Sökresultat:
17684 Uppsatser om Likheter och skillnaders betydelse vid en övergćng frćn barnhabiliteringen till vuxenhabiliteringen - Sida 23 av 1179
Missbrukets kön: skillnader eller likheter?
Uppsatsens syfte Àr att ur ett genusperspektiv undersöka kvinnors och mÀns upplevelser av missbruk och missbruksbehandling. Vidare har uppsatsen för avsikt att jÀmföra kvinnors och mÀns upplevelser för att utröna eventuella skillnader. De frÄgestÀllningar som varit vÀgledande berör kvinnorna och mÀnnens upplevelser av vÀgen in i missbruket, bemötandet frÄn socialtjÀnsten och omgivningen samt vilka faktorer som anses betydelsefulla i missbruksbehandling. För att besvara syftet och dess frÄgestÀllningar har en kvalitativ studie genomförts. Sammanlagt har Ätta intervjuer utförts med kvinnor och mÀn som genomgÄr en missbruksbehandling.
Med historiskt perspektiv pÄ matematiken- Den kunskapsteoretiska grunden till ett historiskt perspektiv i matematikundervisningen
I skolans styrdokument, Lpo/Lpf 94 liksom i kursplanerna i matematik för grundskolans senare Är och gymnasieskolan, anges bl.a. att matematiken skall ge eleverna ?insikt i Àmnets historiska utveckling, betydelse och roll i vÄrt samhÀlle?. En studie av de teoretiska stÄndpunkter och argument som ligger till grund för formuleringar som denna visar att ett historiskt perspektiv pÄ matematikundervisningen framförallt kan motiveras utifrÄn tvÄ olika kunskapsaspekter, Ä ena sidan matematiken som bidragande till elevernas bildning och medborgerliga kunskaper, Ä andra sidan matematiken som bidragande till elevernas förstÄelse inte endast för ?skolmatematik? utan ocksÄ för de matematiska strukturer som finns integrerade överallt i vÄr kultur via teknik och infrastruktur.En studie av matematikhistoriens roll i undervisningen dels utifrÄn ett bildnings-, dels ett förstÄelseperspektiv, visar att det finns ett flertal motiv för att ta in historiska exempel och problemi matematikundervisningen.
Elevers motivation för att lÀra sig matematik : En studie om vilka faktorer som frÀmjar elevernas motivation för matematikstudier
Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka och beskriva vilka faktorer som frÀmjarelevernas motivation för matematikstudier. Med fenomenografi som metodologiskutgÄngspunkt genomförde jag enskilda intervjuer med Ätta elever och tvÄ lÀrare pÄ enhögstadieskola. Resultaten presenteras i form av fem skilda kategorier som uppfattas sombidragande faktorer för elevernas motivation för matematikstudier:A) Betyg och urval för att komma in pÄ gymnasietB) Yttre motivation frÄn förÀldrar eller nÄgon annanC) FörstÄelse som motivationD) SjÀlvförtroende som motivationE) Logisk tÀnkande och praktisk matematik som motivationUtifrÄn undersökningen kom jag fram till att betyg Àr en av faktorerna för elevernasmotivation för matematikstudier. Vidare framkom det att lÀrarna uppfattar att elevernasmotivation höjs genom verklighetsanknytning. Likheter mellan elevers och lÀraresuppfattningar Àr att förstÄelse och förÀldrarnas pÄverkan har stor betydelse för elevernasmotivation..
Mellanchefsrollen : Ăver- och underordnades syn pĂ„ mellanchefer
Mellanchefspositionen beskrivs ofta som en utsatt position, de sitter mitt emellan ledningens och de anstÀlldas krav och förvÀntningar. Syftet med uppsatsen Àr att se vilka likheter och skillnader det finns i synen pÄ mellanchefen och dess roll mellan över- och underordnade inom en organisation. Ett delsyfte Àr att se vad dessa likheter och skillnader innebÀr för mellanchefen och hans eller hennes arbetssituation. Det finns en mÀngd forskning inom ledarskap, i beskrivningen av tidigare forskning berörs frÀmst Brigitta Ahltorps avhandling ?Ledarskap ur ett ledningsperspektiv? som syftar till att beskriva hur chefer ser pÄ sig sjÀlva och hur deras medarbetare ser pÄ dem.
Pedagogers sÀtt att hantera konflikter : - En jÀmförelse mellan tvÄ förskolor
Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur pedagoger arbetar med att hantera konflikter mellan barn, samt att jÀmföra tvÄ olika förskolor för att se vilka likheter och skillnader som finns. Studien bygger pÄ ett frÄgeformulÀr med sex pedagoger pÄ tvÄ olika förskolor samt en litteraturstudie som jÀmförs med pedagogernas svar i frÄgeformulÀren. I bakgrunden beskrivs bland annat ett teoretiskt perspektiv samt olika författares syn pÄ konflikter och hantering av konflikter. Resultatet visar pÄ en viss skillnad i arbetet med konflikthantering. Detta genom att olika tankar kring barns kÀnslor har visats samt att pedagogerna pÄ ena förskolan gÀrna hÄller sig mer i nÀrheten av de barn som ofta hamnar i konflikter till skillnad frÄn de pedagogerna pÄ den andra för skolan.
