Detta a?r en studie om vilken litteratur gymnasiela?rare i svenska anva?nder i sin undervisning, och de bakomliggande motiveringarna och faktorerna till detta urval. Syftet a?r att besvara fo?ljande fra?gesta?llningar: Finns det en outtalad kanon inom gymnasiets undervisning i svenska, och vilken litteratur be- sta?r den i sa? fall av? Mot vilken bakgrund och fo?rkunskap va?ljer la?rare i svenska pa? gymnasiet den litteratur de be- gagnar i sin undervisning?Fo?r att besvara fra?gesta?llningarna har en kvalitativ enka?tstudie genomfo?rts med 14 gymnasiela?- rare i svenska. Resultatet visar pa? tendenser i la?rarnas litteratururval som ligger na?ra en kanon.

Mot bakgrund av globaliseringen, vÄrt mÄngkulturella samhÀlle och den visuella kulturen som kommit att spela allt större roll i vÄra vardagliga liv synliggör studien vikten av att utveckla interkulturella metoder för lÀrande inom det bildpedagogiska fÀltet. Sverige ligger efter lÀnder som Storbritannien, USA och Canada dÀr forskning och utveckling inom bildÀmnen med mÄngkultur, mÄngfald och identitet i fokus pÄgÄtt under lÀngre tid. DÄ den forskning pÄ omrÄdet som finns i Sverige mestadels behandlar interkulturell pedagogik i allmÀnhet undersöker studien hur interkulturell pedagogik kan appliceras specifikt pÄ bildÀmnet.UtifrÄn en fÀltstudie i tvÄ mÄngkulturella skolor undersöks pÄ vilka sÀtt ett interkulturellt perspektiv kan anvÀndas i bildundervisning och hur man kan skapa inkluderande bildundervisning genom interkulturell pedagogik. FÀltstudien bearbetas och diskuteras utifrÄn teorier om interkulturell pedagogik, kritisk pedagogik, visuell kultur och identitetsskapande. Resultatet av undersökningen ger flera exempel pÄ interkulturell och inkluderande bildundervisning, som man skulle kunna arbeta vidare med.Studien visar bÄde likheter och skillnader mellan de tvÄ skolorna men illustrerar framförallt hur mÄngkulturalitet kan vara olika.

Denna undersökning mÄlar upp en översiktlig bild av det exopolitiska fÀltet och nÄgra av frontfigurerna har lyfts fram, speciellt tvÄ personer i en separat temasektion. Exopolitiken strÀvar efter att pÄ ett disciplinerat sÀtt studera politiska processer och aktörer förknippade med interstellÀrt samhÀlle.Dessa frontfigurer drivs av gemensamma mÄl, men de har bitvis olika metoder hur att nÄ dessa mÄl. De kompletterar dock varandra bra, eftersom de tÀcker in olika omrÄden av exopolitiken. Det exopolitiska fÀltet framstÄr till viss del som fragmenterat.Den större bilden visar pÄ mÄnga likheter med ufo-fÀltet, och Àven pÄ vissa likheter med New Age och nyandliga rörelser. Utöver likheterna har exopolitiken Àven sina egna sÀrdrag och en komplex bild av framtrÀder.

Vilken betydelse lönen har för arbetsmotivationen rÄder det delade meningar om. Nyare forskning tycks dock vara ense om att lön och motivation har ett starkt samband. Denna studie har som frÀmsta syfte att studera vilken relativ betydelse bakgrundsfaktorer, som t ex Älder och kön har för yttre motivationsfaktorer och lönetillfredsstÀllelse. Ett annat syfte Àr att undersöka lönens betydelse i jÀmförelse med andra motivationsfaktorer, som exempelvis arbetskamrater och karriÀrmöjligheter. Data bestÄr av enkÀtmaterial ifrÄn ett bekvÀmlighetsurval, som bestod av 75 deltagare.

Denna uppsats Àr en kvalitativ studie av lÀrares och elevers förhÄllningssÀtt till anvÀndningen av film i skolsammanhang. Texten Àr gjord av blivande lÀrare för (blivande) lÀrare. DÀrför utgÄr studien frÄn en pedagogisk syn som baserar sig pÄ konstruktivism och ett sociokulturellt perspektiv. Tolv respondenter pÄ tvÄ gymnasieskolor intervjuades ? sex lÀrare och sex elever.

