LÀroplaner har lÀnge legat till grund för undervisningen i Sverige. De rÄdande lÀroplanerna Àr stÀndigt i förÀndring och det kommer kontinuerligt nya formuleringar. LÀroplaner har prÀglat det svenska skolvÀsendet sedan Är 1919. Denna uppsats syftar till att redogöra likheter och skillnader mellan den rÄdande lÀroplanen för grundskolan med den nya lÀroplan som vid skrivandets stund verkstÀlls till följande lÀsÄr (2011/2012). Dessa lÀroplaner behandlas genom textanalys som har fokus pÄ jÀmstÀlldhet mellan könenInom utbildningsvetenskaplig forskning har man lÀnge analyserat och forskat om lÀroplaner.

Individualisering Àr ett idag mycket omdiskuterat Àmne som finns reglerat i lÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet, Lpo94. UtifrÄn denna reglering och de kunskaper som idag finns om individers olika förkunskaper, egenskaper och förutsÀttningar har vi valt att som huvudsyfte med denna studie kartlÀgga och analysera lÀraruppfattningar om individualisering vid tvÄ skolor, samt att undersöka skillnader och likheter mellan dessa lÀraruppfattningar. För att finna material och fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi genomfört tvÄ kvalitativa intervjuer och enkÀtundersökningar pÄ de tvÄ skolor dÀr dessa pedagoger Àr yrkesverksamma. Resultaten har vi sammanstÀllt, bearbetat och analyserat genom att anvÀnda ett interaktionistiskt perspektiv. En grundtanke inom interaktionismen Àr att individen Àr en social och aktiv person som lÀr i samspelet tillsammans med andra individer.

OmvÀrlden dÀr dagens företag och ideella föreningar existerar, Àr till skillnad frÄn tidigare, förÀnderlig. FrÄn att omvÀrlden varit stabil har den blivit alltmer instabil och dynamisk, vilket har medfört att föreningar och företag har blivit tvungna att anpassa sig till den nya omgivningen. Föreningarna har blivit mer inriktade mot ekonomi, vilket exempelvis kan Äterspegla sig i styrelsernas sammansÀttning. Denna trend Àr ocksÄ utmÀrkande i en tidsperiod dÀr föreningar alltmer liknar traditionella företag. Den hÀr uppsatsen ger ett försök att skildra hur ett företag och en idrottsförening skiljer sig Ät samt att se vilka likheter som finns.

I den kurdiska delen i Irak finns det tvÄ stora partier som alltid har varit i konflikt med varandra men som kan trÀffas under samma tak som socialdemokraterna i Sverige med socialismen som ideologi. Syftet med denna undersökning Àr att testa ideologier för de politiska partierna som jag granskar, nÀmligen Kurdistan Parti Demokrati (KDP) samt Patriotiska Unionen i Kurdistan (PUK). I denna undersökning har jag anvÀnt mig av respektive partiprogram som material. Detta för att kunna komma fram till deras ideologiska grund samt att utforska deras likheter och skillnader. Teori som anvÀnds i denna undersökning Àr det olika kriterierna för ideologin.

I det hÀr arbetet behandlas ansvarfrihetsgrunder i tanzaniansk och svensk straffrÀtt. Eftersom ansvarfrihetsgrunder Àr mycket omfattande i bÄda straffrÀtter gör uppsatsen endast inblickar i ansvarsfrihetsgrunder i tanzaniansk och svensk straffrÀtt med fokus pÄ nödvÀrnsrÀtten. Jag valde detta Àmne för att fÄ insikt i och förstÄelse för nödvÀrnsrÀtten i tvÄ lÀnder med olika historisk juridisk bakgrund. Uppsatsen beskriver hur den historiska bakgrunden till tanzaniansk straffrÀtt, som bygger pÄ straffrÀtten i tyska och engelska kolonialmakter, pÄverkar olikheten. Brottet definieras i bÄda straffrÀtter.

Det finns mÄnga likheter mellan en orgel och en orkester och samtidigt mÄnga olikheter. Vid bÄda instrumenten har man, beroende pÄ storleken, tillgÄng till en mÀngd olika stÀmmor men vid orgeln Àr det, oftast, bara en som spelar medan en orkester har betydligt fler instrumentalister. Klangen produceras till stor del pÄ olika sÀtt och sÀttet att frasera och göra skillnader i dynamik och artikulation skiljer sig pÄ mÄnga sÀtt mellan en orgel och en orkester. Att balansera dessa likheter och olikheter har varit den stora utmaningen i mitt arbete. Syftet med mitt examensarbete Àr att transkribera delar av Allan Petterssons 7:e symfoni för orgel samt att beskriva och problematisera kring denna arbetsprocess.

Undersökningen syftar till att jÀmföra likheter och skillnader mellan det svenska och det ryska skolsystemet pÄ grundskolenivÄ. För att uppnÄ detta syfte har jag bl.a. studerat de tvÄ skolsystemen och jÀmfört olika skoldokument i de bÄda lÀnderna. Undersökningen har genomförts med hjÀlp av enkÀter till elever i en skola i Sverige och en i Ryssland. Jag har bett de svenska och ryska eleverna att fylla i enkÀterna om skolsystemet. Mina frÄgestÀllningar i detta examensarbete lyder: tjÀnar barnet pÄ att börja skolan tidigare Àn vid 7 Ärs Älder? Hur stÀller de sig till studier i frÀmmande sprÄk? Vilken instÀllning till skoluniform finns det bland sÄvÀl svenska som ryska elever? Skulle eleverna kunna tÀnka sig att gÄ pÄ en pojk- respektive flickskola? Resultat av undersökningen visar att det inte finns stora skillnader i vad de svenska och ryska eleverna tycker om sina respektive skolsystem.

