Syftet med denna studie Àr att undersöka hur medarbetare upplever ledarskapets betydelse för deras arbets- tillfredstÀllelse. Studien ansluter sig till Bernin, Nyberg & Theorell (2005) definition gÀllande arbets- tillfredstÀllelsen, vilket innebÀr att medarbetarna har förutsÀttningar för att fÄ god kontroll, delaktighet och autonomi i arbetet som bidrar med intellektuell stimulans, en ledare som skapar god och tydlig struktur samt visar omtanke om sina anstÀllda. Den metod som anvÀnts för insamling av empiri var halvstrukturerade intervjuer. Slutresultaten i denna studie visade sig ha likheter med tidigare forskning inom detta ÀmnesomrÄde. Bland annat Àr delaktighet, engagemang och meningsfullhet Àr tre nyckelbegrepp i denna studies resultat av empiri, vilket bekrÀftar teorin av den tidigare forskning som representeras av Wolven (2000).

Syftet med vĂ„r studie Ă€r att genomföra observationer för att kvalitativt undersöka vilka strategier, bĂ„de tillvĂ€gagĂ„ngsmĂ€ssiga strategier samt matematiska strategier, elever anvĂ€nder sig av vid matematiska problemlösningsuppgifter med olika kontexter. I vĂ„rt fall ligger kontextens skillnad i om uppgiften Ă€r verklighetsnĂ€ra eller inte. Tidigare forskning visar bland annat att elever lĂ€ttare anvĂ€nder sig av sina erfarenheter om uppgiften Ă€r verklighetsnĂ€ra. NĂ€r det gĂ€ller matematiska strategier visar forskare pĂ„ vikten av att elever kan se likheter och skillnader till uppgifter som eleven stött pĂ„ tidigare. Även det positiva med interaktion belyses av forskare.

Gullberg, Jessica. & Mejborn, Susanne. (2006). Specialpedagogiska insatser för barn med koncentrationssvÄrigheter i förskolan och skolans tidigare Är. (Special pedagogical efforts for children with difficulties in concentration in preschool and the earlier years of education).

Denna uppsats Àr en jÀmförelse mellan den verksamhet som Statens Informationsstyrelse (SIS) bedrev under andra vÀrldskriget och den verksamhet som idag bedrivs inom ramen för Informationsoperationer (Info Ops). Uppsatsen syftar till att undersöka om likheterna mellan SIS och Info Ops har en koppling till konfliktens (krigets) natur.HuvudfrÄgorna i uppsatsen Àr:Vilka likheter finns mellan den statliga informationsverksamheten som bedrevs av Statens Informationsstyrelse under andra vÀrldskriget och den verksamhet som idag bedrivs inom ramen för informationsoperationer?Kan likheterna kopplas till konfliktens (krigets) natur och i sÄ fall hur?För att besvara mina frÄgor har jag anvÀnt mig av följande tillvÀgagÄngssÀtt:För min inledande del av uppsatsen har jag valt Deskription. Metodiken jag anvÀnt Àr arkiv- och litteraturstudier, vilket vanligen och Àven i mitt fall föregÄtts av en litteratursökning. För den avslutande delen av uppsatsen har jag anvÀnt mig av komparation i syfte att finna likheter mellan SIS och Info Ops.

Titel: Dokumentation ur ett genusperspektiv - en diskursanalys av portfolios i en förskola. Författare: Eva Holmlund och Lisa Stenström Arbetet Àr en kritisk diskursanalys om portfoliodokumentation i en förskola ur ett genusperspektiv. Syftet Àr att undersöka genusrelaterade mönster i dokumentationen, sÄvÀl likheter som olikheter studeras. VÄr textanalys bygger pÄ 12 barns portfoliotexter frÄn en Reggio Emilia-inspirerad förskola. En av Reggio Emilia-filosofins grundstenar Àr dokumentation. De frÄgestÀllningar vi utgÄtt frÄn Àr: Skiljer sig sprÄket Ät i den skriftliga dokumentationen för pojkar respektive flickor och i sÄ fall hur? Vad dokumenteras hos pojkar respektive flickor? GÄr det att utlÀsa skillnader och likheter i vilka processer/lÀrosituationer som dokumenteras för pojkar respektive flickor? Till grund för vÄr analys ligger Faircloughs tredimensionella modell (Winther JÞrgensen & Phillips, 2000).

