Syftet med vÄrt arbete var att studera de allmÀnna skolornas och de specifika Montessoriskolornas klassrumsmiljö och deras upplÀgg av lÀsinlÀrning. Valet av studieomrÄde Àr grundat pÄ att klassrumsmiljön har betydelse för lÀsinlÀrning. Vi ville ta reda pÄ om det fanns nÄgra likheter eller skillnader dem emellan och vad eventuella mÀtningar av deras resultat visade. VÄr undersökning Àr baserad pÄ observationer som vi gjort i tvÄ klasser i allmÀnna skolor, vilka Àr de som utgör huvuddelen av skolor i Sverige (Àven kÀnda som kommunala skolor), och tvÄ klasser i den specialiserade friskolan av Montessorimodell. Under vÄra observationer kunde vi konstatera att den allmÀnna och den specificerade pedagogiken har nÀrmat sig varandra: bÄda lÀgger stor vikt vid att ha barnet i centrum.

Det Àr betydelsefullt för chefer att samverka med deras medarbetare och stödresurser för deras hÄllbarhet och funktion som chef. Stödet har en stor relevans för ett bra chefskap. Just mÄlgruppen mellanchefer besitter en komplex position dÄ de Àr under ett högt tryck av krav, bÄde frÄn de undre och de övre nivÄerna. Studiens syfte var att undersöka mellanchefers upplevda behov av stöd i deras funktion som mellanchef, samt om det Àr möjligt att urskilja likheter i deras uppfattningar av stöd pÄ deras respektive arbetsplats. Studien tillÀmpade en kvalitativ metod dÀr data samlades in genom semistrukturerade intervjuer.

Bakgrund: Diabetes typ 2 a?r en kronisk sjukdom som o?kar kraftigt i va?rlden. Behandlingen grundar sig i livsstilsrelaterade a?tga?rder som ofta inneba?r en fo?ra?ndring av kost- och motionsvanor. Egenva?rd vid kronisk sjukdom beskrivs som en process som pa?verkas av olika faktorer.

Ämnesval Ă€r organisationsteori med utgĂ„ngspunkt frĂ„n processorientering av den centrala ledningen i Försvarsmaktens (FM) och om det bidrar till effekttĂ€nkande. Uppsatsen undersöker om processorienteringen av Försvarsmaktens Högkvarter (FM HKV) teoretiskt kan samspela med FM doktrinĂ€ra utgĂ„ngspunkt i effekttĂ€nkande.FM HKV har sedan tidigt 2000-tal arbetat med införande av processorientering i den centrala ledningen. Flertal utredningar, beslut samt hemstĂ€llan till regeringen vittnar om detta. Parallellt har FM infört effekttĂ€nkande, frĂ€mst baserat pĂ„ andra lĂ€nders krigserfarenheter.Dessa tvĂ„ förhĂ„llningssĂ€tt betraktas vanligtvis som tvĂ„ ytterligheter, dĂ€r effekttĂ€nkandet har starkt fĂ€ste i insatsperspektivet och processorienteringen har starkt fĂ€ste i förvaltningsperspektiv. Vid en jĂ€mförelse pĂ„visas flertal likheter mellan processorientering och effekttĂ€nkande, men det finns omrĂ„den dĂ€r likheter ej kunnat Ă„terfinnas.

Försvarsmakten Àr anbefallda av statsmakten att tillÀmpa en styrmodell  kallad mÄl- och resultatstyrning.Försvarsmakten har fÄtt kritik för sitt sÀtt att analysera och utvÀrdera genomförd verksamhet. Det övergripande syftet med undersökningen Àr dÀrför att med bakgrund av litteratur pÄ omrÄdet belysa tillÀmpningen av mÄl- och resultatstyrning som styrform i dels ett privat företag och dels i Försvarsmakten. Detta görs genom intervjuer med olika befattningshavare inom respektive organisation. Jag jÀmför sedan resultatet och pÄvisar skillnader och likheter.Resultatet jÀmförs ocksÄ med vad litteraturen sÀger i Àmnet. Resultatet av undersökningen visar att det finns mÄnga likheter men ocksÄ nÄgravÀsentliga skillnader.

