Att minska mÀnniskans klimatpÄverkan Àr en av de största utmaningarna i modern tid. Denna uppsats fokuserar pÄ hur en minskad bilanvÀndning Àr starkt sammankopplad med individens miljöbeteende. DÄ det inom samhÀllet finns flera grupper med olika miljöbeteenden, finns ett behov av kartlÀggningar dÀr likheter och skillnader görs tydligt. För denna uppsats har genus, familjekonstellation, samt genus i kombination med familjekonstellation valts ut. Uppsatsens syfte Àr sÄledes att kartlÀgga likheter och skillnader mellan kvinnor och mÀn, samt mellan familjer med barn i hushÄllet och familjer utan barn i hushÄllet.

Bakgrund: Bröstcancer Àr den frÀmst förekommande cancerformen som drabbar kvinnor i Sverige. Den primÀra behandlingsmetoden vid sjukdomen utgörs av kirurgi, varav i vissa fall hela bröstkörteln mÄste opereras bort via sÄ kallad mastektomi. Tidigare forskning har ÄskÄdliggjort att förlusten av ett bröst kan pÄverka kvinnors kroppsbild och sexualitet. Syfte: Syftet med denna studie Àr att beskriva hur kvinnor med bröstcancer upplever kroppsbild och sexualitet efter att ha genomgÄtt mastektomi. Metod: Studien Àr en allmÀn litteraturstudie baserad pÄ 10 kvalitativa artiklar och en kvantitativ.

Syftet med arbetet Àr att ta reda pÄ likheter och skillnader av grupphandledning av yrkesverksamma inom vÄrden och inom skolan. Grupperna som representerar vÄrden kommer frÄn barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, medan grupperna som representerar skolan kommer frÄn en förskola. Metoderna jag anvÀnt har varit observationer, frÄgeformulÀr samt intervjuer. Likheter Àr att grupphandledningen sker med jÀmna tidsintervaller, fasta mötesplatser och i stabila grupper som Àr arbetsteam eller arbetslag. Skillnaderna Àr bakgrunden till grupphandledningen och tidigare erfarenhet samt innehÄllet och effekten av grupphandledningen. BÄde erfarenheten och förvÀntningarna kan styra innehÄllet. Traditionellt Àr innehÄllet i grupphandledning inom vÄrden klientÀrenden och effekten att personalen kommer vidare i sina Àrenden, vilket ocksÄ min undersökning visar.

En homogen och gemensam polisutbildning i Eu-anda? Är det sĂ„ vi vill se polisen i framtiden? GrĂ€nserna inom Europa suddas ut mer och mer och likheterna mellan lĂ€nderna blir större. Hur lika/olika Ă€r polisvĂ€sendet och polisutbildningen i olika lĂ€nder i Europa? I den hĂ€r undersökningen har jag studerat skillnader och likheter mellan Sverige och Holland i det avseendet. Intervjuer med hollĂ€ndska poliser har legat till grund för den jĂ€mförelse jag har gjort.

PÄ grund av dagens hÄrdare företagsklimat Àr det viktigt för företag att styra sina affÀrsprocesser sÄ effektivt som möjligt. För att detta ska vara möjligt krÀvs det att företaget har ett effektivt ekonomiarbete. En viktig del av detta ekonomiarbete Àr hantering av likvida medel, det vill sÀga cash management (CM). I internationella företag Àr det viktigt att styrningen av CM-arbetet sker effektivt mellan företagets enheter för att de ska kunna arbeta med CM pÄ det mest effektiva sÀttet för företaget. Uppsatsens syfte Àr dÀrför att beskriva de skillnader och likheter som kan finnas mellan sÀljenheter i en internationell koncerns sÀtt att styra CM samt att förklara hur dessa skillnader och likheter kan ha uppstÄtt.

Borg, Gunnel. & Gall Ising, Elisabeth. 2006. ?BrÄkiga barn?, (?Troublesome children?).

