Syfte: Huvudsyftet med studien Àr att genom ett diskursanalytiskt angreppssÀtt synliggöra och jÀmföra elevassistenters och klasslÀrares tal om mÄlet med utbildningen i trÀningsskolan. UtifrÄn frÄgestÀllningen:Hur talar elevassistenter och klasslÀrare om vad som Àr mÄlet med utbildningen i trÀningsskolan?Teori: Den teoretiska ansatsen i studien utgörs av diskursanalysen, det vill sÀga hur man ?talar om? eller ?skriver om? nÄgot. AngreppssÀttet Àr att synliggöra hur nÄgot skrivs fram. En diskurs Àr konstruerad i olika sprÄkliga mönster som förekommer i olika sammanhang.

Uppsatsens syfte Àr att öka förstÄelsen för om Samordningsförbundet Hallands samverkan mellan myndigheter Àr ett lÀmpligt stöd för den mÄlgrupp den riktar sig till, samt om arbetssÀttet har betydelse för de berörda klienternas vÀlbefinnande. Studien utgÄr ifrÄn en kvalitativ metod dÀr insamling av empirin gjorts genom semistrukturerade intervjuer med bÄde klienter och samordningshandledare. I resultatet framhÄlls av bÄde klienter och samordningshandledarna vikten av samverkan som arbetsÀtt mellan myndigheter. Klienterna betonar speciellt bemötande, förhÄllningssÀtt samt vikten av det gemensamma sprÄket. I klienternas reflektioner kring deras livssituation och vÀlbefinnande framgÄr mÄnga olikheter, men ocksÄ flera likheter som vi med hjÀlp av sociologiska teorier tolkat.

Syftet med denna uppsats var att fÄ en uppfattning om hur idrottslÀrare för Ärskurserna 7 till 9 definierar begreppet motivation och vilken betydelse de anser att motivationen har för att uppnÄ undervisningens mÄl, samt hur de arbetar för att göra eleverna aktiva i undervisningen. Som en del av detta ville jag ocksÄ skildra ledarskapets betydelse för motivation. En kvalitativ intervju anvÀndes som metod. Resultatet visar att relationens betydelse Àr viktig i motivationsarbetet.  Dessutom framkommer kommunikativa mellanmÀnskliga aspekter emellan idrottslÀrare och elever som sker utanför Àmnet Idrott och HÀlsa som betydelsefulla..

Musikgenren punk Àr nu över 30 Är gammal. Och syftet med denna uppsats Àr att se likheter och skillnader mellan ett par tidiga brittiska punklÄtar och ett par tidiga svenska punklÄtar. Och ta reda pÄ vad som kÀnnetecknade det musikaliska i musikgenren. FrÄgorna som stÀlls i uppsatsen Àr: Vad var det i det musikaliska som kÀnnetecknade musikgenren? Och vilka musikaliska likheter och skillnader hade den tidiga brittiska punken och den tidiga Svenska punken?För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor sÄ har fyra stycken musikaliska verk analyserats: Sex Pistols ?Anarchy in the UK?, The Clash ?White riot?, Ebba Grön ?Ung & sÀnkt? och P.F.

Syftet med denna studie Àr att utifrÄn intervjupersonernas perspektiv undersöka vilken betydelse sociala och ekonomiska utbyten har för en organisations möjlighet att attrahera redan anstÀlld personal. Detta eftersom mycket tidigare forskning kring Àmnet Àr av kvantitativ art och inriktad pÄ att attrahera potentiella rekryter snarare Àn redan anstÀlld personal. Denna studie jÀmför Àven likheter och skillnader mellan chefer och personal. För att undersöka hur en organisation kan attrahera redan anstÀlld personal tas avstamp i hur tidigare forskning redogör för hur fenomenet employer brand image anvÀnds. Den teoretiska utgÄngspunkten för studien Àr att individer i sociala interaktioner gör utbyten dÀr nÄgot ges och fÄs.

UndersökningsomrÄdet i detta examensarbete Àr karriÀrcoaching och studie- och yrkesvÀgledning. Inom dessa bÄda yrken undersöks flera aspekter som exempelvis den historiska bakgrunden, vilka samtalsmetoder som anvÀnds och pÄ vilket sÀtt yrkesverksamma vÀgledare och karriÀrcoacher arbetar. Likheter och skillnader undersöks ocksÄ, detta för att fÄ kunskap om huruvida det kan finnas en konkurrens mellan yrkesgrupperna pÄ arbetsmarknaden men ocksÄ för att uppmÀrksamma eventuella möjligheter till samarbete. Vi har genomfört en enkÀtundersökning med 115 studenter pÄ studie- och yrkesvÀgledarprogrammet vid Malmö högskola samt gjort intervjuer med yrkesverksamma personer inom bÄde vÀgledning och karriÀrcoaching. Syftet med enkÀtundersökningen var att fÄ en uppfattning om hur mycket kunskap som fanns kring karriÀrcoaching hos dessa studenter och om de önskade fÄ mer kunskap i omrÄdet.

