Abstract Examensarbetet handlar om vilka likheter och skillnader det finns mellan Ä ena sidan Maria Montessoris tankar och idéer om miljö och Ä andra sidan hÄllbar utveckling i miljöfrÄgor. Jag har valt att anvÀnda mig av tvÄ Montessoriförskolor men den ena förskolan har Àven en hÄllbar utveckling profilering. Mitt syfte med undersökningen Àr att intervjua personal pÄ förskolorna för att fÄ en uppfattning om det finns nÄgra likheter och skillnader pÄ hur förskolorna arbetar med miljöfrÄgor. Mina frÄgor Àr; Hur behandlas "miljötÀnkandet" i Montessoripedagogikens grundtankar? Varför vÀljer en Montessoriförskola att ha en miljöprofil? Hur prÀglar miljöprofilen arbetet pÄ förskolan? Hur skiljer sig miljötÀnkandet pÄ Montessoriförskolor med respektive utan miljöprofil? Hur delaktiga Àr förÀldrarna i olika stadier för hÄllbar utveckling? Jag har Àven anvÀnt mig av en enkÀt som förÀldrarna pÄ Montessoriförskolan med ?HÄllbar utveckling? utmÀrkelse har besvarat.

Detta examensarbete har haft till syfte att ÄskÄdliggöra eventuella skillnader och/eller likheter i den upplevda anvÀndbarheten vid anvÀndandet av en webbplats skapad via mobile first design och desktop first design. MÄlsÀttningen med examensarbetet har varit att ta fram en hifi-prototyp, skapad utifrÄn mobile first design, som visualiserade ett designförslag för flygfotoföretaget HimlaFotos startsida. JÀmförelsen har utgÄtt ifrÄn en egendefinierad version av begreppet anvÀndbarhet baserad pÄ ISO:s definition, dÀr anvÀndbarhet bestÄr av tre faktorer; kraftfullhet, effektivitet och tillfredstÀllelse. För att samla in data om den upplevda anvÀndbarheten har anvÀndartester genomförts. Flera likheter har identifierats gÀllande anvÀndbarhetsmÄtten kraftfullhet och effektivitet, medan skillnader har funnits vid mÄttet för tillfredstÀllelse.

Syftet med vÄr studie Àr att ge en förstÄelse för vilken betydelse pedagoger har i skapandet av en god lÀrandemiljö. Vi vill Àven framhÀva vad som utmÀrker en god lÀrandemiljö. Vi valde dÀrför att göra kvalitativa intervjuer med verksamma pedagoger pÄ olika förskolor för att synliggöra deras uppfattningar om Àmnet. VÄr förhoppning var att pÄvisa hur dessa pedagoger sÄg pÄ sin egen betydelse kopplat mot lÀrandemiljön men Àven vad de ansÄg vara en god lÀrandemiljö. Det som framkom var att pedagogens betydelse stÄr i centrum för arbetet.

Syftet med denna studie var att beskriva whiplashskadade personers erfarenhet av bostadsanpassningens betydelse för aktivitet. Intervjuer gjordes med sex personer med whiplashskada, och som fÄtt sin bostad anpassad. I denna kvalitativa studie anvÀndes innehÄllsanalys som metod för analys av intervjutexterna. Resultatet av studien visar att bostadsanpassningen haft betydelse för aktivitet. Anpassningen har möjliggjort och underlÀttat för den whiplashskadade i praktiskt utförande av aktivitet.

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva hur psykologer upplever sin könstillhörighet i klientmötet. Sammantaget har tio psykologer (fem kvinnor och fem mÀn) intervjuats med avseende pÄ hur de upplever sin könstillhörighet och vilka erfarenheter de har av dess betydelse i olika situationer i klientarbetet. De kvalitativa intervjuerna har analyserats med hjÀlp av tolkande fenomenologisk analys (IPA). I resultatet framkommer att psykologernas könstillhörighet upplevs ha betydelse i klientmötet och dÄ sÀrskilt i kontaktens inledande skede. Könstillhörigheten visar sig ocksÄ ha betydelse i arbetet utanför terapirummet, i förhÄllande till kollegor och till de organisationer dÀr psykologerna Àr verksamma.