Kristen metal? Kan man verkligen kalla nÄgot kristen metal?Heavy metal Àr ju en rebellisk reaktion mot en samhÀllsstruktur av mÀnniskor som inte kÀnner sig hemma dÀr. Och kristendomen Àr ju en religiös rörelse som stÄr för ordning, reda, renhet och kÀrlek.Eller?Syftet med denna studie Àr har varit att studera likheter och skillnader i lÄtstruktur, dynamik och klangfÀrg mellan kristna och sekulÀra metalband och se om de anvÀnds pÄ samma sÀtt i förhÄllande till texten.Jag har gjort en komparativ analys av lÄtar av kristna och sekulÀra metalband och tittat pÄ möjliga likheter och skillnader. Detta innefattar Àven en konstnÀrlig del dÀr jag, i relation till det analyserade materialet, skrivit tvÄ lÄtar sjÀlv och dokumenterat dessa i klingande form.Som material till denna studie har jag anvÀnt mig av vetenskapliga artiklar, lÄtmaterial samt intervjuat pastor Bob Beeman frÄn Nashville, som Àr en av pionjÀrerna bakom kristen metal..

Syftet med vÄr uppsats Àr att belysa hur pedagoger definierar olikheter och avvikelser bland barn och hur de beskriver att dessa hanteras i barngruppen inom förskolan.Vi genomförde tio intervjuer med förskollÀrare pÄ förskolor i en kommun. Enligt respondenterna gÄr begreppen olikheter och avvikelser in i varandra och genomgÄende i undersökningen ses de som en resurs. I de fall avvikare kategoriseras tror vi det beror pÄ okunskap och oförmÄga. Undersökningen visar behov av handledning, professionellt stöd samt vÀrdet av att specialpedagoger finns pÄ förskolorna. Andra slutsatser vi kan dra av vÄrt resultat Àr att pedagogernas förhÄllningssÀtt Àr avgörande i arbetet med olikheter och avvikelser.

Vi har genom kvalitativa intervjuer undersökt upplevelser av gemenskap och identitet i en buddhistisk meditationsgrupp. Vi har Àven intresserat oss för skillnaderna som de tio deltagarna upplever mellan gruppen och samhÀllet i stort nÀr det gÀller dessa aspekter samt vad gruppen har för betydelse för deltagarnas liv utanför den. Resultatet av studien visar pÄ en relativt hög grad av gemenskap mellan medlemmarna och att deltagandet i gruppen har haft inverkan pÄ individens sjÀlvbild samt en betydelse för de sociala interaktionerna utanför gruppen. Vi har valt att analysera vÄrt material med teorier frÄn Scheff, Collins och Jenkins som behandlar gemenskap och identitet. Genom dessa har vi kommit fram till slutsatserna att meditationstrÀffarna innebÀr lyckade interaktionsritualer som i sin tur leder till stÀrkt sjÀlvkÀnsla och gruppsolidaritet samt att sÀttet att bemöta varandra pÄ bidrar till stÀrkta sociala band.

Detta a?r en studie om vilken litteratur gymnasiela?rare i svenska anva?nder i sin undervisning, och de bakomliggande motiveringarna och faktorerna till detta urval. Syftet a?r att besvara fo?ljande fra?gesta?llningar: Finns det en outtalad kanon inom gymnasiets undervisning i svenska, och vilken litteratur be- sta?r den i sa? fall av? Mot vilken bakgrund och fo?rkunskap va?ljer la?rare i svenska pa? gymnasiet den litteratur de be- gagnar i sin undervisning?Fo?r att besvara fra?gesta?llningarna har en kvalitativ enka?tstudie genomfo?rts med 14 gymnasiela?- rare i svenska. Resultatet visar pa? tendenser i la?rarnas litteratururval som ligger na?ra en kanon.

