Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka hur jourkvinnor pÄ tvÄ kvinnojourer talar om sin roll som jourkvinna och vad detta fÄr för betydelse för bemötandet och samtalen med de kvinnor som söker sig till kvinnojourerna. Inom ramen för kvalitativ metod har diskursanalys valts som ansats. Data samlades in med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer. Urvalet utgörs av tolv verksamma jourkvinnor. Analysen resulterade i fyra omrÄden: samtal, de hjÀlpsökande, grÀnser samt professionell och icke professionell.

Syftet med detta examensarbeteÀr att undersöka nÄgra grundskolelÀrares instÀllning till muntliga uppgifter i skolan. Med hjÀlp av intervjuer med fyra idag yrkesverksamma lÀrare i grundskolans Ärskurser 6?9 har jag undersökt i vilken utstrÀckning de införlivar muntlighet i sin undervisning samt hur de muntliga delarna bedöms. Studien tar Àven upp problemet talÀngslan, skillnader mellan lÀrares och elevers tal i klassrummet vad gÀller exempelvis taltid och talets innehÄll samt synen pÄ muntligt kontra skriftligt i skolsammanhang. Det har visat sig skilja i resultaten av de fyra intervjuerna bland annat beroende pÄ hur lÀnge de fyra lÀrarna varit verksamma inom yrket och vilken Ärskurs de undervisar i.

Vi Àr intresserade av vilken roll barnboken har i förskolan och om bÄde pedagoger och barn hade nÄgon uppfattning om varför lÀsning kan vara av betydelse. DÀrför ville vi ta reda pÄ pedagogers och barns syn pÄ lÀsandet av barnböcker i förskolan, samt att ta reda pÄ vilka likheter och skillnader det finns mellan deras uppfattningar. Vi har gjort en kvalitativ undersökning dÀr vi intervjuat sex pedagoger och 18 barn. VÄr studie bygger pÄ ett sociokulturellt perspektiv. Pedagogerna anvÀnde barnboken frÀmst som ett verktyg i förskolan för att frÀmja barnets kunskapsutveckling som exempelvis sprÄket, fantasin och faktakunskaper.

Denna uppsats syftar till att beskriva fyra verksamma musikhögskolelÀrares tankegÄngar om vad de upplever som god kvalitet inom musik och hur de i rollen som jurymedlem ser pÄ det gemensamma juryarbetet vid musikhögskolans instrumentalprov. Genom att tydliggöra likheter och skillnader i lÀrarnas vÀrderingar av kvalitet ville vi bilda oss en uppfattning om hur ett instrumentalprov faktiskt bedöms.En kvalitativ forskningsmetod i form av intervjuer anvÀndes som metod för ÀndamÄlet. För att ta del av en praktisk bedömningssituation fick lÀrarna se tvÄ olika videoklipp och resonera kring dessa som om det hade varit ett instrumentalprov. Detta upplÀgg möjliggjorde att variationer i lÀrarnas bedömningar kunde upptÀckas.Hermeneutiken har anvÀnts som vetenskapligt förhÄllningssÀtt för att genom tolkningar av del och helhet kunna hitta det som inte tydligt visar sig i informanternas svar. Analysen av studien visar att lÀrarna upplever bedömningen som subjektiv och komplex samt att ett gemensamt yrkessprÄk saknas.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka lÀsmiljöns betydelse för att skapa lÀslust. I forskningsbakgrunden behandlas miljöns betydelse, material och lokaler samt vikten av hur böckerna i miljön presenteras och placeras. Dessutom tar vi upp val av böcker, barnens delaktighet och lÀrarens förhÄllningssÀtt som delar i det vi valt att kalla lÀsmiljö. Vi valde att göra en kvalitativ undersökning vars syfte var att undersöka hur lÀsmiljön ser ut pÄ fyra olika förskolor. PÄ samtliga förskolor har enkÀter, intervjuer och observationer anvÀnts.

Syftet med studien var att utifrÄn ett könsperspektiv undersöka ungdomars erfarenhet och upplevelse av miljöterapeutisk behandling pÄ institution. Fokus lÄg pÄ ungdomarnas tankar kring syftet och nyttan med miljöterapin, aktiviteterna i den, relationerna med personalen och de andra ungdomarna pÄ institutionen. Skillnader och likheter inom och mellan könen studerades sedan. Undersökningen byggde pÄ semistrukturerade intervjuer med fyra ungdomar som Àr eller har varit placerade pÄ institution. Resultaten analyserades i relation till tidigare forskning om ungdomar pÄ institution och Judith Butlers teoretiska perspektiv om kön, performativitet och könslikheter.

Fibromyalgi Ă€r en vanlig orsak till lĂ„ngvarig smĂ€rta och dessa patienter befinner sig ofta i situationer som pĂ„verkar smĂ€rtintensiteten och tillhörande upplevelse. Även bristande förmĂ„ga kan uppstĂ„ nĂ€r det exempelvis gĂ€ller att delta optimalt i hushĂ„llsarbete, förvĂ€rvsarbete och fritidsaktiviteter vilket kan resultera i minskad livskvalitet. Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur VAS-skalan kan tillĂ€mpas vid lĂ„ngvarigt smĂ€rttillstĂ„nd och att undersöka vilka andra smĂ€rtbedömningsinstrument som fanns att anvĂ€nda samt dess likheter och skillnader jĂ€mfört med VAS-skalan. Resultatet Ă€r baserat pĂ„ tio vetenskapliga artiklar. I resultatet presenteras tre huvudteman: VAS-skalan och dess tillĂ€mpning, Andra smĂ€rtbedömningsinstrument och dess tillĂ€mpning samt Likheter och skillnader mellan VAS-skalan och andra smĂ€rtbedömningsinstrument utifrĂ„n syftet. Att anvĂ€nda fler Ă€n ett smĂ€rtbedömningsinstrument har visat sig ha goda resultat, dĂ„ andra pĂ„verkbara faktorer bör skattas vid fibromyalgi.