Det hĂ€r arbetet bygger pĂ„ en undersökning om vilka likheter/skillnader det finns mellan uttrycken i produkter av plast och produkter av ett mer traditionellt hantverk, vad som uppstĂ„r i ett gestaltande möte mellan plast och traditionellt hantverk belyst genom lampskĂ€rmen, och vilka vĂ€rderingar ungdomar har nĂ€r det gĂ€ller materialet plast och hur dessa kan behandlas i skolan.Syftet med undersökningen Ă€r att arbeta med och titta nĂ€rmare pĂ„ ett samtida material som plast i kombination med ett mer traditionellt hantverk, dess utryck och de vĂ€rderingar som lĂ€ggs i materialet plast. Jag vill ocksĂ„ att elever, precis som jag sjĂ€lv, genom ett undersökande arbete ska kunna fĂ„ en bĂ€ttre förstĂ„else för var vĂ„ra vĂ€rderingar kommer ifrĂ„n och vad olika uttryck kommunicerar.För att försöka förstĂ„ och komma nĂ€rmare mina frĂ„gestĂ€llningar har jag med hjĂ€lp av litteraturen gjort en historisk tillbakablick av plastens mot- och medgĂ„ngar och vad ett traditionellt hantverk innebĂ€r sen sekelskiftet och fram till idag. Med kvalitativa intervjuer pĂ„ Svensk Hemslöjd och pĂ„ Kartell, ett framstĂ„ende italienskt plastmöbelföretag har likheter och olikheter i uttrycken av lampskĂ€rmar och andra produkter i de bĂ„das butiker tydliggjorts och analyserats. I min egen gestaltande undersökning utgĂ„r jag frĂ„n ett antal handgjorda lampskĂ€rmsskelett dĂ€r mina försök till möten mellan plast och ett traditionellt hantverk synliggörs pĂ„ ett skissartat sĂ€tt och dĂ€r jag reflekterar över vad som uppstĂ„r i mötet.De olika delarna i uppsatsen behandlar alla en ambivalens som formgivning med ett samtida material som plast innebĂ€r idag. Äktheten, men ocksĂ„ miljöfrĂ„gor kommer upp nĂ€r vĂ€rderingar av plast diskuteras.

SammanfattningTvÄ personalgrupper i tvÄ olika organisationer intervjuades. En av utgÄngspunkterna var att försöka ta reda pÄ vad som skapar förtroende hos en anstÀlld för sin chef. Tanken var att se vilka likheter och skillnader som kunde utrönas. Resultatet visade dock att likheterna var större Àn skillnaderna.Bakgrund:Inspirationen till detta arbete Àr Margaretha Oudhuis avhandling om ?Volvo- The bus plant case? Efter att ha tagit del av hennes arbete sÄ vÀxte inspirationen fram till att göra ett liknande arbete fast med tillit som utgÄngspunkt.Teoretisk utgÄngspunkt för detta arbete Àr Max Webers teorier om ledarskap samt Anthony Giddens teori om tillit.

Undersökningens syfte Àr att undersöka lekens betydelse för barnens lÀrande i förskolan samt lekens betydelse för barnens sociala kompetens. TvÄ frÄgestÀllningar Àr centrala. Vilken betydelse har leken för barnens lÀrande i förskolan? Vilken betydelse har leken för barnens sociala kompetens?1998 antogs en ny lÀroplan för förskolan i form av en förordning. Till följd av detta betonas förskolans betydelse som grundlÀggande för ett livslÄngt lÀrande.

I denna uppsats studeras investeringsprocesser i det divisionaliserade företaget Södra SkogsÀgarna ekonomisk förening. Studiens syfte Àr att beskriva och förklara företagets investeringsprocesser och i vilken utstrÀckning dessa processer Àr standardiserade. I studien analyseras dessa investeringsprocesser utifrÄn befintlig teori. Studien visar att investeringsprocesser initieras i den operativa verksamheten för att sedan drivas fram i den operativa verksamheten och i ledningen pÄ enhetsnivÄ. Beslut fattas pÄ alla nivÄer i företaget efter investeringars storlek.