I uppsatsen undersöks vilka likheter och skillnader som finns mellan Sveriges, Danmarks, Finlands och Norges skolsystem avseende frÀmmande sprÄk och dess plats och funktion i skolsystemet. Undersökningen handlar om likheter och skillnader inom fyra omrÄden: hur skolsystemen ser ut, vilka sprÄk som lÀses i skolorna, pÄ vilken skolnivÄ som sprÄkstudierna pÄbörjas samt vilka yttre styrmedel som anvÀnds för att frÀmja sprÄkstudier. Undersökningen Àr av kvalitativ art och baseras pÄ texter som finns tillgÀngliga pÄ Internet. Skolsystemen i de fyra lÀnderna Àr likartade, bÄde i frÄga om antal Är samt indelningen i skolformer. Engelskan intar en sÀrstÀllning i alla lÀnderna och Àr obligatoriskt i alla undersökta lÀnder.

FörhÄllandet mellan modern gnosticism och New Age har visat sig vara oklar i den aktuella akademiska diskussionen. I denna studie gjordes ett försök att bringa en större ordning i denna aktuella akademiska diskussion. Huvudsyftet var att jÀmföra modern gnosticism och New Age utifrÄn nÄgra valda verk, och se vilka likheter och skillnader som fanns. Metoden som anvÀndes var deskription och komparation. Studien visade att det fanns bÄde likheter och skillnader.

Det övergripande syftet med detta arbete var att ta reda pÄ kommunikationens betydelse för matematikförstÄelse. Jag ville ta reda pÄ om kommunikationen inverkar positivt pÄ elevers matematikförstÄelse dvs. gör att de klarar kurserna bÀttre. Eftersom jag arbetar med elever pÄ gymnasiet har fokus varit pÄ gymnasieelever. För att fÄ svar pÄ min frÄga har jag översiktligt studerat tidigare forskning om kommunikationens betydelse för matematikförstÄelse.

Syftet med studien var att utifrÄn ett könsperspektiv undersöka ungdomars erfarenhet och upplevelse av miljöterapeutisk behandling pÄ institution. Fokus lÄg pÄ ungdomarnas tankar kring syftet och nyttan med miljöterapin, aktiviteterna i den, relationerna med personalen och de andra ungdomarna pÄ institutionen. Skillnader och likheter inom och mellan könen studerades sedan. Undersökningen byggde pÄ semistrukturerade intervjuer med fyra ungdomar som Àr eller har varit placerade pÄ institution. Resultaten analyserades i relation till tidigare forskning om ungdomar pÄ institution och Judith Butlers teoretiska perspektiv om kön, performativitet och könslikheter.

Uppsatsen handlar om hur musiklÀrare arbetar med bedömning inom ensemblespel. Vad Àr det som lÀrarna prioriterar inom bedömningen av musicerande och vilka verktyg och metoder anvÀnder sig de av för att kunna göra en bedömning? Har alla musiklÀrare en gemensam syn pÄ styrdokumenten? FÄr alla elever en likvÀrdig bedömning nÀr de musicerar Àn vilken skola de gÄr pÄ? Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ studie dÀr jag har intervjuat sex stycken musiklÀrare om deras uppfattningar kring bedömning av musicerande. Jag har anvÀnt mig av hermeneutisk tolkning vid bearbetning av intervjuerna. Resultaten visar att musiklÀrarna har likheter pÄ vad som ska prioriteras inom bedömning av ensemblespel.

Bakgrund: Postoperativ smÀrta Àr en naturlig och oundviklig företeelse efter ett kirurgiskt ingrepp. SmÀrtan Àr en subjektiv och individuell upplevelse som kan vara svÄr att förmedla till andra. Sjuksköterskan har en avgörande roll genom att identifiera faktorer som kan vara av betydelse vid bedömning av patientens smÀrta. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva faktorer som Àr av betydelse vid sjuksköterskans bedömning av patienter med postoperativ smÀrta. Metod: Det genomfördes en litteraturstudie baserad pÄ sju vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod.

Den genomförda studien avsÄg att undersöka om det förelÄg likheter eller skillnader i synen pÄ konflikter mellan medarbetare och chefer pÄ ett företag, samt vilka diskurser som kunde utrönas. För det syftet utfördes intervjuer med personer inom bÄda dessa grupper, intervjuerna stÀlldes sedan samman, analyserades och jÀmfördes med varandra. Analysmetoden som anvÀndes var diskursanalys och resultaten av intervjuerna visade att det fanns bÄde likheter och skillnader mellan medarbetare och chefer i uppfattningen av konflikter och konflikthantering. Vissa mönster pÄtrÀffades Àven i uttalandena, dÀr dessa passade ihop och kompletterade varandra utifrÄn diskursanalytisk synvinkel. Konflikter Àr ett bÄde viktigt och intressant omrÄde för ett företags utveckling och vÀlbefinnande.

F?rt?tningen av st?der skapar en utmaning f?r bevarandet av de t?tortsn?ra skogarna. V?rden som skapas av m?nniskans upplevelser i skogen kan sammanfattas i begreppet skogens sociala v?rden, som visat sig ha en stor betydelse f?r folkh?lsan. D? m?nga kommuner ?ger t?tortsn?ra skog, ?r det av intresse att studera hur de planerar f?r skogens sociala v?rden.