Det övergripande syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ vad lekterapeuter, barn och mödrar anser att lekterapin har för betydelse för barnets sjukhusvistelse. Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer genomförda med sammanlagt Ätta personer. Samtliga av de intervjuade har erfarenhet av lekterapi i form av yrkesprofession eller som patient och anhörig.Resultatet av den empiriska studien visar att intervjupersonerna Àr samsynta kring lekterapins betydelse för barnets sjukhusvistelse. Leken Àr en betydelsebÀrande del i tillfrisknandet och en adekvat miljö och ett rikligt pedagogiskt material för barn i alla Äldrar har en stor betydelse. I resultatet framgÄr att lekterapeuterna behöver vara mycket flexibla i arbetet med barn som vistas pÄ sjukhus.

Studiens syfte var att undersöka om mentorssamtal med elever och ökad kontakt med mentorselevernas förÀldrar gör att elevernas mÄluppfyllelse ökar. Undersökningen avsÄg att belysa mentorers, förÀldrars och elevers uppfattningar om mentorssamtalen, men Àven att göra jÀmförelser för att försöka hitta likheter och skillnader i deras synpunkter. Syftet med undersökningen var ocksÄ att försöka bidra med information som kan utveckla mentorssamtalen. En kvantitativ med i form av enkÀter anvÀndes till elever och förÀldrar i Är 6 pÄ en skola i Trelleborgs kommun. En kvalitativ metod i form av standardiserade intervjuer anvÀndes för att intervjua den utvalda gruppens fyra mentorer.

I denna studie studeras tio barnbilderböcker ur ett genusperspektiv. Denna studie syftar till attundersöka i barnbilderböcker av Elsa Beskow och Gunilla Bergström hur flickor och pojkar gestaltas.Syftet Àr att studera och jÀmföra om det finns likheter eller skillnader i hur de gestaltar flickor ochpojkar och i sÄ fall vad för likheter och skillnader det finns.Undersökningen genomförs genom en kvalitativ text- och bildanalys för att besvara syfte ochfrÄgestÀllningarna. De studerade böckerna av Beskow Àr skrivna i början av 1900-talet och de studeradeböckerna av Bergström Àr skrivna i slutet av 1900-talet.Resultatet av denna studie visar att det finns mÄnga skillnader pÄ hur flickor och pojkar gestaltas ochatt de traditionella könsrollerna som Àr tydliga i Beskows böcker inte Àr lika framtrÀdande i Bergströmsböcker. BÄde text och bild som undersöktes och jÀmfördes kan Àven visa skillnader pÄ hurkönsstereotyper inte Àr lika förekommande i Bergström..

Den hÀr undersökningen syftar till att se hur olika undervisningsmetoder i matematik anvÀnds i dagens gymnasieskola och hur de uppfattas av lÀrare och elever. Finns det nÄgra skillnader/likheter i Äsikter angÄende matematikundervisningen mellan lÀrare, elever frÄn studieförberedande och elever frÄn yrkesförberedande program? Denna frÄgestÀllning Àr mycket aktuell eftersom det förs en stÀndig debatt om behovet av förÀndrade undervisningsformer i matematik för att elevers intresse i Àmnet skall öka. Min studie visar att de sÄ kallade ?traditionella? undervisningsformerna i matematik som t.ex.

Tidigare forskning har pÄvisat att det fanns vissa skillnader i hur kvinnor och mÀn pÄverkades av att vara sjukskrivna. De vanligaste diagnoserna, oavsett kön, Àr muskel- och ledsjukdomar samt psykiska diagnoser. Syftet med denna studie var att urskönja likheter och skillnader i kvinnors och mÀns upplevelser och konsekvenser av sin sjukskrivning samt hur deras medverkan i Nystart uppfattades. Ett annat syfte var att öka kunskapen om hur företag kan hjÀlpa sina anstÀllda tillbaka till sysselsÀttning. Nystart Àr en enhet inom ett svenskt företag dÀr sjukskrivna fÄr hjÀlp att omskolas för att ÄtergÄ till sysselsÀttning.

