanget hos ledning och medarbetare. Engagerade medarbetare Àr ingen sjÀlvklarhet i ett företag och det kan finnas en osÀkerhet hos ledningen om hur engagemang ska skapas. Ett problem, speciellt i mindre företag, kan vara att undvara resurser, exempelvis tid och pengar, för att skapa den extra glöd som behövs. Budget Àr ett verktyg som mÄnga företag redan anvÀnder och kan Àven anvÀndas som ett verktyg att samlas kring för att diskutera i företaget. Syftet med uppsatsen Àr att -beskriva och jÀmföra ledningens och medarbetarnas uppfattning om budgetprocessen i ett mindre företag, -tillÀmpa en modell om meningsskapande pÄ de uppfattningar pÄ budgetprocessen som identifierats i företaget samt -formulera tentativa slutsatser om hur meningsskapande kan anvÀndas som instrument för att skapa engagemang i ett mindre företag.

Syftet med vÄrt examensarbete har varit att undersöka likheter och skillnader mellan tvÄ friskolor i arbetet med lÀsförstÄelse. Vi ville ta reda pÄ hur lÀrarna pÄ tvÄ friskolor arbetar för att uppfylla kunskapskraven nÀr det gÀller lÀsförstÄelse, samtidigt ville vi se om lÀrarna ger eleverna möjlighet att prova olika arbetssÀtt och arbetsformer nÀr det gÀller lÀsförstÄelse. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer med sex stycken pedagoger frÄn Ärskurs 1 - 3 . Vi har valt att skriva om Vygotskjis teorier, dÄ han anses vara förgrundsfiguren för ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrandet. Genom hela vÄrt arbete har vi anvÀnt oss av Barbro Westlunds litteratur som behandlar lÀsförstÄelse och samt hur forskning ser ut kring Àmnet. Genom höglÀsning, samtal och i diskussioner utvecklar pedagogerna elevens lÀsförstÄelse. Det visade sig vara viktigt att eleven hittar lÀslusten nÀr pedagogerna utmanar eleverna utifrÄn deras olika behov i sin förstÄelseprocess.

Denna uppsats syftar till att beskriva fyra verksamma musikhögskolelÀrares tankegÄngar om vad de upplever som god kvalitet inom musik och hur de i rollen som jurymedlem ser pÄ det gemensamma juryarbetet vid musikhögskolans instrumentalprov. Genom att tydliggöra likheter och skillnader i lÀrarnas vÀrderingar av kvalitet ville vi bilda oss en uppfattning om hur ett instrumentalprov faktiskt bedöms.En kvalitativ forskningsmetod i form av intervjuer anvÀndes som metod för ÀndamÄlet. För att ta del av en praktisk bedömningssituation fick lÀrarna se tvÄ olika videoklipp och resonera kring dessa som om det hade varit ett instrumentalprov. Detta upplÀgg möjliggjorde att variationer i lÀrarnas bedömningar kunde upptÀckas.Hermeneutiken har anvÀnts som vetenskapligt förhÄllningssÀtt för att genom tolkningar av del och helhet kunna hitta det som inte tydligt visar sig i informanternas svar. Analysen av studien visar att lÀrarna upplever bedömningen som subjektiv och komplex samt att ett gemensamt yrkessprÄk saknas.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka och jÀmföra vilken syn förÀldrar har pÄ den fria lekens betydelse för barns lÀrande. Studien görs i en förskola i Sverige respektive en utlandssvensk förskola i Spanien och svaren jÀmförs sedan mellan de olika lÀnderna.Vi har utgÄtt frÄn tre frÄgestÀllningar;? Vad innebÀ begreppet fri lek enligt föÀdrar till barn i en svensk respektive utlandssvensk föskola?? Vad anser förÀldrar till barn i en svensk respektive utlandssvensk förskola att barn lÀr sig genom den fria leken?? Vilka tankar och funderingar har förÀldrar till barn i en svensk respektive utlandssvensk förskola angÄende deras barns möjligheter till fri lek under dagarna i förskolan?För att samla in material anvÀnde vi oss av strukturerad intervju för hemskick som metod. Genom vÄrt res-lutat kom vi fram till att det finns bÄde likheter och skillnader i svaren vi fick frÄn förÀldrar angÄende den fria leken jÀmfört i en svensk respektive utlandssvenk förskola. FörÀldrarna till barnen i den svenska skolan nÀmner flera begrepp och förmÄgor som barnen lÀr sig medan förÀldrarna till barnen i den utlandssvenska förskolan mer tar upp materiella ting som barnen leker med.

