I denna uppsats studeras investeringsprocesser i det divisionaliserade företaget Södra SkogsÀgarna ekonomisk förening. Studiens syfte Àr att beskriva och förklara företagets investeringsprocesser och i vilken utstrÀckning dessa processer Àr standardiserade. I studien analyseras dessa investeringsprocesser utifrÄn befintlig teori. Studien visar att investeringsprocesser initieras i den operativa verksamheten för att sedan drivas fram i den operativa verksamheten och i ledningen pÄ enhetsnivÄ. Beslut fattas pÄ alla nivÄer i företaget efter investeringars storlek.

Vi har gjort denna studie för att fÄ tag i förskollÀrares uppfattningar angÄende anvÀndandet av dans i förskolan och vilka skillnader och likheter det Àr i dessa, beroende pÄ om förskollÀrarna har haft nÄgot samarbete med danspedagog eller inte. VÄr bakgrund bygger till stor del pÄ tidigare forskning om dans, dess historik och betydelse för utveckling och lÀrande. VÄr studie har genomförts pÄ fyra förskolor dÀr sex förskollÀrare har deltagit genom intervjuer. I resultatet fann vi att samtliga förskollÀrare anvÀnder sig av dans i förskolan, Àven om det inte Àr medvetet. De var positiva till att anvÀnda sig mer av dans och dÄ pÄ ett mer medvetet sÀtt.

Syftet med den hÀr studien var att fördjupa vÄr insikt i temaarbetets pÄverkan av förskolans verksamhet. Vi ville fÄ fram vilka fördelar och nackdelar förskollÀrare ser med temaarbete som arbetssÀtt. Intervjuer anvÀndes som undersökningsmetod och de olika svaren jÀmfördes och kategoriserades. Resultatet visade att förskollÀrarna har olika definitioner pÄ vad temaarbete innebÀr. Det visade Àven att temaarbete inte Àr en sjÀlvklar arbetsmetod i förskolorna.

Datum: 2007-05-31Problem: Vilka skillnader och likheter förekommer det i rapporteringen av Corporate Social Responsibility mellan olika vÀrldsdelar?Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att via en innehÄllsanalys av ett urval av företag inom gruvindustrin, skapa en förstÄelse för vilka huvudfrÄgor som företag vÀljer att inkludera i sin CSR-rapportering pÄ de olika vÀrldsdelarna: Afrika, Asien, Europa, Oceanien och Nord- och Sydamerika. I undersökningen önskar vi urskilja de skillnader och likheter som förekommer i CSR-rapportens utformning beroende pÄ dess ursprung.Metod: Med ett positivistiskt angreppssÀtt och en abduktiv forskningsansats har vi gÄtt in i vÄr forskning. UtifrÄn en semikvantitativ innehÄllsanalys har vi studerat 30 olika gruvföretags CSR-rapporter i sex vÀrldsdelar. I studien har vi innehaft ett redovisarperspektiv dÀr vi med objektiva ögon granskat rapporterna.Resultat/slutsatser: De slutsatser som vi dragit i denna studie Àr att det förekommer bÄde skillnader och likheter mellan de olika vÀrldsdelarnas utformning av CSR-rapporter inom gruvindustrin.