Syfte: Vi vill undersöka hur tjejer i tvÄ olika Äldersgrupper och olika sociala sammanhang upplever och ser pÄ identitet. I enlighet med det socialkonstruktivistiska synsÀttet granskar vi hur identitet konstrueras i den sociala interaktionen. Med ett socialkonstruktivistiskt perspektiv studerar och analyserar vi omgivningens pÄverkan och dess betydelse för tjejernas identitetsarbete.FrÄgestÀllningar: ? Hur beskriver tjejer sin identitet? ? Vilka aktörer anser tjejer vara viktiga för identitetsskapandet och pÄ vilket sÀtt Àr de viktiga? ? Vilka faktorer pÄverkar tjejer i deras identitetsskapande och pÄ vilket sÀtt har dessa faktorer pÄverkat dem?Metod: Uppsatsen har en kvalitativ ansats och en hermeneutisk ? fenomenologisk förstÄelsegrund. Teorierna vi valde att ha som utgÄngspunkt i studien var; socialkonstruktivism, symbolisk interaktionism, Goffmans mikroperspektiv samt Eriksons psykosociala identitetsteori.

Studien grundar sig i att studera inte endast controllern utan Àven CFO:n pÄ grund av att CFO:n utgör en viktig del i arbetet med ekonomistyrning. Syftet med studien var att beskriva likheter och/ eller skillnader vid arbetsuppgifter mellan controllern och CFO:n samt deras syn pÄ hur den motsatta rollen arbetar. Detta för att öka förstÄelsen för rollerna som controller och CFO. För att genomföra studien anvÀndes en kvalitativ metod som omfattade öppna individuella intervjuer med controller och CFO pÄ Halmstads kommun, Heléns Rör AB och CFO/ controller pÄ Krönleins bryggeri AB. Den teoretiska referensramen delades in i följande teman: Ekonomistyrning, controllerns och CFO:ns arbetsuppgifter, rollen som controller, CFO och CFO/ controller, ledningsgruppen och faktorer som pÄverkar och samarbete.

Syftet med denna studie var att ta reda pÄ vilka likheter och skillnader som finns mellan utomhus- och inomhusundervisning i matematik, dels gÀllande lÀrarens tankar och mÄl/syften, dels gÀllande elevernas tankar och upplevelser, samt hur vÀl dessa överensstÀmmer med varandra. För att kunna besvara de frÄgestÀllningar detta syfte ledde fram till, har intervjuer med lÀrare och elever, samt observationer inom- och utomhus genomförts. Eleverna som intervjuats och observerats Àr i sjuÄrsÄldern.Resultaten visar att lÀrarens mÄl och syften i stort Àr desamma vid inom- och utomhusundervisning i matematik, att dessa ofta stÀmmer överens med elevernas upplevelser, samt att det inte verkar finnas nÄgon skillnad gÀllande överensstÀmmandet beroende pÄ om undervisningen bedrivs inom- eller utomhus. Resultaten visar Àven att eleverna Àr övervÀgande positiva till matematikundervisning bÄde inom- och utomhus. Ovan presenterade resultat utgör dÀrmed likheter mellan inom- och utomhusundervisning i matematik.

Detta arbete undersöker vad de lÀrare och elever som deltagit i undersökningen, har för uppfattningar angÄende respons pÄ elevers skriftliga arbeten inom svenskÀmnet. Undersökningen genomfördes pÄ en gymnasieskola i mellersta Sverige och inkluderade 41 informanter. Samtliga informanter intervjuades och elevernas och lÀrarnas uppfattningar jÀmfördes sedan med varandra i syfte att gestalta eventuella kontraster och likheter.      Undersökningen visar att det finns bÄde likheter och skillnader mellan lÀrarinformanternas och elevinformanternas uppfattningar om respons pÄ elevers skriftliga arbeten i svenskÀmnet. Sex av tio lÀrarinformanter nÀmnde exempelvis att respons pÄ den globala textnivÄn prioriteras i deras skrivundervisning men sju av tio elevinformanter anser att det Àr vanligt förekommande att lÀrarrespons prioriterar den lokala textnivÄn i elevtexter. Att det finns tydliga skillnader mellan lÀrarinformanternas och elevinformanternas uppfattningar om respons kan indikera att responsarbetet mellan lÀrarinformanterna och elevinformanterna bör vidareutvecklas ytterligare för att det ska vara givande för samtliga parter. .