Studien grundar sig i att studera inte endast controllern utan Àven CFO:n pÄ grund av att CFO:n utgör en viktig del i arbetet med ekonomistyrning. Syftet med studien var att beskriva likheter och/ eller skillnader vid arbetsuppgifter mellan controllern och CFO:n samt deras syn pÄ hur den motsatta rollen arbetar. Detta för att öka förstÄelsen för rollerna som controller och CFO. För att genomföra studien anvÀndes en kvalitativ metod som omfattade öppna individuella intervjuer med controller och CFO pÄ Halmstads kommun, Heléns Rör AB och CFO/ controller pÄ Krönleins bryggeri AB. Den teoretiska referensramen delades in i följande teman: Ekonomistyrning, controllerns och CFO:ns arbetsuppgifter, rollen som controller, CFO och CFO/ controller, ledningsgruppen och faktorer som pÄverkar och samarbete.

Syftet med studien var att undersöka vilken betydelse leken har för barns sprÄkutveckling och hur pedagoger anvÀnder sig av leken för att stimulera barns sprÄkutveckling. Studien utgÄr ifrÄn teorier av Vigotskij och Piaget som forskat om barns utveckling och lÀrande. I undersökningen anvÀnder jag kvalitativa intervjuer för att ta reda pÄ pedagogernas tankar om lek och dess betydelse för barnens sprÄkutveckling. Resultaten visar att samtliga pedagoger har synpunkter som stödjer att leken har stort betydelse för barns sprÄkutveckling. De anvÀnder en mÀngd olika metoder för att stimulera sprÄket genom lek..

Syftet med studien Àr att undersöka de praktiska möjligheter och svÄrigheter som gymnasielÀrare i Àmnet svenska har med att anpassa sin undervisning efter sina elevers olikheter, för att skapa optimala förutsÀttningar för deras lÀrande. Möjligheterna och svÄrigheterna att individualisera diskuteras och undersöks framförallt mot bakgrund av de problem som forskningen har uppmÀrksammat, dÄ individualisering praktiseras som individuellt arbete med fÄ gemensamma samtal och genomgÄngar. Undersökningen gjordes genom att djupintervjua tre erfarna gymnasielÀrare i Àmnet svenska. FrÄgorna handlade framförallt om möjligheter och svÄrigheter för lÀrare att skapa förutsÀttningar för elevers lÀrande inom olika arbetsformer. Resultaten visar pÄ likheter i de intervjuade lÀrarnas syn pÄ möjligheten att skapa förutsÀttningar för elevers lÀrande med hjÀlp av kollektiva genomgÄngar i helklass.

Bakgrund: Sexuell h?lsa ?r avg?rande f?r v?lbefinnandet samt att relationer med en ?ppen kommunikation om sexualitet ?r n?dv?ndig f?r att fr?mja den. Efter barnaf?dande st?r kvinnor ofta inf?r fysiska och k?nslom?ssiga utmaningar, vilket kan p?verka sexuell lust och ofta leda till f?r?ndringar i sexlivet. Lust, ursprungligen kopplad till ?verlevnadsinstinkten, varierar ?ver tid och p?verkas av olika faktorer.

Denna undersökning mÄlar upp en översiktlig bild av det exopolitiska fÀltet och nÄgra av frontfigurerna har lyfts fram, speciellt tvÄ personer i en separat temasektion. Exopolitiken strÀvar efter att pÄ ett disciplinerat sÀtt studera politiska processer och aktörer förknippade med interstellÀrt samhÀlle.Dessa frontfigurer drivs av gemensamma mÄl, men de har bitvis olika metoder hur att nÄ dessa mÄl. De kompletterar dock varandra bra, eftersom de tÀcker in olika omrÄden av exopolitiken. Det exopolitiska fÀltet framstÄr till viss del som fragmenterat.Den större bilden visar pÄ mÄnga likheter med ufo-fÀltet, och Àven pÄ vissa likheter med New Age och nyandliga rörelser. Utöver likheterna har exopolitiken Àven sina egna sÀrdrag och en komplex bild av framtrÀder.