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Uppsatsens syfte Àr att ur ett genusperspektiv undersöka kvinnors och mÀns upplevelser av missbruk och missbruksbehandling. Vidare har uppsatsen för avsikt att jÀmföra kvinnors och mÀns upplevelser för att utröna eventuella skillnader. De frÄgestÀllningar som varit vÀgledande berör kvinnorna och mÀnnens upplevelser av vÀgen in i missbruket, bemötandet frÄn socialtjÀnsten och omgivningen samt vilka faktorer som anses betydelsefulla i missbruksbehandling. För att besvara syftet och dess frÄgestÀllningar har en kvalitativ studie genomförts. Sammanlagt har Ätta intervjuer utförts med kvinnor och mÀn som genomgÄr en missbruksbehandling.

I skolans styrdokument, Lpo/Lpf 94 liksom i kursplanerna i matematik för grundskolans senare Är och gymnasieskolan, anges bl.a. att matematiken skall ge eleverna ?insikt i Àmnets historiska utveckling, betydelse och roll i vÄrt samhÀlle?. En studie av de teoretiska stÄndpunkter och argument som ligger till grund för formuleringar som denna visar att ett historiskt perspektiv pÄ matematikundervisningen framförallt kan motiveras utifrÄn tvÄ olika kunskapsaspekter, Ä ena sidan matematiken som bidragande till elevernas bildning och medborgerliga kunskaper, Ä andra sidan matematiken som bidragande till elevernas förstÄelse inte endast för ?skolmatematik? utan ocksÄ för de matematiska strukturer som finns integrerade överallt i vÄr kultur via teknik och infrastruktur.En studie av matematikhistoriens roll i undervisningen dels utifrÄn ett bildnings-, dels ett förstÄelseperspektiv, visar att det finns ett flertal motiv för att ta in historiska exempel och problemi matematikundervisningen.

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka och beskriva vilka faktorer som frÀmjarelevernas motivation för matematikstudier. Med fenomenografi som metodologiskutgÄngspunkt genomförde jag enskilda intervjuer med Ätta elever och tvÄ lÀrare pÄ enhögstadieskola. Resultaten presenteras i form av fem skilda kategorier som uppfattas sombidragande faktorer för elevernas motivation för matematikstudier:A) Betyg och urval för att komma in pÄ gymnasietB) Yttre motivation frÄn förÀldrar eller nÄgon annanC) FörstÄelse som motivationD) SjÀlvförtroende som motivationE) Logisk tÀnkande och praktisk matematik som motivationUtifrÄn undersökningen kom jag fram till att betyg Àr en av faktorerna för elevernasmotivation för matematikstudier. Vidare framkom det att lÀrarna uppfattar att elevernasmotivation höjs genom verklighetsanknytning. Likheter mellan elevers och lÀraresuppfattningar Àr att förstÄelse och förÀldrarnas pÄverkan har stor betydelse för elevernasmotivation..

Mellanchefspositionen beskrivs ofta som en utsatt position, de sitter mitt emellan ledningens och de anstÀlldas krav och förvÀntningar. Syftet med uppsatsen Àr att se vilka likheter och skillnader det finns i synen pÄ mellanchefen och dess roll mellan över- och underordnade inom en organisation. Ett delsyfte Àr att se vad dessa likheter och skillnader innebÀr för mellanchefen och hans eller hennes arbetssituation. Det finns en mÀngd forskning inom ledarskap, i beskrivningen av tidigare forskning berörs frÀmst Brigitta Ahltorps avhandling ?Ledarskap ur ett ledningsperspektiv? som syftar till att beskriva hur chefer ser pÄ sig sjÀlva och hur deras medarbetare ser pÄ dem.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur pedagoger arbetar med att hantera konflikter mellan barn, samt att jÀmföra tvÄ olika förskolor för att se vilka likheter och skillnader som finns. Studien bygger pÄ ett frÄgeformulÀr med sex pedagoger pÄ tvÄ olika förskolor samt en litteraturstudie som jÀmförs med pedagogernas svar i frÄgeformulÀren. I bakgrunden beskrivs bland annat ett teoretiskt perspektiv samt olika författares syn pÄ konflikter och hantering av konflikter. Resultatet visar pÄ en viss skillnad i arbetet med konflikthantering. Detta genom att olika tankar kring barns kÀnslor har visats samt att pedagogerna pÄ ena förskolan gÀrna hÄller sig mer i nÀrheten av de barn som ofta hamnar i konflikter till skillnad frÄn de pedagogerna pÄ den andra för skolan.