Studiens huvudsyfte Ă€r att göra en jĂ€mförelse mellan Ă„ldersintegrerade och Ă„ldershomogena klasser. Vi lyfter fram ett lĂ€rarperspektiv pĂ„ eventuella likheter och skillnader mellan lĂ€rarnas syn pĂ„ sin roll som ledare i klassrummet och samverkan med kollegor. I den teoretiska referensramen ger vi en historisk överblick över klassformernas utveckling frĂ„n folkskolans införande fram till idag. Vi presenterar Ă€ven en sammanfattning av den tidigare forskningen som bedrivits inom Ă€mnet samt beskriver hur vanligt det Ă€r med Ă„ldersintegrerade klasser och hur de kan utformas. Ämnet Ă€r föremĂ„l för en stĂ€ndig debatt huruvida Ă„ldersintegrerade klasser Ă€r en fördel eller nackdel för sĂ„vĂ€l lĂ€rare som elever.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilken historiekultur konstrueras i en svensk och i en bosnisk gymnasielÀrobok dÄ fokus ligger pÄ det tidigmoderna Sverige och det tidigmoderna Bosnien. FrÄgestÀllningar Àr följande: Hur beskrivs det tidigmoderna Sverige och det tidigmoderna Bosnien i de analyserade gymnasielÀroböckerna det vill sÀga vilka politiska och kulturella hÀndelser skildras? Förekommer nÄgra likheter och/eller skillnader i framstÀllningen av det tidigmoderna Sverige och det tidigmoderna Bosnien? Finns det nÄgra jÀmförbara förhÄllanden eller idéer? Handlar det alltsÄ om kontrasterande eller generaliserande komparation? Vilken bild av historiekultur konstrueras i respektive gymnasielÀrobok? Metoden som anvÀnds Àr kvalitativ textanalys av lÀromedel och komparativ metod. Resultatet visar att politisk historia dominerar i beskrivningen av det tidigmoderna Sverige medan kulturell historia upptar mindre plats. I beskrivningen av det tidigmoderna Bosnien uppmÀrksammas politisk och kulturell historia lika mycket.

Sommaren 2010 implementerades det nya upphandlingsinstrumentet konkurrensprÀglad dialog i LOU. Upphandlande myndigheter har numera tvÄ undantagsinstrument tillgÀngliga, förhandlat förfarande med föregÄende annonsering och konkurrensprÀglad dialog. Gemensamt för förfarandena Àr att de utgör undantag frÄn huvudregeln om att öppet eller selektivt förfarande ska tillÀmpas. En upphandlande myndighet fÄr endast tillÀmpa förhandlat förfarande med föregÄende annonsering eller konkurrensprÀglad dialog dÄ sÀrskilda förutsÀttningar föreligger. Offentlig upphandling i Sverige har i dag sin grund i EU.

Bakgrund: Postoperativ smÀrta Àr en naturlig och oundviklig företeelse efter ett kirurgiskt ingrepp. SmÀrtan Àr en subjektiv och individuell upplevelse som kan vara svÄr att förmedla till andra. Sjuksköterskan har en avgörande roll genom att identifiera faktorer som kan vara av betydelse vid bedömning av patientens smÀrta. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva faktorer som Àr av betydelse vid sjuksköterskans bedömning av patienter med postoperativ smÀrta. Metod: Det genomfördes en litteraturstudie baserad pÄ sju vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie Àr att undersöka hur lÀrare i idrott och hÀlsa i Ärskurs 4-6 arbetar för att gestalta kursplanens syfte, centrala innehÄll och kunskapskrav ? det vill sÀga de didaktiska frÄgorna vad, hur och varför ? i undervisningen. VÄr litteraturgenomgÄng visar att det undervisningsinnehÄll som lÀrare i idrott och hÀlsa ofta anvÀnder sig av, domineras av bollekar och bollspel. Detta lyfts fram i litteraturen som problematiskt, eftersom annat viktigt undervisningsinnehÄll, i och med detta, missgynnas och fÄr för liten plats i undervisningen. Den forskning som vi har funnit behandlar denna problematik med utgÄngspunkt i vad Lpo 94 med tillhörande kursplan i Àmnet idrott och hÀlsa framhÄller.

Det hÀr arbetet behandlar skola och lÀrande i glesbygd och tÀtort. Syftet Àr att visa pÄ likheter och skillnader mellan skolor i glesbygd och stad. Vilka skillnader i arbetssÀtt som finns och hur lÀrarna uppfattar sin lÀrarroll pÄ grund av arbetsplatsens geografiska placering. Vidare belyses skillnader och likheter vad gÀller byggnader och lokaler. Arbetet bygger pÄ intervjuer med verksamma lÀrare, bÄde i glesbygd och i tÀtort.