I den försvarsdebatt som förts under 2013 och 2014 har det förekommit tydliga skillnader mellan den politiska och den militÀra nivÄn avseende syn pÄ hur Försvarsmakten och de svenska luftstridskrafterna ska utvecklas.Varför finns det dÄ denna skillnad? Eftersom det Àr en nu pÄgÄende process Àr det svÄrt att finna svaren dÄ slutresultatet saknas. IstÀllet söker denna uppsats förklaringen genom att jÀmföra skillnader och likheter i synsÀtt pÄ luftstridskrafternas utveckling mellan den mili-tÀra och den politiska ledningen mellan 1948 och 1958, vilket omfattar en hel försvarsbe-slutsperiod. Analysen genomförs genom ett verktyg baserat pÄ John Wardens 5-rings modell, applicerat pÄ de svenska luftstridskrafterna, i syfte att identifiera mÀtbara variabler som se-dan jÀmförs utifrÄn den militÀra respektive den politiska synen.Undersökningen pÄvisar sÄvÀl skillnader som likheter i synsÀttet dÀr skillnaderna i huvud-sak omfattar de stödjande delarna som till exempel infrastruktur som inte direkt ger militÀr effekt i duellsituationen vid ett militÀrt angrepp.Förklaringen till skillnader och likheter finns sannolikt i den maktkamp som enligt teorin na-turligt uppstÄr i en byrÄkratisk organisation som samtidigt ska vÀgas av mot den inre och den yttre strategin i det hÀr fallet svensk sÀkerhetspolitik..

I denna studie belyser vi uppfattningar om förskollÀrares ledarskap och ledarskapets betydelse i den fria leken. En kvalitativ studie har gjorts dÀr intervjuer har genomförts med sju förskollÀrare. Resultatet visar att förskollÀrare anser att ledarskapet Àr komplext och att det finns en svÄr balans mellan att vara tydlig och att inte bli auktoritÀr. FörskollÀrarna har ocksÄ uppfattningen att ledarskapet har betydelse för barnens trygghet och utveckling i den fria leken. Ledarskapet har Àven betydelse för att leken utvecklas..

Ämnesval Ă€r organisationsteori med utgĂ„ngspunkt frĂ„n processorientering av den centrala ledningen i Försvarsmaktens (FM) och om det bidrar till effekttĂ€nkande. Uppsatsen undersöker om processorienteringen av Försvarsmaktens Högkvarter (FM HKV) teoretiskt kan samspela med FM doktrinĂ€ra utgĂ„ngspunkt i effekttĂ€nkande.FM HKV har sedan tidigt 2000-tal arbetat med införande av processorientering i den centrala ledningen. Flertal utredningar, beslut samt hemstĂ€llan till regeringen vittnar om detta. Parallellt har FM infört effekttĂ€nkande, frĂ€mst baserat pĂ„ andra lĂ€nders krigserfarenheter.Dessa tvĂ„ förhĂ„llningssĂ€tt betraktas vanligtvis som tvĂ„ ytterligheter, dĂ€r effekttĂ€nkandet har starkt fĂ€ste i insatsperspektivet och processorienteringen har starkt fĂ€ste i förvaltningsperspektiv. Vid en jĂ€mförelse pĂ„visas flertal likheter mellan processorientering och effekttĂ€nkande, men det finns omrĂ„den dĂ€r likheter ej kunnat Ă„terfinnas.

Arbetet handlar om jÀmförelser i slöjdÀmnet med fokus pÄ trÀ- och metall i Sverige, Finland, Norge och Danmark. JÀmförelser har gjorts mellan kursplanerna i Àmnet slöjd för elever pÄ grundskolenivÄ, 7 - 15 Är samt den svenska motsvarigheten till TrÀ och metallslöjd i de respektive lÀnderna. Syftet med arbetet har varit att ta reda pÄ likheter och skillnader i lÀndernas kursplaner i slöjd samt vad som bedöms i detta Àmne. Av praktiska skÀl Àr det till huvudsak litteraturstudier som ligger till grund i detta arbete. För att genomföra detta arbete har jag anvÀnt mig av komparativ metod, förstÄelse genom jÀmförelse.

I denna uppsats jÀmförs genom intervju bedömningsprocessen hos musiklÀrare dÀr jag har försökt att hitta likheter och olikheter mellan de tvÄ bedömningsyrkena. MusiklÀraren och dressyrdomaren har berÀttat om hur de jobbar med bedömningsprocessen och hur de tolkat kriterierna, kriterierna för grundskolan respektive kriterierna inom dressyren som kallas dressyrens grunder.Min frÄgestÀllning:Vilka likheter samt skillnader finns i bedömningsprocessen hos en musiklÀrare respektive en dressyrdomare?Jag har kommit fram till att en av likheterna mellan de tvÄ bedömningsprocesserna Àr att man i bÄda fall vill uppmuntra den man bedömer och att betyget skall vara en hjÀlp för fortsatt intresse inom Àmnet. Det som skiljer bedömningsprocesserna Ät Àr bland annat att musiklÀraren tolkar de allmÀnna kriterierna sjÀlv och behöver inte föra en diskussion kring kriterierna medan dressyrdomaren mÄste vara samspelt med domarkollegiet dÀr alla skall döma lika..

