Syftet med detta examensarbete har varit att fÄ kÀnnedom om hur pedagoger och elever kÀnner för skÀll i skolan. Vi har dÄ sett till kollektiva respektive individuella utskÀllningar, betydelsen av vem som skÀller och vad som hÀnder nÀr parterna blir arga och tar till skÀll. Vi har genom kvalitativa intervjuer kommit fram till likheter och skillnader mellan pedagoger och elever. Dessutom har vi valt att intervjua en psykolog vars svar kan kopplas samman med nÄgra av de teorier vi uppmÀrksammat i vÄr kunskapsbakgrund. Det har visat sig att sÄvÀl elever som pedagoger har ett gemensamt synsÀtt pÄ vad skÀll innebÀr för dem.

Studien belyser styrdokument utifrÄn ett jÀmstÀlldhetsperspektiv. Vidare belyses aktuell forskning kring jÀmstÀlldhet. Forskningen innefattar bland annat hur miljön, samhÀllet, massmedia och hemmen kan pÄverka pedagoger och barnen till att bli könstereotypt i förskolans verksamhet. Studien ÄskÄdliggör att det Àr av betydelse att pedagoger blir medvetna om hur bemötandet av flickor och pojkar sker. Förhoppningen med denna studie Àr att pedagoger ska bli medvetna om betydelsen av att arbeta med jÀmstÀlldhet i förskolans vardag.Syftet med studien Àr att kartlÀgga pedagogers uppfattning kring jÀmstÀlldhet i förskolan.

Bakgrund: Autismspektrumtillst?nd (AST) k?nnetecknas av brister i social kommunikation och interaktion samt begr?nsade och repetitiva beteenden och intressen, ofta med p?verkan p? perception, lek och fantasi. Symtomen m?ste ha varit tydliga tidigt i utvecklingen f?r att diagnosen ska kunna st?llas (APA, 2013), vilket kan medf?ra betydande utmaningar i vardagliga situationer och sociala sammanhang.? Syfte: Att beskriva f?r?ldrars erfarenheter av att leva med barn inom autismspektrumtillst?nd (AST). Metod: En litteratur?versikt genomf?rdes utifr?n tio kvalitativ, vetenskapliga originalartiklar publicerades 2015?2025.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilken typ av marknadsföring som Treehotel anvÀnder sig av, samt studera skillnader och likheter mellan Treehotels identitet och imagen som förmedlas i massmedier och sociala medier.Slutsatsen i denna undersökning visar att Treehotel anvÀnder marknadsföringsmetoderna storytelling och viral marknadsföring samt anvÀnder direkta marknadsföringskanaler och drar nytta av indirekta marknadsföringskanaler. Resultatet frÄn innehÄllsanalysen visar att det finns stora likheter men Àven vissa skillnader mellan Treehotels identitet och den image som förmedlas i massmedia och sociala medier. 91 procent av artiklarna, TV- reportagen och inlÀggen har minst en del av Treehotels identitet..

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka stadsplaneringvid tre tidsepoker. Genom att jÀmföra mellanrummen i stadenoch sedan plocka ut de positiva inslag som vi tror tilltalar deflesta mÀnniskorna vill vi komma fram till hur en idealstad skullekunna se ut.De tidsepoker vi valt Àr Kvartersstaden, Funktionalismens stadoch Dagens byggande. För att kunna bygga framtidens stÀdermÄste man titta tillbaka och ta till vara pÄ det som fungerat ochlÀra sig av sina misstag. FrÄn den korrekta kvartersstaden via detstorskaliga funktionalistiska samhÀllet till dagens förtÀtningarfinns det tydliga likheter sÄvÀl som olikheter. Grönskan har storbetydelse för en stad och dess invÄnare.

Denna kandidatuppsats utgör en komparativ studie av tvÄ vampyrkaraktÀrer, greve Dracula och Edward Cullen, utifrÄn Bram Stokers Dracula (1993) och Stephenie Meyers första roman i Twilightsagan, Twilight (2007). Jag vill försöka klargöra förÀndringar i skildringarna av vampyrkaraktÀrerna genom att jÀmföra hur dem skildras nÀr det gÀller utseende, liv samt beteende och handling och dÀrefter finna likheter och skillnader vampyrkaraktÀrerna emellan utifrÄn dessa aspekter. Den komparativa studien bygger huvudsakligen pÄ nÀrlÀsning av romanerna eftersom jag endast Àgnar mig Ät att studera hur vampyrkaraktÀrerna skildras. Resultatet visar att det finns sÄvÀl likheter som skillnader nÀr det gÀller skildringarna av greve Dracula och Edward. Skildringarna av Dracula som en monstervampyr har förÀndrats, gÄtt förlorade och likaledes bevarats nÀr det gÀller skildringarna av Edward som humanvampyr..