Titel: Vad sÀger kvinnan i bÄten? En studie om kvinnor, livsstil ochmedieanvÀndning.Författare: Johanna Pihl & Hanna WekellKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation,Göteborgs UniversitetTermin: Höstterminen 2010Handledare: Marie GrusellUppdragsgivare: Ampersand AB. Kontaktperson: VD Tatiana Butovitsch TemmAntal ord: 18000Syfte: Syftet med studien Àr att se om det gÄr att utröna karaktÀrer ihur medieanvÀndning ser ut bland kvinnor, som har eller har haft fritidsbÄt.Metod: En kvalitativ studie med utgÄngspunkt i den medieetnografiska forskningen.Material: Materialet utgörs av transkriberingarna frÄn djupintervjuer med sju stycken kvinnor.Huvudresultat: Studien visar att det gÄr att utröna karaktÀrer bland kvinnor som har eller har haft fritidsbÄt. Vi ser likheter och olikheter i vad som betonas som viktigt vad gÀller livsstil, detta gÄr i sin tur att koppla till deras medieanvÀndning. Ur detta gÄr det att utrönakaraktÀrer.

Syftet med uppsatsen Àr att den ska bli ett underlag för norrlÀndska företag som vill stÀrka sitt varumÀrke i bÄde norra och södra Sverige med en norrlÀndskt prÀglad visuell identitet. Ett företag eller en organisation kan med en visuell identitet utrycka sig grafiskt pÄ samma sÀtt varje gÄng för att bygga upp en visuell igenkÀnning. Alla företag har en visuell identitet oavsett om de medvetet byggt upp den eller om de inte bryr sig. 15 respondenter i södra och norra Sverige har deltagit i en halvstrukturerad intervju bestÄende av ett frÄgeformulÀr och en visuell undersökning för att uppfylla uppsatsens syfte. Resultatet visar bÄde likheter och skillnader mellan sörlÀnningens och norrlÀnningens bild av Norrland.

BAKGRUND: I bakgrunden belyser vi olika författare och forskares perspektivkring sprÄk. Inledningsvis definierar vi begreppet sprÄk, för attsedan beskriva vad LÀroplanen för förskolan tar upp. DÀrefterbeskriver vi barns sprÄkutveckling och redogör för vikten av ettsprÄkstimulerande arbete i förskolan. Pedagogers förhÄllningssÀttdiskuteras och vi tar upp lekens samt miljöns betydelse för sprÄket. Ibakgrundens sista del redogör vi för vÄr valda teoretiska ram.SYFTE: Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka vad olikaförskolors personal anser vara det centrala för sprÄkstimulering iförskolan.METOD: Vi har i denna undersökning anvÀnt oss av kvalitativ metod, medfenomenografi som ansats och intervju som undersökningsredskap.Sammanlagt har vi intervjuat nio pedagoger varav fem arbetar pÄ enSprÄkförskola och resterande pÄ tvÄ ?vanliga? förskolor.RESULTAT: I resultatet framgick likheter men framförallt skillnader mellanförskolorna.

Under 1900-talet har företagsfusioner förekommit i vÄgformade mönster dÀr tider med lugnare aktivitet har avlösts av tider med nÄgot som nÀrmast kan beskrivas som fusionsyra. FusionsvÄgornas antal och storlek har efterhand ökat och vÄgtopparna har vuxit sig allt högre, nÄgot som inte minst varit tydligt under de senaste 6-7 Ären Vilka Àr de motiv som har gjort fusioner till ett sÄ vanligt förekommande strategiskt agerande? Finns det likheter inom och mellan branscher avseende motiven att fusionera? Det empiriska materialet bestÄr av primÀr- och sekundÀrdata insamlat frÄn sex fusioner fördelat pÄ tre branscher; tillverkningsindustrin, bankbranschen och IT-branschen. I analysen anvÀnds tre skilda perspektiv, och syftet med detta Àr att skapa bred förstÄelse och belysa komplexiteten i fenomenet. Resultaten visar pÄ tydliga likheter i motiv inom branscher, samt att det Àven finns vissa motiv som Àr branschöverskridande.

Jag har undersökt ord, uttryck och sammansÀttningar som innehÄller orden svart och vit i syfte att utröna om de har en positiv eller negativ betydelse. För detta ÀndamÄl har jag anvÀnt mig av ordböcker för att fÄ fram de olika betydelser som finns i svenska sprÄket och korpusar, dels som komplement till ordböckerna och dels för att undersöka anvÀndningsomrÄdet för de olika betydelserna. Jag har kommit fram till att svart har i stort sett alltid en negativ betydelse, i nÄgra fall en neutral, medan vitt har en blandning av sÄvÀl positiva som negativa och neutrala betydelser. Bortsett frÄn ett enda uttryck sÄ hade de uttryck med en positiv betydelse av vitt alltid ett motsvarande uttryck i svart med en negativ betydelse..