En stor del av genomförandet vid ett förvÀrv handlar om tillvÀgagÄngssÀttet för att fÄ igenom processen. Vi har i denna undersökning framför allt tittat pÄ skillnader och likheter mellan förvÀrvsprocessen dÄ det lÀggs ett offentligt bud och förvÀrvsprocessen för ett icke-publikt förvÀrv. Syftet med denna uppsats Àr sÄledes att konkretisera dessa skillnader och likheter med en analys utifrÄn teorin och anknyta den till empirin som vi har hÀmtat frÄn marknaden. Detta i syfte att undersöka hur olika förvÀrvsprocesser kan se ut beroende pÄ om ett bolag Àr noterat pÄ Stockholmsbörsen eller inte. Vidare framstÀlls de olika problem som kan uppkomma dÄ den information som ges ut mÄste vara offentlig och de lagar, regler och rekommendationer som reglerar detta.

Bakgrund: Sexuell h?lsa ?r avg?rande f?r v?lbefinnandet samt att relationer med en ?ppen kommunikation om sexualitet ?r n?dv?ndig f?r att fr?mja den. Efter barnaf?dande st?r kvinnor ofta inf?r fysiska och k?nslom?ssiga utmaningar, vilket kan p?verka sexuell lust och ofta leda till f?r?ndringar i sexlivet. Lust, ursprungligen kopplad till ?verlevnadsinstinkten, varierar ?ver tid och p?verkas av olika faktorer.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att utreda revisionsberÀttelsens betydelse vid bankernas kreditgivning. Dessutom har vi undersökt hur banker förhÄller sig till en oren revisionsberÀttelse i kreditprövningsprocessen.Metod: Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod i vÄr empiriska undersökning genom intervjuer med banker. DÀrutöver har vi anvÀnts oss av sekundÀrdata i form av böcker, databaser och artiklar för att fÄ en djupare förstÄelse i Àmnet.Teori: I den teoretiska referensramen har vi först berört olika lagar och begrepp och dÀrefter samlat teorier för att förstÄ revisionen och revisionsberÀttelsen. Efter det har vi gÄtt över till kapitalmarknaden och hur bankernas kreditprövningsprocess gÄr till. Vi har beskrivit olika teorier om riskbedömning, beslutsprocessen och relationer vid kreditgivning.

Studiens syfte Ă€r att undersöka sambandet mellan lĂ€sning av skönlitteratur och lĂ€sfĂ€rdighet, och om undervisningsmetoden har nĂ„gon betydelse för lĂ€sförstĂ„elsen hos elever. Studien visar hur ett projekt i skönlitteratur har pĂ„verkat elevers lĂ€sförstĂ„else, betyg i svenska och om det leder till bĂ€ttre lĂ€sförstĂ„else. Även elevers instĂ€llning till sin egen lĂ€sförstĂ„else, sitt betyg och om de anser att lĂ€sning Ă€r viktig undersöks. Informanternas syn pĂ„ eleverna och projektet undersöks ocksĂ„.Skolverkets uppmĂ€rksammade studie NU-03 Ă€r en undersökning om elevers lĂ€sförstĂ„else i skolĂ„r 9. Denna visade att lĂ€sförstĂ„elsen hade sjunkit, framför allt hos pojkar.

Syfte:Syftet Àr att undersöka hur barn resonerar kring begreppen ondska och godhet, vad det finns för likheter/skillnader i barnens resonemang samt hur dessa skillnader/likheter kan förstÄs.Bakgrund:Undersökningen tar upp det ideologiska arvet frÄn upplysningstiden dÀr vÀrlden delas upp i dikotomier, det vill sÀga ont/gott, manligt/kvinnligt, Jaget/Den Andre etc. Denna dikotoma förestÀllning av vÀrlden Äterspeglas Àven inom populÀrkulturen och barnkulturen dÀr ondska och godhet Àr en stÀndigt Äterkommande tematik. Undersökningen bygger Àven pÄ smÄ barns förmÄga att tÀnka och handla etiskt och hur de tolkar sina uppfattningar om vÀrlden genom leken. I avsnittet redogörs för Bourdieus begrepp habitus vilket anvÀnds som teoretiskt ramverk för att förklara hur barn i förskolan indelas i olika fÀlt samt hur habitus prÀglar barnens sÀtt att förhÄlla sig till olika fenomen.Metod:Undersökningen Àr kvalitativ, hermeneutisk och jag har anvÀnt mig av intervju som metod dÀr en illustrationsdel ingÄr. Totalt intervjuas sex barn i Äldrarna 4,2 till 6,2 Är.