Syftet med denna studie a?r att underso?ka lekens betydelse fo?r barns la?rande och utveckling. Studien bygger pa? en kvalitativ metod da?r vi har intervjuat sju stycken fo?rskolla?rare. Resultatet visar att fo?rskolla?rarna anser att leken a?r grunden till la?rande och leken beskrivs som en grundpelare i fo?rskolan.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om det finns nÄgon relation mellan den starka företagarkulturen och de mÄnga frikyrkoförsamlingarna i Gnosjöregionen. Uppsatsen bygger frÀmst pÄ intervjuer med tre medlemmar ur Alliansmissionen.Informationen som kommer fram i intervjuerna har till stora delar analyserats mot Webers bok Protestant Ethic and the Spirit of Capitalism. I grunden bygger idén till uppsatsen pÄ Webers teori om hur kalvinismen gynnade kapitalistisk framgÄng.Att det finns en relation mellan frikyrkorna och nÀringslivet i regionen framkom tydligt i intervjuerna. Bygdens historia har ocksÄ haft stor betydelse för hur bÄde religion och företag har utvecklats. Likheter med Webers teori finns men dÀremot har det under detta arbetes gÄng inte gÄtt att se nÄgot direkt inflytande frÄn kalvinismen i omrÄdet.

Denna uppsats syftar till att beskriva fyra verksamma musikhögskolelÀrares tankegÄngar om vad de upplever som god kvalitet inom musik och hur de i rollen som jurymedlem ser pÄ det gemensamma juryarbetet vid musikhögskolans instrumentalprov. Genom att tydliggöra likheter och skillnader i lÀrarnas vÀrderingar av kvalitet ville vi bilda oss en uppfattning om hur ett instrumentalprov faktiskt bedöms.En kvalitativ forskningsmetod i form av intervjuer anvÀndes som metod för ÀndamÄlet. För att ta del av en praktisk bedömningssituation fick lÀrarna se tvÄ olika videoklipp och resonera kring dessa som om det hade varit ett instrumentalprov. Detta upplÀgg möjliggjorde att variationer i lÀrarnas bedömningar kunde upptÀckas.Hermeneutiken har anvÀnts som vetenskapligt förhÄllningssÀtt för att genom tolkningar av del och helhet kunna hitta det som inte tydligt visar sig i informanternas svar. Analysen av studien visar att lÀrarna upplever bedömningen som subjektiv och komplex samt att ett gemensamt yrkessprÄk saknas.

Under vÄrterminen 2013 hade jag tre konserter i tre olika genrer dÀr jag försökte jÀmföra mitt sÄngsÀtt i de olika genrerna för att lÀra mig att bli bred i genre. Jag valde att fokusera pÄ tre saker att jÀmföra. Rytmik/frasering (timing), teknik och instudering.I arbetet gÄr jag igenom varje lÄt och analyserar hur jag sjunger gÀllande rytm, frasering och teknik. Jag gÄr ocksÄ igenom hur olika instuderingen kan se ut beroende pÄ vad det Àr för genre.I slutet av arbetet skrev jag i mina avslutande diskussioner om hur jag tyckte att resultatet av arbetet blev. Jag jÀmför likheter och skillnader och kommer fram till att inom varje genre finns likheter till en annan genre och i varje genre finns ocksÄ skillnader till en annan genre.

Detta a?r en studie om vilken litteratur gymnasiela?rare i svenska anva?nder i sin undervisning, och de bakomliggande motiveringarna och faktorerna till detta urval. Syftet a?r att besvara fo?ljande fra?gesta?llningar: Finns det en outtalad kanon inom gymnasiets undervisning i svenska, och vilken litteratur be- sta?r den i sa? fall av? Mot vilken bakgrund och fo?rkunskap va?ljer la?rare i svenska pa? gymnasiet den litteratur de be- gagnar i sin undervisning?Fo?r att besvara fra?gesta?llningarna har en kvalitativ enka?tstudie genomfo?rts med 14 gymnasiela?- rare i svenska. Resultatet visar pa? tendenser i la?rarnas litteratururval som ligger na?ra en kanon.