Flygbolag Àr mÀktiga globala aktörer med en omfattande miljöpÄverkan, sÄ vilka initiativ redovisar de för att bidra till en hÄllbar utveckling? För att svara pÄ detta genomförde vi en innehÄllsanalys dÀr vi undersökte skillnader och likheter i europeiska och amerikanska flygbolags hÄllbarhetsredovisningar. För att skapa en förstÄelse för hur samhÀllsansvar spelar roll i en historiskt förankrad miljö testade vi förklaringsvÀrdet av social struktur, nationell kultur samt isomorfism.Den största skillnaden vi fann Àr att USA Àr mer detaljerade och redovisar fler initiativ, medan Europa för ett bredare resonemang om hÄllbarhet. Skillnaderna förklaras utifrÄn social struktur och nationell kultur, likheter förklaras med isomorfism. Skillnaderna i hÄllbarhetsredovisningarna kan förklaras med att det sociala kontraktet, som flygbolagen mÄste följa, Àr olika mellan regionerna.

Denna uppsats omfattar en kartlÀggning kring hur utomhusvistelsen ser ut i förskolan över Äret vad gÀller tid och plats. Studien innefattar Àven en kartlÀggning kring vilka faktorer som pÄverkar hur lÀnge barngruppen gÄr ut pÄ gÄrden och hur ofta de gÄr till skog eller naturmiljö. Faktorerna Àr barnens Älder, bangruppens storlek, pedagogernas nöjdhet och om de finns skog pÄ förskolgÄrden eller inte. Studien omfattar Àven vad det Àr för skillnader och likheter mellan stad och landsbygd var gÀller hur lÀnge barngruppen gÄr ut pÄ gÄrden och hur ofta de gÄr till skog eller naturmiljö. Studien har skett via kvalitativ och kvantitativ metod. PÄ gÄrden under perioden maj till september Àr det flest barngrupper som gÄr ut tre till fem timmar och under perioden oktober till april Àr det flest barngrupper som gÄr ut en till tvÄ timmar pÄ gÄrden.

Syftet med studien var att beskriva arbetsalliansens funktion i familjebehandlares arbete ur behandlarens perspektiv för att bidra till kunskapsdiskussionen om arbetsalliansens betydelse inom socialt arbete. Studiens frÄgestÀllningar var vilken betydelse arbetsallians har för familjebehandlares uppdrag samt vilka faktorer som har betydelse för hur arbetsallians skapas, vidmakthÄlls och avslutas pÄ ett bra sÀtt i arbetet med familjer. Med en fenomenologisk ansats genomfördes kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer med sex familjebehandlare verksamma inom socialtjÀnsten. Respondenterna delgav nyanserade beskrivningar av arbetsalliansens betydelse för familjebehandling. Studiens resultat analyserades utifrÄn socialkonstruktionism, systemteori och anknytningsteori.

Problemformulering: Denna uppsats avser att besvara/beröra följande frĂ„gor:- Hur tolkar företag begreppet CSR, hur arbetar de med det samt om det finns nĂ„gra skillnader/likheter mellan företagen?- Hur kommunicerar företagen sitt CSR arbete via olika dokument, finns det nĂ„gra skillnader/likheter mellan företagen?Syfte: Uppsatsen syftar till att beskriva, förklara och jĂ€mföra hur utvalda svenska företag inom konfektionsbranschen kommunicerar kring begreppet CSR mot sin marknad via olika dokument, hur företagen tolkar begreppet CSR samt hur de arbetar med det.Metod: En fallstudie har genomförts pĂ„ tre företag inom konfektionsbranschen pĂ„ den svenska marknaden. Textanalys har genomförts pĂ„ utvalda dokument sĂ„som respektive företags hemsida, Ă„rsredovisningar frĂ„n 2002 och framĂ„t samt tillgĂ€ngliga hĂ„llbarhetsredovisningar för att se hur företagen kommunicerar kring CSR. Även kvalitativa intervjuer med respektive företag har genomförts för att komplettera textanalysen och för att fĂ„ ytterligare en synvinkel utöver kommunikation pĂ„ hur företagen arbetar med CSR.Teori: De teorier som anvĂ€nts Ă€r Carrolls CSR ? pyramid samt företags olika stĂ„ndpunkter till CSR.