Undervisning i lÀsförstÄelse Àr i flera avseenden av stor betydelse och forskning har genomförts i syfte att undersöka vad som behöver ingÄ i undervisning. Syftet med denna litteraturstudie Àr att utveckla kunskap om hur undervisning kan utformas för att stÀrka elevers lÀsförstÄelse genom samspel och samtal. Den litteratur som behandlas i arbetet beskriver dels lÀsförstÄelse ur ett allmÀnt perspektiv och dels ur ett vetenskapligt perspektiv. I resultatet besvaras följande frÄgestÀllningar: Vilka delar Àr centrala i nÄgra utvalda arbetssÀtt, hur anvÀnds de i undervisning och vad Àr effekten av dem? Vad har samtalet för betydelse i arbetssÀtten? Vad finns det för likheter och skillnader mellan arbetssÀtten? LÀsförstÄelsestrategier, frÄgor, samtal och lÀrarens uppdrag att utforma undervisning och stötta elever har visat sig vara centrala delar i de arbetssÀtt som beskrivs.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur medarbetare upplever ledarskapets betydelse för deras arbets- tillfredstÀllelse. Studien ansluter sig till Bernin, Nyberg & Theorell (2005) definition gÀllande arbets- tillfredstÀllelsen, vilket innebÀr att medarbetarna har förutsÀttningar för att fÄ god kontroll, delaktighet och autonomi i arbetet som bidrar med intellektuell stimulans, en ledare som skapar god och tydlig struktur samt visar omtanke om sina anstÀllda. Den metod som anvÀnts för insamling av empiri var halvstrukturerade intervjuer. Slutresultaten i denna studie visade sig ha likheter med tidigare forskning inom detta ÀmnesomrÄde. Bland annat Àr delaktighet, engagemang och meningsfullhet Àr tre nyckelbegrepp i denna studies resultat av empiri, vilket bekrÀftar teorin av den tidigare forskning som representeras av Wolven (2000).

Gullberg, Jessica. & Mejborn, Susanne. (2006). Specialpedagogiska insatser för barn med koncentrationssvÄrigheter i förskolan och skolans tidigare Är. (Special pedagogical efforts for children with difficulties in concentration in preschool and the earlier years of education).

Syftet med vĂ„r studie Ă€r att genomföra observationer för att kvalitativt undersöka vilka strategier, bĂ„de tillvĂ€gagĂ„ngsmĂ€ssiga strategier samt matematiska strategier, elever anvĂ€nder sig av vid matematiska problemlösningsuppgifter med olika kontexter. I vĂ„rt fall ligger kontextens skillnad i om uppgiften Ă€r verklighetsnĂ€ra eller inte. Tidigare forskning visar bland annat att elever lĂ€ttare anvĂ€nder sig av sina erfarenheter om uppgiften Ă€r verklighetsnĂ€ra. NĂ€r det gĂ€ller matematiska strategier visar forskare pĂ„ vikten av att elever kan se likheter och skillnader till uppgifter som eleven stött pĂ„ tidigare. Även det positiva med interaktion belyses av forskare.

Denna uppsats Àr en jÀmförelse mellan den verksamhet som Statens Informationsstyrelse (SIS) bedrev under andra vÀrldskriget och den verksamhet som idag bedrivs inom ramen för Informationsoperationer (Info Ops). Uppsatsen syftar till att undersöka om likheterna mellan SIS och Info Ops har en koppling till konfliktens (krigets) natur.HuvudfrÄgorna i uppsatsen Àr:Vilka likheter finns mellan den statliga informationsverksamheten som bedrevs av Statens Informationsstyrelse under andra vÀrldskriget och den verksamhet som idag bedrivs inom ramen för informationsoperationer?Kan likheterna kopplas till konfliktens (krigets) natur och i sÄ fall hur?För att besvara mina frÄgor har jag anvÀnt mig av följande tillvÀgagÄngssÀtt:För min inledande del av uppsatsen har jag valt Deskription. Metodiken jag anvÀnt Àr arkiv- och litteraturstudier, vilket vanligen och Àven i mitt fall föregÄtts av en litteratursökning. För den avslutande delen av uppsatsen har jag anvÀnt mig av komparation i syfte att finna likheter mellan SIS och Info Ops.