I undersökningen beskrivs fyra sÄngares tillvÀgagÄngssÀtt vid inlÀrning av en okÀnd sÄng. TvÄ stycken med utgÄngspunkt frÄn en notbild (notlÀsning) samt tvÄ stycken med utgÄngspunkt frÄn en cd-inspelning (gehör). Följande forskningsfrÄgor har varit övergripande: Vilka likheter och vilka skillnader finns det mellan de tvÄ informanterna inom respektive inlÀrningsmetod i valet av strategier och verktyg? Vilka likheter och vilka skillnader finns det mellan de tvÄ inlÀrningsmetoderna i valet av strategier och verktyg? Resultatet visar pÄ likheter i strategier: samtliga deltagarna börjar med att lyssna alternativt se över sÄngen i sin helhet innan de börjar dela upp inlÀrningen i mindre delar som de repeterar. Att röra pÄ sig genom att ömsom sitta, ömsom stÄ var ocksÄ genomgÄende för alla fyra.

Beroendet av internet har ökat markant över de senaste tjugo Ären, detta har medförtatt tjÀnster som tidigare tillhandahölls lokalt i fysisk form har sakta fasats ut. SamhÀlletsförtroende för internet och dess struktur medför vissa svagheter, som öppnar upp förattacker vilka kan överbelasta plattformar och göra företagets tjÀnster otillgÀngliga.Syftet med arbetet Àr att identifiera DDoS-attacker frÄn pcap-filer och undersöka hurDRDoS-attacker skalar. Arbetet tar Àven upp frÄgestÀllningar om likheter och skillnadermellan attackerna som anvÀnds samt huruvida de skiljer sig frÄn legitim trafik och hurdetta kan vara ett problem nÀr skydd eller liknande implementeras.För att besvara frÄgestÀllningarna har vi valt att göra tre experiment samt analys. De treexperiment görs i en fysisk labbmiljö dÀr attackerna kan ske pÄ ett kontrollerat miljö,dÀr pcap-filer kan samlas in för analys.I arbetet pÄvisades att en reflektionsattack som utnyttjade DNS kunde uppnÄ enskalning med en faktor pÄ 80 gÄnger. Det har Àven pÄvisats vilka likheter som finnsmellan de fem attacker som granskades..

Syftet med denna studie var att göra en jÀmförelse mellan kommunalt och privat arbetsgivaransvar vid personlig assistans ur ett personalperspektiv. En viktig dimension av assistansyrket Àr om och i sÄ fall hur kommunen och ett privat assistansbolag skiljer sig Ät som arbetsgivare. Arbetsgivarens organisering kan fÄ betydelse för vad de erbjuder de personliga assistenterna i form av exempelvis fortbildning, handledning och annat stöd. Studien bygger pÄ litteratur som skrivits inom omrÄdet samt personliga intervjuer, vilka har analyserats. FrÄgeomrÄden som berörts Àr: yrket personlig assistans, introduktion och utbildning, handledning, inflytande och pÄverkansmöjligheter samt anstÀllning.

Nordiskt försvarssamarbete har utvecklats sedan kalla kriget slut och de nordiska lÀnderna jobbar idag inom fem gemensamma försvarsomrÄden; FörmÄgor, (ii) Försvarsmateriel, (iii) MÀnskliga resurser och utbildning, (iv) TrÀning och övningar samt (v) Operationer. Denna undersökning har begrÀnsats till att endast studera försvarsmaterielsamarbete. Denna uppsats har varit att, utifrÄn tvÄ bilaterala försvarsmaterielprojekt som pÄbörjats men som har avbrutits, jÀmföra likheter och skillnader i syfte att förstÄ vilka faktorer som har inverkat pÄ försvarsmaterielsamarbetena, sÄvÀl positiva som negativa. Det centrala för uppsatsen har varit att identifiera vilka faktorer som har bidragit till att försvarsmaterielsamarbetena har avbrutits samt dra vissa slutsatser som kan ha betydelse inför eventuella framtida nordiska försvarsmaterielsamarbeten. Metoden för uppsatsen har varit jÀmförande av tvÄ fallstudier dÀr empirin i huvudsak har byggts pÄ intervjuer med deltagande lÀnders aktörer pÄ bÄde politisk- och myndighetsnivÄ.

Elin Wickman och Jennie Gyllin Milstam (2011), Fri lek ? ett uttryck ?inom branschen?? Fyra pedagoger om fri lek i förskolan. LÀrarutbildningen, Malmö Högskola Syftet med studien Àr att analysera samt försöka förstÄ och reda ut fyra pedagogers syn pÄ den fria leken i förskolan. FrÄgestÀllningarna som studien utgÄr ifrÄn Àr: Vilken syn har fyra pedagoger pÄ den fria leken i förskolan? Finns det möjligheter respektive hinder med den fria leken? Finns det likheter och skillnader pÄ pedagogers syn pÄ fri lek? Metoden innefattar individuella ostrukturerade intervjuer.