Mot bakgrund av globaliseringen, vÄrt mÄngkulturella samhÀlle och den visuella kulturen som kommit att spela allt större roll i vÄra vardagliga liv synliggör studien vikten av att utveckla interkulturella metoder för lÀrande inom det bildpedagogiska fÀltet. Sverige ligger efter lÀnder som Storbritannien, USA och Canada dÀr forskning och utveckling inom bildÀmnen med mÄngkultur, mÄngfald och identitet i fokus pÄgÄtt under lÀngre tid. DÄ den forskning pÄ omrÄdet som finns i Sverige mestadels behandlar interkulturell pedagogik i allmÀnhet undersöker studien hur interkulturell pedagogik kan appliceras specifikt pÄ bildÀmnet.UtifrÄn en fÀltstudie i tvÄ mÄngkulturella skolor undersöks pÄ vilka sÀtt ett interkulturellt perspektiv kan anvÀndas i bildundervisning och hur man kan skapa inkluderande bildundervisning genom interkulturell pedagogik. FÀltstudien bearbetas och diskuteras utifrÄn teorier om interkulturell pedagogik, kritisk pedagogik, visuell kultur och identitetsskapande. Resultatet av undersökningen ger flera exempel pÄ interkulturell och inkluderande bildundervisning, som man skulle kunna arbeta vidare med.Studien visar bÄde likheter och skillnader mellan de tvÄ skolorna men illustrerar framförallt hur mÄngkulturalitet kan vara olika.

Denna undersökning mÄlar upp en översiktlig bild av det exopolitiska fÀltet och nÄgra av frontfigurerna har lyfts fram, speciellt tvÄ personer i en separat temasektion. Exopolitiken strÀvar efter att pÄ ett disciplinerat sÀtt studera politiska processer och aktörer förknippade med interstellÀrt samhÀlle.Dessa frontfigurer drivs av gemensamma mÄl, men de har bitvis olika metoder hur att nÄ dessa mÄl. De kompletterar dock varandra bra, eftersom de tÀcker in olika omrÄden av exopolitiken. Det exopolitiska fÀltet framstÄr till viss del som fragmenterat.Den större bilden visar pÄ mÄnga likheter med ufo-fÀltet, och Àven pÄ vissa likheter med New Age och nyandliga rörelser. Utöver likheterna har exopolitiken Àven sina egna sÀrdrag och en komplex bild av framtrÀder.

Denna uppsats Àr en kvalitativ studie av lÀrares och elevers förhÄllningssÀtt till anvÀndningen av film i skolsammanhang. Texten Àr gjord av blivande lÀrare för (blivande) lÀrare. DÀrför utgÄr studien frÄn en pedagogisk syn som baserar sig pÄ konstruktivism och ett sociokulturellt perspektiv. Tolv respondenter pÄ tvÄ gymnasieskolor intervjuades ? sex lÀrare och sex elever.

Vilken betydelse lönen har för arbetsmotivationen rÄder det delade meningar om. Nyare forskning tycks dock vara ense om att lön och motivation har ett starkt samband. Denna studie har som frÀmsta syfte att studera vilken relativ betydelse bakgrundsfaktorer, som t ex Älder och kön har för yttre motivationsfaktorer och lönetillfredsstÀllelse. Ett annat syfte Àr att undersöka lönens betydelse i jÀmförelse med andra motivationsfaktorer, som exempelvis arbetskamrater och karriÀrmöjligheter. Data bestÄr av enkÀtmaterial ifrÄn ett bekvÀmlighetsurval, som bestod av 75 deltagare.

Studien grundar sig i att studera inte endast controllern utan Àven CFO:n pÄ grund av att CFO:n utgör en viktig del i arbetet med ekonomistyrning. Syftet med studien var att beskriva likheter och/ eller skillnader vid arbetsuppgifter mellan controllern och CFO:n samt deras syn pÄ hur den motsatta rollen arbetar. Detta för att öka förstÄelsen för rollerna som controller och CFO. För att genomföra studien anvÀndes en kvalitativ metod som omfattade öppna individuella intervjuer med controller och CFO pÄ Halmstads kommun, Heléns Rör AB och CFO/ controller pÄ Krönleins bryggeri AB. Den teoretiska referensramen delades in i följande teman: Ekonomistyrning, controllerns och CFO:ns arbetsuppgifter, rollen som controller, CFO och CFO/ controller, ledningsgruppen och faktorer som pÄverkar och samarbete.