HÄllbarhet inom flygindustrin : En studie om geografiska variationer i flygbolagens hÄllbarhetsredovisningar - ur ett institutionellt perspektiv
Flygbolag Àr mÀktiga globala aktörer med en omfattande miljöpÄverkan, sÄ vilka initiativ redovisar de för att bidra till en hÄllbar utveckling? För att svara pÄ detta genomförde vi en innehÄllsanalys dÀr vi undersökte skillnader och likheter i europeiska och amerikanska flygbolags hÄllbarhetsredovisningar. För att skapa en förstÄelse för hur samhÀllsansvar spelar roll i en historiskt förankrad miljö testade vi förklaringsvÀrdet av social struktur, nationell kultur samt isomorfism.Den största skillnaden vi fann Àr att USA Àr mer detaljerade och redovisar fler initiativ, medan Europa för ett bredare resonemang om hÄllbarhet. Skillnaderna förklaras utifrÄn social struktur och nationell kultur, likheter förklaras med isomorfism. Skillnaderna i hÄllbarhetsredovisningarna kan förklaras med att det sociala kontraktet, som flygbolagen mÄste följa, Àr olika mellan regionerna.
Utevistelse i förskolan : En kvalitativ och kvantitativ studie över hur utomhusvistelsen ser ut i förskolan.
Denna uppsats omfattar en kartlÀggning kring hur utomhusvistelsen ser ut i förskolan över Äret vad gÀller tid och plats. Studien innefattar Àven en kartlÀggning kring vilka faktorer som pÄverkar hur lÀnge barngruppen gÄr ut pÄ gÄrden och hur ofta de gÄr till skog eller naturmiljö. Faktorerna Àr barnens Älder, bangruppens storlek, pedagogernas nöjdhet och om de finns skog pÄ förskolgÄrden eller inte. Studien omfattar Àven vad det Àr för skillnader och likheter mellan stad och landsbygd var gÀller hur lÀnge barngruppen gÄr ut pÄ gÄrden och hur ofta de gÄr till skog eller naturmiljö. Studien har skett via kvalitativ och kvantitativ metod. PÄ gÄrden under perioden maj till september Àr det flest barngrupper som gÄr ut tre till fem timmar och under perioden oktober till april Àr det flest barngrupper som gÄr ut en till tvÄ timmar pÄ gÄrden.
En kvalitativ studie om arbetsalliansens betydelse inom ramen för socialt behandlingsarbete
Syftet med studien var att beskriva arbetsalliansens funktion i familjebehandlares arbete ur behandlarens perspektiv för att bidra till kunskapsdiskussionen om arbetsalliansens betydelse inom socialt arbete. Studiens frÄgestÀllningar var vilken betydelse arbetsallians har för familjebehandlares uppdrag samt vilka faktorer som har betydelse för hur arbetsallians skapas, vidmakthÄlls och avslutas pÄ ett bra sÀtt i arbetet med familjer. Med en fenomenologisk ansats genomfördes kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer med sex familjebehandlare verksamma inom socialtjÀnsten. Respondenterna delgav nyanserade beskrivningar av arbetsalliansens betydelse för familjebehandling. Studiens resultat analyserades utifrÄn socialkonstruktionism, systemteori och anknytningsteori.
CSR : Hur arbetar samt kommunicerar företag med CSR inom konfektionsbranschen?
Problemformulering: Denna uppsats avser att besvara/beröra följande frĂ„gor:- Hur tolkar företag begreppet CSR, hur arbetar de med det samt om det finns nĂ„gra skillnader/likheter mellan företagen?- Hur kommunicerar företagen sitt CSR arbete via olika dokument, finns det nĂ„gra skillnader/likheter mellan företagen?Syfte: Uppsatsen syftar till att beskriva, förklara och jĂ€mföra hur utvalda svenska företag inom konfektionsbranschen kommunicerar kring begreppet CSR mot sin marknad via olika dokument, hur företagen tolkar begreppet CSR samt hur de arbetar med det.Metod: En fallstudie har genomförts pĂ„ tre företag inom konfektionsbranschen pĂ„ den svenska marknaden. Textanalys har genomförts pĂ„ utvalda dokument sĂ„som respektive företags hemsida, Ă„rsredovisningar frĂ„n 2002 och framĂ„t samt tillgĂ€ngliga hĂ„llbarhetsredovisningar för att se hur företagen kommunicerar kring CSR. Ăven kvalitativa intervjuer med respektive företag har genomförts för att komplettera textanalysen och för att fĂ„ ytterligare en synvinkel utöver kommunikation pĂ„ hur företagen arbetar med CSR.Teori: De teorier som anvĂ€nts Ă€r Carrolls CSR ? pyramid samt företags olika stĂ„ndpunkter till CSR.