Syftet med studien var att tolka och förstÄ karktÀristiska drag i ledarskapet hos kvinnliga företagare inom serviceyrken i Tyskland samt tolka och förstÄ likheter och skillnader i ledarskapet hos kvinnliga företagare inom serciveyrken mellan Tyskland och Thailand och Àven diskutera villkoren för kvinnliga företagares ledarskap i Sverige. Detta utifrÄn temana drivkrafter, ledarrollen och attityder frÄn samhÀllet. Semistrukturerade samtalsintervjuer genomfördes med tyska och thailÀndska kvinnor, utifrÄn en hermeneutisk inspirerad forskningsansats och med tre av Hofstedes kuturella dimensioner samt auktoritÀrt och demokratiskt ledarskap som teoretiskt perspektiv. Drivkrafterna för samtliga kvinnor var individualistiskt dÀr det handlade om att vara oberoende frÄn andra mÀnniskor. Livsstilarna för kvinnorna i Tyskland och Thailand skiljer sig Ät.

LÀkemedelsindustrins skuldsÀttningsgrad lÄg Är 2006 pÄ 1,2, medan den förfastighetsbranschen var 5,3. Trots att studier pÄgÄtt under en lÀngre tid har ingen givit enkomplett förklaring till vilka faktorer som pÄverkar ett företags kapitalstruktur. Kanske berordet pÄ att den verklighet som studeras ofta Àr mycket mÄngskiftande och förÀnderlig. DÀremothar ett antal enskilda undersökningar genomförts vars slutsatser pekar pÄ att vissa faktoreroavsett bransch har större betydelse Àn andra. Vi finner det dÀrför intressant att jÀmföra de tvÄmotpolerna lÀkemedels- och fastighetsbranschen med avseende pÄ ett antal sÄdana generellafaktorer.

Denna uppsats Àr en kvalitativ studie av gymnasielÀrares grammatikundervisning. Uppsatsens syfte Àr att studera gymnasielÀrares instÀllning och attityder till grammatik och grammatikundervisning samt en fördjupning i hur lÀrarna praktiskt gÄr till vÀga med uppgiften att utbilda eleverna i grammatik. Studien Àr grundad pÄ kvalitativa forskningsintervjuer med gymnasielÀrare av varierande kön och Älder. Respondenternas svar analyserades i syfte att dels finna likheter och skillnader mellan lÀrarnas undervisning i grammatik och dels för att tydliggöra lÀrarnas uppfattning om och attityder till grammatik och grammatikundervisning. Studien visade pÄ mÄnga likheter, speciellt i hur det blir allt vanligare att minska ner pÄ grammatikundervisningen och frÀmst utgÄ frÄn elevernas egna texter.

SammanfattningDenna studie har som huvudsyfte att försöka förstÄ golfklubben som arbetsplats ur de anstÀlldas perspektiv. Jag har arbetat hermeneutiskt med avsikten att förstÄ de anstÀlldas upplevelse av sitt arbete och sin arbetsplats. Uppsatsen bygger pÄ intervjuer av sex anstÀllda pÄ sex golfklubbar i Mellansverige. Min tolkning av den empiri jag haft tillgÄng till lyfter fram tre teman vilka Àr: Den problematiska golfklubben, den acceptabla golfklubben samt den ideala golfklubben. Resultatet pekar pÄ en stor variation mellan golfklubbarna, men Àven likheter som ligger till grund för de teman jag definierat.Som förklaringsmodell har jag anvÀnt begreppet organisationskultur vilket innefattar aspekter av betydelse för respondenternas upplevelse av att vara anstÀlld pÄ en golfklubb.Organisationskulturen skapas och utvecklas ur de gemensamma vÀrderingar, normer och verklighetsuppfattningar som existerar inom en organisation.

Vi har genom kvalitativa intervjuer undersökt upplevelser av gemenskap och identitet i en buddhistisk meditationsgrupp. Vi har Àven intresserat oss för skillnaderna som de tio deltagarna upplever mellan gruppen och samhÀllet i stort nÀr det gÀller dessa aspekter samt vad gruppen har för betydelse för deltagarnas liv utanför den. Resultatet av studien visar pÄ en relativt hög grad av gemenskap mellan medlemmarna och att deltagandet i gruppen har haft inverkan pÄ individens sjÀlvbild samt en betydelse för de sociala interaktionerna utanför gruppen. Vi har valt att analysera vÄrt material med teorier frÄn Scheff, Collins och Jenkins som behandlar gemenskap och identitet. Genom dessa har vi kommit fram till slutsatserna att meditationstrÀffarna innebÀr lyckade interaktionsritualer som i sin tur leder till stÀrkt sjÀlvkÀnsla och gruppsolidaritet samt att sÀttet att bemöta varandra pÄ bidrar till stÀrkta sociala band.