Bakgrund:Begreppet hopp har definierats   och beskrivits pÄ mÄnga olika sÀtt, bland annat som en livsviktig inre resurs   som innebÀr en förvÀntan om att nÄgot positivt kan ske i framtiden. Hopp har   visat sig vara betydelsefullt för patienter i palliativ vÄrd dÄ det kan   hjÀlpa dem att hantera sin livssituation samt öka deras vÀlbefinnande.   Sjuksköterskan har en viktig roll i frÀmjandet och bevarandet av hopp hos   döende patienter. Genom en ökad förstÄelse för vad patienterna upplever som   viktiga aspekter för bevarandet av hoppet skapas förutsÀttningar för en god   vÄrd. Syfte: Att beskriva hur patienter i palliativ vÄrd bevarar hoppet. Metod:En litteraturöversikt som baserats pÄ nio vetenskapliga artiklar.

Detta arbete hade som fokus att undersöka verksamma sÄngpedagogers syn pÄ dagens kursmÄl i sÄng inom gymnasiets estetiska program. Jag frÄgade mig ocksÄ huruvida detta pÄverkar elevernas utveckling. All data insamlades genom en kvalitativ intervjustudie med verksamma sÄngpedagoger. Mitt mÄl var att fÄ en insyn i verkligheten och genom deras erfarenhet fÄ information i Àmnet. För att nÄ ett bredare resultat och fÄ en större förstÄelse behandlades forskning och litteratur i Àmnet.

Ämnesval Ă€r organisationsteori med utgĂ„ngspunkt frĂ„n processorientering av den centrala ledningen i Försvarsmaktens (FM) och om det bidrar till effekttĂ€nkande. Uppsatsen undersöker om processorienteringen av Försvarsmaktens Högkvarter (FM HKV) teoretiskt kan samspela med FM doktrinĂ€ra utgĂ„ngspunkt i effekttĂ€nkande.FM HKV har sedan tidigt 2000-tal arbetat med införande av processorientering i den centrala ledningen. Flertal utredningar, beslut samt hemstĂ€llan till regeringen vittnar om detta. Parallellt har FM infört effekttĂ€nkande, frĂ€mst baserat pĂ„ andra lĂ€nders krigserfarenheter.Dessa tvĂ„ förhĂ„llningssĂ€tt betraktas vanligtvis som tvĂ„ ytterligheter, dĂ€r effekttĂ€nkandet har starkt fĂ€ste i insatsperspektivet och processorienteringen har starkt fĂ€ste i förvaltningsperspektiv. Vid en jĂ€mförelse pĂ„visas flertal likheter mellan processorientering och effekttĂ€nkande, men det finns omrĂ„den dĂ€r likheter ej kunnat Ă„terfinnas.

Syftet var att studera högstadie- och gymnasieelevers syn pÄ en bra lÀrare vilket jÀmfördes med deras lÀrares uppfattningar om detsamma. Avsikten var att upptÀcka skillnader och likheter mellan de tvÄ elevgrupperna, samt mellan elever och lÀrare. Vi tillÀmpade en metod dÀr försökspersonerna fick utveckla sina egna Äsikter genom fri uppsatsskrivning under titeln Vad kÀnnetecknar en bra lÀrare?. Vi anvÀnde textanalys som metod för att granska materialet.

VÄrt syfte med denna studie var att kartlÀgga gymnasielÀrares uppfattning om och nyttjande av specialpedagogens kompetens och yrkesfunktion samt om det förelÄg nÄgra likheter/skillnader bland gymnasielÀrarnas uppfattning om den specialpedagogiska verksamheten utifrÄn skoltillhörighet, undervisningsÀmne och yrkesverksamma Är som lÀrare. För att nÄ vÄrt syfte genomförde vi en enkÀtstudie bland samtliga gymnasielÀrare pÄ tvÄ gymnasieskolor i en mellanstor kommun i Norrland. Det framkom en skillnad mellan gymnasielÀrarnas uppfattning om vilka insatser de anser bÀst och vilka insatser de anvÀnder till elever som riskerar att inte nÄ godkÀnt i sina kurser. I vÄr studie visar resultatet, att den enskilde gymnasielÀraren har makten nÀr det gÀller nyttjandet av specialpedagogens kompetens. Vi har Àven konstaterat att skolledningen har betydelse för hur den specialpedagogiska verksamheten utformas pÄ respektive skola..