Syftet med undersökningen Àr att undersöka de nyanlÀndas situation i de internationellaklasserna. Jag har anvÀnt intervjuer för att fÄ fram de berördas erfarenheter av deinternationella klasserna, samt utgÄtt frÄn de lokala och de nationella styrdokumenten. De somjag har intervjuat Àr; elever som gÄr i internationell klass, elever som har gÄtt i sÄdan klass,lÀrare i sÄdana klasser, lÀrare i ordinarie klass samt skolans rektor. Av resultatet avintervjuerna har jag gjort en jÀmförande analys för att se skillnader och likheter iinformanternas svar.Slutsatserna visar att eleverna stÀller sig positiva till den undervisning de fÄtt. LÀrarna ochrektor kÀnner sig mer tveksamma och anser att undervisningen och organisationen alltid kanförbÀttras.

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur de fyra intervjuade specialpedagogerna, anvÀnder sig av kompensatoriska hjÀlpmedel, till elever med dyslexi. Likheter och olikheter granskas utifrÄn specialpedagogernas olika arbetsplatser..

Syftet med arbetet Àr dels att ge ökad kunskap om förskolebarns sorteringsstrategier och dels att undersöka betydelsen av pedagogens diskussion i arbetet med att utveckla barnens strategier. Undersökningen Àr en kvalitativ studie och bygger pÄ intervjufrÄgor och videoobservationer. I studien ingick 12 barn indelade i fyra grupper med tre barn i varje grupp. I undersökningen observerades barnen nÀr de genomförde tvÄ sorteringsuppgifter. Resultatet visade att barn anvÀnder strategierna likheter-skillnader, parbildning, storleksordning och klassificering nÀr de sorterar.

Syftet med denna studie har varit att fÄ en vidgad förstÄelse för den fysiska miljön i förskolan. Detta har utmynnat i tre frÄgestÀllningar som behandlar artefakter i- och planering av den fysiska miljön, samt internationella betingelser. I studien har kvalitativa intervjuer med pedagoger som arbetar med barn i Äldrarna 1-6 i Sverige och Sydafrika genomförts. Genom intervjuerna har pedagogernas uppfattningar om den fysiska inomhusmiljön kunnat erhÄllas. Med en fenomenografisk ansats och en kvalitativ forskningsanalys har vi kunnat kategorisera dessa uppfattningar i olika teman.

I det hÀr arbetet behandlas ansvarfrihetsgrunder i tanzaniansk och svensk straffrÀtt. Eftersom ansvarfrihetsgrunder Àr mycket omfattande i bÄda straffrÀtter gör uppsatsen endast inblickar i ansvarsfrihetsgrunder i tanzaniansk och svensk straffrÀtt med fokus pÄ nödvÀrnsrÀtten. Jag valde detta Àmne för att fÄ insikt i och förstÄelse för nödvÀrnsrÀtten i tvÄ lÀnder med olika historisk juridisk bakgrund. Uppsatsen beskriver hur den historiska bakgrunden till tanzaniansk straffrÀtt, som bygger pÄ straffrÀtten i tyska och engelska kolonialmakter, pÄverkar olikheten. Brottet definieras i bÄda straffrÀtter.

VÄrt examensarbete har som syfte att undersöka förskole- och grundskolebarns förestÀllningar om kÀllsortering samt sophantering. Syftet Àr Àven att ta reda pÄ hur barn tÀnker om Àmnet sopor/skrÀp, vad Àr skrÀp enligt dem och varför sorterar vi vÄra sopor? Examensarbetet utgÄr ifrÄn kvalitativa intervjuer av tio barn frÄn förskolan respektive grundskolan. Efter bearbetning av intervjusvaren presenterar vi dem i stapeldiagram dÀr man kan se likheter och skillnader mellan Älderskategorierna. DÀrefter har vi genomfört olika jÀmförelser bland nÄgra av barnen för att se om det Àr Älder, kunskaper eller intresse som Àr beroende av vad barnen svarar.

Vi har tittat pÄ hur krig representeras i antikrigsfilm genom att jÀmföra en antikrigsfilm med en krigsfilm. Filmerna vi valde att undersöka Àr Plutonen, som anses vara en antikrigsfilm och krigsfilmen De gröna baskrarna. Vi har tittat pÄ de sÀtt pÄ vilket betydelse skapas, vilka skillnader och likheter som finns mellan de tvÄ filmerna. Det gör vi genom att undersöka hur grepp som klippning och dramaturgi anvÀnds för att representera fienden, de egna, lidande och vem skulden lÀggs pÄ. Vi har kommit fram till att antikrigsfilmen och krigsfilmen som vi undersökt inte Àr tvÄ konkurrerande diskurser.

En jÀmförelse mellan New Age och kristendom som visar likheter och skillnader, samt en prövning efter en religionsdefinition..