Titel: Dokumentation ur ett genusperspektiv - en diskursanalys av portfolios i en förskola. Författare: Eva Holmlund och Lisa Stenström Arbetet Àr en kritisk diskursanalys om portfoliodokumentation i en förskola ur ett genusperspektiv. Syftet Àr att undersöka genusrelaterade mönster i dokumentationen, sÄvÀl likheter som olikheter studeras. VÄr textanalys bygger pÄ 12 barns portfoliotexter frÄn en Reggio Emilia-inspirerad förskola. En av Reggio Emilia-filosofins grundstenar Àr dokumentation. De frÄgestÀllningar vi utgÄtt frÄn Àr: Skiljer sig sprÄket Ät i den skriftliga dokumentationen för pojkar respektive flickor och i sÄ fall hur? Vad dokumenteras hos pojkar respektive flickor? GÄr det att utlÀsa skillnader och likheter i vilka processer/lÀrosituationer som dokumenteras för pojkar respektive flickor? Till grund för vÄr analys ligger Faircloughs tredimensionella modell (Winther JÞrgensen & Phillips, 2000).

Bakgrund: Sjuksk?terskans utveckling till omv?rdnadsexpert inom intensivv?rd kr?ver b?de en avancerad p?byggnadsutbildning och l?ng och gedigen erfarenhet inom yrket. I denna process g?r sjuksk?terskan igenom olika stadier vilka f?rklaras genom Benners modell f?r professionsutveckling, fr?n nyb?rjare till expert. Specialistsjuksk?terskor kan i stort utg?ra en viktig del i st?ttandet och handledningen av mindre erfarna kollegor, vilket fr?mjar s?ker v?rd och professionell utveckling.

Skuld och skam Àr tvÄ begrepp dÀr det inte rÄder konsensus om definitionerna. Begreppen Àr centrala i bland annat depressionsproblematik och utveckling av posttraumatiskt stressyndrom. Syftet med undersökningen var att undersöka hur mÀnniskor upplever skuld och skam för att kunna belysa skillnader och likheter mellan skuld- och skamupplevelser. Deltagarna rekryterades till största del av snöbollsurval och bestod av 36 individer i Äldrarna 20-85 Är. De mest förekommande temana i bÄde skuld och skam var att personen (1) tycker sig ha gjort en olycklig handling, (2) förklarar sig och (3) mÄr dÄligt.

I detta arbete vill vi undersöka om det finns nÄgon kvalitetsskillnad mellan ett kommunalt fritidshem och ett enskilt. Syftet med denna studie Àr att beskriva och tolka eventuella skillnader och likheter mellan ett kommunalt och ett enskilt fritidshem. Studiens problemprecisering Àr: Hur ser kvalitetsskillnaden ut pÄ verksamheten i ett enskilt fritidshem jÀmfört med ett kommunalt fritidshem? I vÄr litteraturdel har vi definierat begreppet fritidshem och beskrivit dess struktur. Vi har Àven tagit upp Deweys syn pÄ skolan och barns bildning.

VÄr studie behandlar barns bildskapande ur ett genusperspektiv och Àr av kvalitativ art. Denna metod har lÀmpat sig bÀst dÄ vi Àmnat undersöka det unika och speciella, snarare Àn det generella som en kvantitativ undersökning skulle ha gett. Vi har undersökt likheter och olikheter i flickor och pojkars teckningar. Studien har bedrivits i tre olika förskoleklasser dÄ vi observerat barnen under en bildtimme, samt intervjuat pedagogerna i respektive klass, varav 5 pedagoger och 30 barn deltog. Genom anteckningar, intervjuer samt fotodokumentation har vi haft möjlighet att analysera barnens bilder.

    Syftet med det hÀr arbetet Àr att undersöka förstaklasslÀrares uppfattningar om hur motorisk trÀning hanteras i skolan och vad trÀningen kan leda till. Av intresse Àr ocksÄ att undersöka vilken roll musiken kan spela i den motoriska trÀningen. Arbetet baseras pÄ en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med fem verksamma pedagoger inom grundskolans verksamhet. I bakgrundslitteraturen beskrivs den motoriska utvecklingen, problem som kan uppstÄ vid brister i motoriken, forskning om motorisk trÀning samt musikens roll vid motorisk trÀning. Den valda litteraturen visar pÄ en splittrad syn nÀr det gÀller motoriktrÀningens betydelse för barns lÀrande.