Denna C-uppsats Àr en studie av hur tvÄ pedagogers olika grunduppfattningar om elevers sprÄkutveckling (tal-, lÀs- och skrivutveckling) gör sig gÀllande i undervisningen pÄ tvÄ olika skolor i fyra Ärskurs 2 - klasser. Det Àr de bÄda pedagogernas undervisning och sÀtt att se pÄ lÀrande som stÄr i fokus för undersökningen. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka med vilka argument valet av lÀromedel respektive skönlitteratur i arbete med elevers tidiga tal- lÀs, och skrivutveckling beskrivs och diskuteras i forskning, pedagogisk/didaktisk litteratur samt av tvÄ verksamma lÀrare. Uppsatsen behandlar skillnader och likheter samt för- och nackdelar med lÀromedel och skönlitteratur i elevers sprÄkutveckling. VÄrt empiriska material utgörs av observationer och intervjuer.

Syfte: Syftet med vĂ„r studie Ă€r att undersöka och beskriva om det finns nĂ„gra skillnader och/eller likheter i hur svenska storbanker respektive övriga banker arbetar strategiskt för att fĂ„ nya bolĂ„nekunder samt behĂ„lla befintliga. Metod: Sex stycken kvalitativa intervjuer med tre storbanker respektive tre övriga banker har utförts. Vi har bandat intervjuerna för att sedan sammanfatta dem och skicka tillbaka dem till respondenterna för godkĂ€nnande. Urvalet av banker gjordes genom att kontakta de fyra största bankerna i Sverige dĂ€r tre valde att delta. Övriga banker valdes ut subjektivt.

I denna uppsats studeras investeringsprocesser i det divisionaliserade företaget Södra SkogsÀgarna ekonomisk förening. Studiens syfte Àr att beskriva och förklara företagets investeringsprocesser och i vilken utstrÀckning dessa processer Àr standardiserade. I studien analyseras dessa investeringsprocesser utifrÄn befintlig teori. Studien visar att investeringsprocesser initieras i den operativa verksamheten för att sedan drivas fram i den operativa verksamheten och i ledningen pÄ enhetsnivÄ. Beslut fattas pÄ alla nivÄer i företaget efter investeringars storlek.

Detta arbete besta?r av en underso?kning om hur en musikla?rare och en idrottstra?nare jobbar med deras elever respektive spelare info?r en prestation. Underso?kningen inkluderar ocksa? hur musikla?raren och idrottstra?naren jobbar med efterarbetet av en prestation. Genom kvalitativa intervjuer och observationer har jag underso?kt deras olika metoder.

Syftet med arbetet var att undersöka hur kommunikationen mellan lÀrare och elev ser ut, i Ärskurs ett pÄ gymnasiet, utifrÄn en sociokulturell teori om lÀrande. Metoden som anvÀndes var en etnografisk fÀltstudie i tvÄ klassrum med tvÄ olika lÀrare under fem veckors tid i Àmnet svenska. Studien utgjordes av observationer under drygt tjugo timmars tid som kompletterats med kvalitativa intervjuer med tvÄ lÀrare och sexton elever. Resultatet av undersökningen visade att det generellt fanns stora skillnader mellan de bÄda lÀrarna men Àven en del likheter. Exempelvis föredrog bÀgge att anvÀnda överföringsmodellen i undervisningen.

Arbetslöshet Àr ett vÀrldsomfattande problem som för med sig allvarliga konsekvenser bÄde pÄ samhÀlls- och individnivÄ. Att vara arbetslös innebÀr för de allra flesta att befinna sig i en icke önskvÀrd situation eftersom lönearbete har en sÄ central roll i det moderna samhÀllet och vÀrderas högt inte minst av dem som Àr arbetslösa. Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur arbetslösa pÄ tvÄ kontinenter, i Sverige och i utvecklingslandet Honduras, upplever sin livssituation i form av meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet. De frÄgor som vi stÀllt oss Àr vilken betydelse har det sociala nÀtverket för den arbetslöse i Honduras och i Sverige? Skiljer sig de arbetslösas copingstrategier Ät i Honduras och i Sverige.

Ordbetydelsedisambiguering, att bestÀmma vilken betydelse av ett ord som gÀller i ett givet sammanhang, Àr en av sprÄkteknologins huvudutmaningar. Medan ordklasstaggning och informationssökning har nÄtt mycket anvÀndbara nivÄer Àr det fortfarande lÄngt kvar innan vi har hittat en metod som pÄ ett tillförlitligt sÀtt kan hjÀlpa oss att automatiskt ordbetydelsedisambi- guera digital text. I denna uppsats undersöker jag vilka metoder för ordbetydelsedisambiguering som finns, hur de fungerar, samt demonstrerar hur en praktisk implementation av en sÄdan metod gÄr till..

Syftet med vÄrt arbete var att studera de allmÀnna skolornas och de specifika Montessoriskolornas klassrumsmiljö och deras upplÀgg av lÀsinlÀrning. Valet av studieomrÄde Àr grundat pÄ att klassrumsmiljön har betydelse för lÀsinlÀrning. Vi ville ta reda pÄ om det fanns nÄgra likheter eller skillnader dem emellan och vad eventuella mÀtningar av deras resultat visade. VÄr undersökning Àr baserad pÄ observationer som vi gjort i tvÄ klasser i allmÀnna skolor, vilka Àr de som utgör huvuddelen av skolor i Sverige (Àven kÀnda som kommunala skolor), och tvÄ klasser i den specialiserade friskolan av Montessorimodell. Under vÄra observationer kunde vi konstatera att den allmÀnna och den specificerade pedagogiken har nÀrmat sig varandra: bÄda lÀgger stor vikt vid att ha barnet i centrum.