Skuld och skam Àr tvÄ begrepp dÀr det inte rÄder konsensus om definitionerna. Begreppen Àr centrala i bland annat depressionsproblematik och utveckling av posttraumatiskt stressyndrom. Syftet med undersökningen var att undersöka hur mÀnniskor upplever skuld och skam för att kunna belysa skillnader och likheter mellan skuld- och skamupplevelser. Deltagarna rekryterades till största del av snöbollsurval och bestod av 36 individer i Äldrarna 20-85 Är. De mest förekommande temana i bÄde skuld och skam var att personen (1) tycker sig ha gjort en olycklig handling, (2) förklarar sig och (3) mÄr dÄligt.

I detta arbete vill vi undersöka om det finns nÄgon kvalitetsskillnad mellan ett kommunalt fritidshem och ett enskilt. Syftet med denna studie Àr att beskriva och tolka eventuella skillnader och likheter mellan ett kommunalt och ett enskilt fritidshem. Studiens problemprecisering Àr: Hur ser kvalitetsskillnaden ut pÄ verksamheten i ett enskilt fritidshem jÀmfört med ett kommunalt fritidshem? I vÄr litteraturdel har vi definierat begreppet fritidshem och beskrivit dess struktur. Vi har Àven tagit upp Deweys syn pÄ skolan och barns bildning.

VÄr studie behandlar barns bildskapande ur ett genusperspektiv och Àr av kvalitativ art. Denna metod har lÀmpat sig bÀst dÄ vi Àmnat undersöka det unika och speciella, snarare Àn det generella som en kvantitativ undersökning skulle ha gett. Vi har undersökt likheter och olikheter i flickor och pojkars teckningar. Studien har bedrivits i tre olika förskoleklasser dÄ vi observerat barnen under en bildtimme, samt intervjuat pedagogerna i respektive klass, varav 5 pedagoger och 30 barn deltog. Genom anteckningar, intervjuer samt fotodokumentation har vi haft möjlighet att analysera barnens bilder.

    Syftet med det hÀr arbetet Àr att undersöka förstaklasslÀrares uppfattningar om hur motorisk trÀning hanteras i skolan och vad trÀningen kan leda till. Av intresse Àr ocksÄ att undersöka vilken roll musiken kan spela i den motoriska trÀningen. Arbetet baseras pÄ en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med fem verksamma pedagoger inom grundskolans verksamhet. I bakgrundslitteraturen beskrivs den motoriska utvecklingen, problem som kan uppstÄ vid brister i motoriken, forskning om motorisk trÀning samt musikens roll vid motorisk trÀning. Den valda litteraturen visar pÄ en splittrad syn nÀr det gÀller motoriktrÀningens betydelse för barns lÀrande.

Studien belyser styrdokument utifrÄn ett jÀmstÀlldhetsperspektiv. Vidare belyses aktuell forskning kring jÀmstÀlldhet. Forskningen innefattar bland annat hur miljön, samhÀllet, massmedia och hemmen kan pÄverka pedagoger och barnen till att bli könstereotypt i förskolans verksamhet. Studien ÄskÄdliggör att det Àr av betydelse att pedagoger blir medvetna om hur bemötandet av flickor och pojkar sker. Förhoppningen med denna studie Àr att pedagoger ska bli medvetna om betydelsen av att arbeta med jÀmstÀlldhet i förskolans vardag.Syftet med studien Àr att kartlÀgga pedagogers uppfattning kring jÀmstÀlldhet i förskolan.