Studiens syfte var att undersöka om mentorssamtal med elever och ökad kontakt med mentorselevernas förÀldrar gör att elevernas mÄluppfyllelse ökar. Undersökningen avsÄg att belysa mentorers, förÀldrars och elevers uppfattningar om mentorssamtalen, men Àven att göra jÀmförelser för att försöka hitta likheter och skillnader i deras synpunkter. Syftet med undersökningen var ocksÄ att försöka bidra med information som kan utveckla mentorssamtalen. En kvantitativ med i form av enkÀter anvÀndes till elever och förÀldrar i Är 6 pÄ en skola i Trelleborgs kommun. En kvalitativ metod i form av standardiserade intervjuer anvÀndes för att intervjua den utvalda gruppens fyra mentorer.

Det övergripande syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ vad lekterapeuter, barn och mödrar anser att lekterapin har för betydelse för barnets sjukhusvistelse. Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer genomförda med sammanlagt Ätta personer. Samtliga av de intervjuade har erfarenhet av lekterapi i form av yrkesprofession eller som patient och anhörig.Resultatet av den empiriska studien visar att intervjupersonerna Àr samsynta kring lekterapins betydelse för barnets sjukhusvistelse. Leken Àr en betydelsebÀrande del i tillfrisknandet och en adekvat miljö och ett rikligt pedagogiskt material för barn i alla Äldrar har en stor betydelse. I resultatet framgÄr att lekterapeuterna behöver vara mycket flexibla i arbetet med barn som vistas pÄ sjukhus.

I denna studie studeras tio barnbilderböcker ur ett genusperspektiv. Denna studie syftar till attundersöka i barnbilderböcker av Elsa Beskow och Gunilla Bergström hur flickor och pojkar gestaltas.Syftet Àr att studera och jÀmföra om det finns likheter eller skillnader i hur de gestaltar flickor ochpojkar och i sÄ fall vad för likheter och skillnader det finns.Undersökningen genomförs genom en kvalitativ text- och bildanalys för att besvara syfte ochfrÄgestÀllningarna. De studerade böckerna av Beskow Àr skrivna i början av 1900-talet och de studeradeböckerna av Bergström Àr skrivna i slutet av 1900-talet.Resultatet av denna studie visar att det finns mÄnga skillnader pÄ hur flickor och pojkar gestaltas ochatt de traditionella könsrollerna som Àr tydliga i Beskows böcker inte Àr lika framtrÀdande i Bergströmsböcker. BÄde text och bild som undersöktes och jÀmfördes kan Àven visa skillnader pÄ hurkönsstereotyper inte Àr lika förekommande i Bergström..

Den hÀr undersökningen syftar till att se hur olika undervisningsmetoder i matematik anvÀnds i dagens gymnasieskola och hur de uppfattas av lÀrare och elever. Finns det nÄgra skillnader/likheter i Äsikter angÄende matematikundervisningen mellan lÀrare, elever frÄn studieförberedande och elever frÄn yrkesförberedande program? Denna frÄgestÀllning Àr mycket aktuell eftersom det förs en stÀndig debatt om behovet av förÀndrade undervisningsformer i matematik för att elevers intresse i Àmnet skall öka. Min studie visar att de sÄ kallade ?traditionella? undervisningsformerna i matematik som t.ex.

Tidigare forskning har pÄvisat att det fanns vissa skillnader i hur kvinnor och mÀn pÄverkades av att vara sjukskrivna. De vanligaste diagnoserna, oavsett kön, Àr muskel- och ledsjukdomar samt psykiska diagnoser. Syftet med denna studie var att urskönja likheter och skillnader i kvinnors och mÀns upplevelser och konsekvenser av sin sjukskrivning samt hur deras medverkan i Nystart uppfattades. Ett annat syfte var att öka kunskapen om hur företag kan hjÀlpa sina anstÀllda tillbaka till sysselsÀttning. Nystart Àr en enhet inom ett svenskt företag dÀr sjukskrivna fÄr hjÀlp att omskolas för att ÄtergÄ till sysselsÀttning.

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..