GenusinnehÄll i lÀroplaner : En textanalytisk studie av Lpo 94 och Lgr 11
LÀroplaner har lÀnge legat till grund för undervisningen i Sverige. De rÄdande lÀroplanerna Àr stÀndigt i förÀndring och det kommer kontinuerligt nya formuleringar. LÀroplaner har prÀglat det svenska skolvÀsendet sedan Är 1919. Denna uppsats syftar till att redogöra likheter och skillnader mellan den rÄdande lÀroplanen för grundskolan med den nya lÀroplan som vid skrivandets stund verkstÀlls till följande lÀsÄr (2011/2012). Dessa lÀroplaner behandlas genom textanalys som har fokus pÄ jÀmstÀlldhet mellan könenInom utbildningsvetenskaplig forskning har man lÀnge analyserat och forskat om lÀroplaner.
Pedagogers syn pÄ individualisering i tvÄ skolor
Individualisering Àr ett idag mycket omdiskuterat Àmne som finns reglerat i lÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet, Lpo94. UtifrÄn denna reglering och de kunskaper som idag finns om individers olika förkunskaper, egenskaper och förutsÀttningar har vi valt att som huvudsyfte med denna studie kartlÀgga och analysera lÀraruppfattningar om individualisering vid tvÄ skolor, samt att undersöka skillnader och likheter mellan dessa lÀraruppfattningar. För att finna material och fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi genomfört tvÄ kvalitativa intervjuer och enkÀtundersökningar pÄ de tvÄ skolor dÀr dessa pedagoger Àr yrkesverksamma. Resultaten har vi sammanstÀllt, bearbetat och analyserat genom att anvÀnda ett interaktionistiskt perspektiv. En grundtanke inom interaktionismen Àr att individen Àr en social och aktiv person som lÀr i samspelet tillsammans med andra individer.
En komparativ studie av ett företag och en idrottsförening:
skillnader och likheter och hur de agerar i ekonomiska
krissituationer
OmvÀrlden dÀr dagens företag och ideella föreningar existerar, Àr till skillnad frÄn tidigare, förÀnderlig. FrÄn att omvÀrlden varit stabil har den blivit alltmer instabil och dynamisk, vilket har medfört att föreningar och företag har blivit tvungna att anpassa sig till den nya omgivningen. Föreningarna har blivit mer inriktade mot ekonomi, vilket exempelvis kan Äterspegla sig i styrelsernas sammansÀttning. Denna trend Àr ocksÄ utmÀrkande i en tidsperiod dÀr föreningar alltmer liknar traditionella företag. Den hÀr uppsatsen ger ett försök att skildra hur ett företag och en idrottsförening skiljer sig Ät samt att se vilka likheter som finns.
ATT BELYSA SJUKSK?TERSKANS ERFARENHETER I V?RDEN AV PATIENTER MED ALKOHOLBEROENDE En strukturerad litteratur?versikt
Bakgrund: Alkoholberoende ?r en komplex och stigmatiserad sjukdom som kan v?cka
starka k?nslor hos v?rdpersonal. Sjuksk?terskans erfarenheter kan d?rmed ha stor betydelse
f?r kvaliteten p? v?rden som ges till denna patientgrupp. Syfte: Att belysa sjuksk?terskors
erfarenheter i v?rden av patienter med alkoholberoende.
KDP & PUK : En idéanalys av tvÄ kurdiska partiers ideologier
I den kurdiska delen i Irak finns det tvÄ stora partier som alltid har varit i konflikt med varandra men som kan trÀffas under samma tak som socialdemokraterna i Sverige med socialismen som ideologi. Syftet med denna undersökning Àr att testa ideologier för de politiska partierna som jag granskar, nÀmligen Kurdistan Parti Demokrati (KDP) samt Patriotiska Unionen i Kurdistan (PUK). I denna undersökning har jag anvÀnt mig av respektive partiprogram som material. Detta för att kunna komma fram till deras ideologiska grund samt att utforska deras likheter och skillnader. Teori som anvÀnds i denna undersökning Àr det olika kriterierna för ideologin.
En jÀmförelse mellan tanzanianska och svenska ansvarsfrihetsgrunder, med fokus pÄ nödvÀrnsrÀtten
I det hÀr arbetet behandlas ansvarfrihetsgrunder i tanzaniansk och svensk straffrÀtt. Eftersom ansvarfrihetsgrunder Àr mycket omfattande i bÄda straffrÀtter gör uppsatsen endast inblickar i ansvarsfrihetsgrunder i tanzaniansk och svensk straffrÀtt med fokus pÄ nödvÀrnsrÀtten. Jag valde detta Àmne för att fÄ insikt i och förstÄelse för nödvÀrnsrÀtten i tvÄ lÀnder med olika historisk juridisk bakgrund. Uppsatsen beskriver hur den historiska bakgrunden till tanzaniansk straffrÀtt, som bygger pÄ straffrÀtten i tyska och engelska kolonialmakter, pÄverkar olikheten. Brottet definieras i bÄda straffrÀtter.