Bakgrund och problem: En av de mest betydelsefulla diskussionerna idag ?r artificiell intelligens. En yrkesroll som p?verkas i takt med tekniken ?r controllers. Tidigare har denna yrkesroll beskrivits som diffus och bred, vilket har bidragit till dagens uppfattning att yrkesrollen ?r av en komplex karakt?r.

Denna uppsats behandlar ett vanligt problem i dagens skola, mobbning. Syftet Àr att belysa vad mobbning Àr samt att fÄ en förstÄelse för vilka teorier och modeller som kan anvÀndas i arbetet med mobbning. Syftet Àr Àven att belysa hur mobbning tar sig i uttryck i en mÄngkulturell och en monokulturell skola samt hur man förebygger mobbning i dessa skolor.Vi har anvÀnt oss av följande frÄgestÀllningar:· Finns det likheter respektive skillnader avseende form och orsak till mobbning i en mÄngkulturell samt en monokulturell skola?· Vilka vÀgar finns för att förebygga och ÄtgÀrda mobbning i en mÄngkulturell och en monokulturell skola?· Vilka teorier och modeller anvÀnds i arbetet med mobbning i en mÄngkulturell samt monokulturell skola?För att besvara vÄra frÄgestÀllningar, har vi studerat vetenskaplig litteratur med syfte att skapa en bakgrundsbild av Àmnet mobbning. Vi har Àven utfört en empirisk undersökning pÄ en monokulturell skola samt en mÄngkulturell skola, dÀr vi jÀmfört deras arbetssÀtt gÀllande mobbning.

Uppsatsens syfte Àr att komparativt studera fornskandinavisk sejd och samisk schamanism. Traditionernas likheter och skillnader behandlas. En jÀmförelse görs av dessa religiösa uttrycks specialist, attribut, extas och syfte. AnmÀrkningsvÀrt Àr att ritualernas kultledare har skilda genus. God argumentation kring Àmnets likheter och skillnader krÀver orientering i genusproblematiken.

Art directing i en digital kommunikationsbyrÄ och att arbeta heltid eller deltid som konstnÀr Àr tvÄ yrken som har en sak gemensamt. I egenskap av professionella roller har de en nyckeluppgift de mÄste uppfylla ? att vara kreativa. I denna uppsats fokuserar vi pÄ den kreativa processen vid generering av idéer i omrÄden av digital media och konst för att se om det finns tydliga skillnader eller likheter i hur kreativt arbete för sig inom bÄda omrÄden. För att jÀmföra den kreativa processen mellan de tvÄ parterna har vi gjort flertalet intervjuer och observationer med yrkesverksamma konstnÀrer och art directors.

SyfteSyftet med den hĂ€r uppsatsen Ă€r att kontrollera om det finns nĂ„got samband mellan deltagarnas olika handkonstellationer vid fingerrĂ€kning eller fingertal och deras handkonstellationer vid spelandet av datorspelet Fingu. Detta görs för att kunna knyta eller avfĂ€rda olika kroppsliga effekter till utvecklandet av den aritmetiska förmĂ„gan och spelandet av enkla datorspel i stil med Fingu.HuvudfrĂ„gorFinns det likheter mellan fingertal och hur man anvĂ€nder sina fingrar i Fingu?Finns det likheter mellan fingerrĂ€kning och hur man anvĂ€nder sina fingrar i Fingu? Är anvĂ€ndningen av fingrar i Fingu stabil?Metod och materialTio kvalitativa videoobservationer ligger till grund för uppsatsen, dĂ€r vi kategoriserat deltagarnas svar och analyserat deras fingerkonstellationer.ResultatResultatet av den hĂ€r studien visar att det inte finns nĂ„gra direkta samband mellan spelandet av Fingu och personens fingertal eller fingerrĂ€kning. Det visar sig snarare som att fingertal och fingerrĂ€kning Ă€r en liten del av en större helhet som utvecklar den aritmetiska förmĂ„gan.Betydelse för lĂ€raryrketMed hjĂ€lp av IT kan man pĂ„ ett sĂ€tt möta elever som traditionellt anses vara deras planhalva. Med hjĂ€lp av enklare datorspel tror vi att man kan skapa och utveckla ett lĂ€rofyllt, utvecklande och lustfyllt sĂ€tt att lĂ€ra sig, exempelvis rĂ€kning.