Det Àr betydelsefullt för chefer att samverka med deras medarbetare och stödresurser för deras hÄllbarhet och funktion som chef. Stödet har en stor relevans för ett bra chefskap. Just mÄlgruppen mellanchefer besitter en komplex position dÄ de Àr under ett högt tryck av krav, bÄde frÄn de undre och de övre nivÄerna. Studiens syfte var att undersöka mellanchefers upplevda behov av stöd i deras funktion som mellanchef, samt om det Àr möjligt att urskilja likheter i deras uppfattningar av stöd pÄ deras respektive arbetsplats. Studien tillÀmpade en kvalitativ metod dÀr data samlades in genom semistrukturerade intervjuer.

Bakgrund: Diabetes typ 2 a?r en kronisk sjukdom som o?kar kraftigt i va?rlden. Behandlingen grundar sig i livsstilsrelaterade a?tga?rder som ofta inneba?r en fo?ra?ndring av kost- och motionsvanor. Egenva?rd vid kronisk sjukdom beskrivs som en process som pa?verkas av olika faktorer.

Ämnesval Ă€r organisationsteori med utgĂ„ngspunkt frĂ„n processorientering av den centrala ledningen i Försvarsmaktens (FM) och om det bidrar till effekttĂ€nkande. Uppsatsen undersöker om processorienteringen av Försvarsmaktens Högkvarter (FM HKV) teoretiskt kan samspela med FM doktrinĂ€ra utgĂ„ngspunkt i effekttĂ€nkande.FM HKV har sedan tidigt 2000-tal arbetat med införande av processorientering i den centrala ledningen. Flertal utredningar, beslut samt hemstĂ€llan till regeringen vittnar om detta. Parallellt har FM infört effekttĂ€nkande, frĂ€mst baserat pĂ„ andra lĂ€nders krigserfarenheter.Dessa tvĂ„ förhĂ„llningssĂ€tt betraktas vanligtvis som tvĂ„ ytterligheter, dĂ€r effekttĂ€nkandet har starkt fĂ€ste i insatsperspektivet och processorienteringen har starkt fĂ€ste i förvaltningsperspektiv. Vid en jĂ€mförelse pĂ„visas flertal likheter mellan processorientering och effekttĂ€nkande, men det finns omrĂ„den dĂ€r likheter ej kunnat Ă„terfinnas.

Försvarsmakten Àr anbefallda av statsmakten att tillÀmpa en styrmodell  kallad mÄl- och resultatstyrning.Försvarsmakten har fÄtt kritik för sitt sÀtt att analysera och utvÀrdera genomförd verksamhet. Det övergripande syftet med undersökningen Àr dÀrför att med bakgrund av litteratur pÄ omrÄdet belysa tillÀmpningen av mÄl- och resultatstyrning som styrform i dels ett privat företag och dels i Försvarsmakten. Detta görs genom intervjuer med olika befattningshavare inom respektive organisation. Jag jÀmför sedan resultatet och pÄvisar skillnader och likheter.Resultatet jÀmförs ocksÄ med vad litteraturen sÀger i Àmnet. Resultatet av undersökningen visar att det finns mÄnga likheter men ocksÄ nÄgravÀsentliga skillnader.

Syftet med studien var att undersöka vilken betydelse leken har för barns sprÄkutveckling och hur pedagoger anvÀnder sig av leken för att stimulera barns sprÄkutveckling. Studien utgÄr ifrÄn teorier av Vigotskij och Piaget som forskat om barns utveckling och lÀrande. I undersökningen anvÀnder jag kvalitativa intervjuer för att ta reda pÄ pedagogernas tankar om lek och dess betydelse för barnens sprÄkutveckling. Resultaten visar att samtliga pedagoger har synpunkter som stödjer att leken har stort betydelse för barns sprÄkutveckling. De anvÀnder en mÀngd olika metoder för att stimulera sprÄket genom lek..

Studien grundar sig i att studera inte endast controllern utan Àven CFO:n pÄ grund av att CFO:n utgör en viktig del i arbetet med ekonomistyrning. Syftet med studien var att beskriva likheter och/ eller skillnader vid arbetsuppgifter mellan controllern och CFO:n samt deras syn pÄ hur den motsatta rollen arbetar. Detta för att öka förstÄelsen för rollerna som controller och CFO. För att genomföra studien anvÀndes en kvalitativ metod som omfattade öppna individuella intervjuer med controller och CFO pÄ Halmstads kommun, Heléns Rör AB och CFO/ controller pÄ Krönleins bryggeri AB. Den teoretiska referensramen delades in i följande teman: Ekonomistyrning, controllerns och CFO:ns arbetsuppgifter, rollen som controller, CFO och CFO/ controller, ledningsgruppen och faktorer som pÄverkar och samarbete.

Syftet med studien Àr att undersöka de praktiska möjligheter och svÄrigheter som gymnasielÀrare i Àmnet svenska har med att anpassa sin undervisning efter sina elevers olikheter, för att skapa optimala förutsÀttningar för deras lÀrande. Möjligheterna och svÄrigheterna att individualisera diskuteras och undersöks framförallt mot bakgrund av de problem som forskningen har uppmÀrksammat, dÄ individualisering praktiseras som individuellt arbete med fÄ gemensamma samtal och genomgÄngar. Undersökningen gjordes genom att djupintervjua tre erfarna gymnasielÀrare i Àmnet svenska. FrÄgorna handlade framförallt om möjligheter och svÄrigheter för lÀrare att skapa förutsÀttningar för elevers lÀrande inom olika arbetsformer. Resultaten visar pÄ likheter i de intervjuade lÀrarnas syn pÄ möjligheten att skapa förutsÀttningar för elevers lÀrande med hjÀlp av kollektiva genomgÄngar i helklass.