NÀr verksamheter ska införa nya informationssystem uppstÄr det ofta problem som kan ha med sociala och organisatoriska effekter att göra. Problem kan Àven uppstÄ vid utvecklandet av informationssystem och dÄ ofta vid slutet av systemutvecklingen eller nÀr informationssystemet har tagits i drift. Problem med systemutveckling och införande av informationssystem kostar mycket tid och pengar för verksamheter. Detta arbete har som syfte att se om verksamheter kan dra nytta av liknande verksamheters erfarenheter av problem vid införande av ett nytt informationssystem.För att undersöka problemomrÄdet har en litteraturstudie genomförts dÀr det har identifierats ett antal problem med införande av ett nytt informationssystem inom hemsjukvÄrden. Vidare gjordes en surveyundersökning dÀr intervjuer anvÀndes för att intervjua distriktsveterinÀrer dÄ det ansÄgs som en liknande verksamhet dÀr bÄda Äker ut pÄ patientbesök.

Syftet med föreliggande studie Àr att studera en svensk skola utomlands och dess mellanstadielevers och lÀrares upplevelser av den thailÀndska religionen. Uppsatsens frÄgestÀllningar:· Hur upplever eleverna att de pÄverkas av att gÄ i en svensk skola utomlands?· Hur beskriver lÀrarna att de arbetar med undervisningen i religion pÄ en svensk skola utomlands?· Hur upplever eleverna den thailÀndska religionen i skolan? Finns det nÄgra likheter eller skillnader, enligt lÀrare och elever, med svenska skolan hemma, nÀr det gÀller religionsundervisningen?Resultatet av undersökningen visade att eleverna uppskattade den lÀrarledda tiden som de tyckte var möjlig i större utstrÀckning pÄ skolan utomlands. Undersökningen visade Àven att lÀrarna upplevde att det fanns mÄnga likheter med religionsundervisningen i Sverige sÄsom kursplaner och Àmnets innehÄll medan de ansÄg dÀremot att det som skiljde dem Ät var möjligheten till mycket mer studiebesök och möjlighet till lÀrarledd tid pÄ skolan i Thailand. Eleverna upplevde buddhismen pÄ olika vis och med olika djup kunskap beroende pÄ hur lÀnge de varit pÄ plats i Thailand..

BAKGRUND:I bakgrunden beskrivs tidigare forskning kring förskolans miljöer. Hur den svenska försko-lans miljöer sett ut och ser ut idag. Jag beskriver ocksÄ Reggio Emilia filosofins uppkomst samt dess tankar om förskolans miljöer.SYFTE:Syftet för undersökningen Àr att ta reda pÄ och redovisa hur miljön pÄ hur en förskola inspi-rerad av Reggio Emilia och en förskola utan inriktning ser ut, samt hur pedagogerna pÄ des-sa tvÄ förskolor ser pÄ betydelsen av den fysiska innemiljön för barns utveckling och lÀran-de.METOD:Metoden bestÄr av att en övergripande self-report frÄga lÀmnats ut till 12 pedagoger i tvÄ olika praktiker, en förskola med Reggio Emilia inriktning och en förskola utan speciell in-riktning. Datainsamlingen har analyserats enligt en kvalitativ ansats och kompletterats med observationer av de fysiska miljöerna (gjorda löpande under fem veckors tid).RESULTAT:Resultatet har visat pedagogernas tankesÀtt kring sin förskolas fysiska innemiljöer. Det visar vidare likheter och skillnader mellan de tvÄ praktikernas innemiljöer och likheter och skill-nader i pedagogernas tankesÀtt..

Syftet med denna kvantitativa studie var att undersöka om det fanns skillnader och likheter mellan pojkar och flickor av de som skrevs in i behandling pÄ nÄgon av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö under 2012. Studien bygger pÄ material frÄn databasen UngDOK dÀr uppgifter frÄn inskrivnings- och utskrivningsformulÀr som mottagningarna anvÀnder sig av i sin kontakt med ungdomarna har sammanstÀllts och analyserats. FrÄgestÀllningarna har varit om det finns skillnader och likheter vad det gÀller könstillhörighet och psykisk hÀlsa vid pÄbörjad öppenvÄrdsbehandling. En annan frÄgestÀllning som undersöktes var om insatserna som ungdomarna blev föremÄl för varierade beroende pÄ kön. Resultatet visade att flickor i regel mÄr psykiskt sÀmre Àn pojkar.