SyfteSyftet med den hĂ€r uppsatsen Ă€r att kontrollera om det finns nĂ„got samband mellan deltagarnas olika handkonstellationer vid fingerrĂ€kning eller fingertal och deras handkonstellationer vid spelandet av datorspelet Fingu. Detta görs för att kunna knyta eller avfĂ€rda olika kroppsliga effekter till utvecklandet av den aritmetiska förmĂ„gan och spelandet av enkla datorspel i stil med Fingu.HuvudfrĂ„gorFinns det likheter mellan fingertal och hur man anvĂ€nder sina fingrar i Fingu?Finns det likheter mellan fingerrĂ€kning och hur man anvĂ€nder sina fingrar i Fingu? Är anvĂ€ndningen av fingrar i Fingu stabil?Metod och materialTio kvalitativa videoobservationer ligger till grund för uppsatsen, dĂ€r vi kategoriserat deltagarnas svar och analyserat deras fingerkonstellationer.ResultatResultatet av den hĂ€r studien visar att det inte finns nĂ„gra direkta samband mellan spelandet av Fingu och personens fingertal eller fingerrĂ€kning. Det visar sig snarare som att fingertal och fingerrĂ€kning Ă€r en liten del av en större helhet som utvecklar den aritmetiska förmĂ„gan.Betydelse för lĂ€raryrketMed hjĂ€lp av IT kan man pĂ„ ett sĂ€tt möta elever som traditionellt anses vara deras planhalva. Med hjĂ€lp av enklare datorspel tror vi att man kan skapa och utveckla ett lĂ€rofyllt, utvecklande och lustfyllt sĂ€tt att lĂ€ra sig, exempelvis rĂ€kning.

FrÄn att endast finnas inom enstaka branscher, till att sprida sig brett över branschregistret har ordet projekt fÄtt en vidare betydelse. Begreppet projekt anvÀnds idag flitigt inom IT-branschen. I och med att projektarbete har blivit vanligare, har nya frÄgor och funderingar kommit upp kring teambuilding.I rapporten tar jag tar upp de kriterier som stÀlls, bÄde pÄ projektledare och de medlemmar som ingÄr i projektgruppen, samt vilka egenskaper en projektledare bör besitta för att skapa en bra miljö i ett projekt. Vidare i min genomförandedel gör jag en jÀmförelse hos litteraturen för att avgöra skillnader och likheter i Äsikter och synsÀtt.I min studie har jag funnit att litteraturen till stor del Àr överrens om de kriterier som stÀlls upp pÄ projektledare och projektmedlemmar. DÀremot finns det vissa skillnader i litteraturen om projektledarens arbetsuppgifter och ansvarsomrÄden..

Stress i vÄrden Àr ett aktuellt problem och innebÀr en ökad risk för psykisk och fysisk ohÀlsa hos omvÄrdnadspersonalen. PatientsÀkerheten och patienternas upplevelser av vÄrden blir lidande nÀr förekomsten av stress hos personalen Àr hög. MÄnga studier om stress i sjukvÄrden har genomförts, samtidigt som en ökad frekvens av sjukskrivningar hos sjukvÄrdspersonalen ses. Syftet med denna studie var dÀrför att sammanstÀlla kunskap om faktorer som har betydelse för att reducera stress hos omvÄrdnadspersonalen. Studien genomfördes som en integrerad litteraturöversikt dÀr aktuell forskning söktes i fem databaser, detta kompletterades med manuell sökning.

SAMMANFATTNINGTitel: Valutariskhantering vid rörelseexponering - En kvantitativ studie av svenska börsföretagNivÄ: C -uppsats i Àmnet företagsekonomi.Författare: Gustaf Bergquist och Jimmy Mattsson.Handledare: Peter Lindberg.Datum: 2015 - juni.Syfte: Syftet med studien Àr att studera förekomsten av skillnader och likheter mellan svenska börsnoterade företags hantering av rörelseexponering mot valutarisk beroende pÄ vilket segment de tillhör pÄ Stockholmsbörsen.Metod: Studien Àr av kvantitativ natur med en deduktiv ansats. Data har samlats in genom internetbaserade enkÀter som sedan har stÀllts mot tidigare forskning och teorier. Utfallet har sedan analyserats genom korrelationsanalys och presenteras tillsammans med resultatet.Resultat & slutsats: Studiens resultat visar pÄ förekomsten av flertalet skillnader och likheter vad gÀller hantering av valutarisk som kan kopplas till segmenttillhörighet. Den slutsats som dras i studien visar att benÀgenheten att skydda sig för rörelseexponering mot valutarisk och att hantera valutarisk internt Àr störst hos företag pÄ Large Cap och att benÀgenheten att ta hjÀlp externt vid valutariskhantering Àr störst hos företag pÄ Small Cap. GÀllande förekomsten av storleksrelaterade likheter visar studien att dessa Àr relativt smÄ.Förslag till fortsatt forskning: DÄ denna studie Àr av kvantitativ natur skulle det i framtiden vara intressant att komplettera enkÀtundersökningen med intervjuer för att ge en bÀttre förstÄelse kring valutasÀkringsprocessen.