Syftet med detta examensarbete har varit att fÄ kÀnnedom om hur pedagoger och elever kÀnner för skÀll i skolan. Vi har dÄ sett till kollektiva respektive individuella utskÀllningar, betydelsen av vem som skÀller och vad som hÀnder nÀr parterna blir arga och tar till skÀll. Vi har genom kvalitativa intervjuer kommit fram till likheter och skillnader mellan pedagoger och elever. Dessutom har vi valt att intervjua en psykolog vars svar kan kopplas samman med nÄgra av de teorier vi uppmÀrksammat i vÄr kunskapsbakgrund. Det har visat sig att sÄvÀl elever som pedagoger har ett gemensamt synsÀtt pÄ vad skÀll innebÀr för dem.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka stadsplaneringvid tre tidsepoker. Genom att jÀmföra mellanrummen i stadenoch sedan plocka ut de positiva inslag som vi tror tilltalar deflesta mÀnniskorna vill vi komma fram till hur en idealstad skullekunna se ut.De tidsepoker vi valt Àr Kvartersstaden, Funktionalismens stadoch Dagens byggande. För att kunna bygga framtidens stÀdermÄste man titta tillbaka och ta till vara pÄ det som fungerat ochlÀra sig av sina misstag. FrÄn den korrekta kvartersstaden via detstorskaliga funktionalistiska samhÀllet till dagens förtÀtningarfinns det tydliga likheter sÄvÀl som olikheter. Grönskan har storbetydelse för en stad och dess invÄnare.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilken typ av marknadsföring som Treehotel anvÀnder sig av, samt studera skillnader och likheter mellan Treehotels identitet och imagen som förmedlas i massmedier och sociala medier.Slutsatsen i denna undersökning visar att Treehotel anvÀnder marknadsföringsmetoderna storytelling och viral marknadsföring samt anvÀnder direkta marknadsföringskanaler och drar nytta av indirekta marknadsföringskanaler. Resultatet frÄn innehÄllsanalysen visar att det finns stora likheter men Àven vissa skillnader mellan Treehotels identitet och den image som förmedlas i massmedia och sociala medier. 91 procent av artiklarna, TV- reportagen och inlÀggen har minst en del av Treehotels identitet..

Denna kandidatuppsats utgör en komparativ studie av tvÄ vampyrkaraktÀrer, greve Dracula och Edward Cullen, utifrÄn Bram Stokers Dracula (1993) och Stephenie Meyers första roman i Twilightsagan, Twilight (2007). Jag vill försöka klargöra förÀndringar i skildringarna av vampyrkaraktÀrerna genom att jÀmföra hur dem skildras nÀr det gÀller utseende, liv samt beteende och handling och dÀrefter finna likheter och skillnader vampyrkaraktÀrerna emellan utifrÄn dessa aspekter. Den komparativa studien bygger huvudsakligen pÄ nÀrlÀsning av romanerna eftersom jag endast Àgnar mig Ät att studera hur vampyrkaraktÀrerna skildras. Resultatet visar att det finns sÄvÀl likheter som skillnader nÀr det gÀller skildringarna av greve Dracula och Edward. Skildringarna av Dracula som en monstervampyr har förÀndrats, gÄtt förlorade och likaledes bevarats nÀr det gÀller skildringarna av Edward som humanvampyr..

Denna uppsats behandlar ett vanligt problem i dagens skola, mobbning. Syftet Àr att belysa vad mobbning Àr samt att fÄ en förstÄelse för vilka teorier och modeller som kan anvÀndas i arbetet med mobbning. Syftet Àr Àven att belysa hur mobbning tar sig i uttryck i en mÄngkulturell och en monokulturell skola samt hur man förebygger mobbning i dessa skolor.Vi har anvÀnt oss av följande frÄgestÀllningar:· Finns det likheter respektive skillnader avseende form och orsak till mobbning i en mÄngkulturell samt en monokulturell skola?· Vilka vÀgar finns för att förebygga och ÄtgÀrda mobbning i en mÄngkulturell och en monokulturell skola?· Vilka teorier och modeller anvÀnds i arbetet med mobbning i en mÄngkulturell samt monokulturell skola?För att besvara vÄra frÄgestÀllningar, har vi studerat vetenskaplig litteratur med syfte att skapa en bakgrundsbild av Àmnet mobbning. Vi har Àven utfört en empirisk undersökning pÄ en monokulturell skola samt en mÄngkulturell skola, dÀr vi jÀmfört deras arbetssÀtt gÀllande mobbning.