The main purpose of this study was to determine the self-estimated levels of knowledge about doping for a group of strength training young adults, and also to get an idea of their attitudes regarding the subject. A part of the purpose was also to investigate the potential associations between knowledge and attitude. Method: To collect information a questionnaire was constructed that was inspired by a similar study and in consultation with the tutor. Questions regarding background, doping and training experiences together with self-esteemed attitudes and knowledge about doping were included. Questionnaires were handed out at gym facilities in central Sweden, and were answered by men and women ages 18 to 35 years.

En central fråga som hela tiden har återkommit är: hur ska staten organiseras för att på bästa möjliga sett ta tillvara på demokratins fördelar, utan att riskera att jordens resurser blir överexploaterade? FN:s miljökonferenser, i exempelvis Stockholm och Rio de Janerio har lett till att ekologismen och den liberala demokratin varit tvungen att existera sida vid sida. På den teoretiska nivån finns stora konflikter mellan den liberala demokratin och ekologismen. Med bakgrund av konflikten mellan ekologismens skyldigheter och liberalismens rättigheter är uppsatsens syfte att undersöka huruvida dessa konflikter existerar och utgör ett problem i skolans verksamhet. Detta blir relevant att studera dels på grund av att Agenda 21-handlingsplanen tillskriver skolan ett stort ansvar när det gäller att utbilda miljömedvetna medborgare och dels på grund av att begreppet hållbar utveckling fått allt större prioritet på den politiska dagordningen i de liberala demokratierna.

En central fråga som hela tiden har återkommit är: hur ska staten organiseras för att på bästa möjliga sett ta tillvara på demokratins fördelar, utan att riskera att jordens resurser blir överexploaterade? FN:s miljökonferenser, i exempelvis Stockholm och Rio de Janerio har lett till att ekologismen och den liberala demokratin varit tvungen att existera sida vid sida. På den teoretiska nivån finns stora konflikter mellan den liberala demokratin och ekologismen. Med bakgrund av konflikten mellan ekologismens skyldigheter och liberalismens rättigheter är uppsatsens syfte att undersöka huruvida dessa konflikter existerar och utgör ett problem i skolans verksamhet. Detta blir relevant att studera dels på grund av att Agenda 21-handlingsplanen tillskriver skolan ett stort ansvar när det gäller att utbilda miljömedvetna medborgare och dels på grund av att begreppet hållbar utveckling fått allt större prioritet på den politiska dagordningen i de liberala demokratierna.

Den liberala demokratin, till vilken västvärldens politiska system bekänner sig, bygger i grunden på tanken att alla människor har naturliga rättigheter till liv, frihet och egendom. På grund av otryggheten i ett anarkistiskt naturtillstånd, kommer människor att sluta sig samman i stater, där de går med på att inskränka en del av sin frihet och överlåta makt till staten, på villkor att staten garanterar sina medborgare skydd för de naturliga rättigheterna. Så länge staten klarar av dessa uppgifter förbinder sig medborgarna att lyda staten, vars grund således, enligt denna teori, vilar på ett fiktivt samhällskontrakt. Inom ramen för detta samhällskontrakt har medborgare rätt att protestera för att nå förändring, så länge protesterna inte hotar samhällets fortsatta existens. Exempel på sådana legitima former av protester är (lagliga) demonstrationer, namninsamlingar samt olika former av civil olydnad som har gemensamt att aktörerna som deltar vill påverka inom ramen för samhällssystemet och därför står för sina handlingar samt är beredda att, om så är nödvändigt, låta rättssystemet ha sin gång.

Sammanfattning  Författare (Tillnamn, förnamn)                                                                                                                 Årtal                    Unis, Brian                                                                                                       2010             Arbetets titel Sexuellt riskbeteende och självkänsla hos ungdomarOpublicerad uppsats för magisterexamen.                                                                                                Sidoantal (tot)               Karlstad: Karlstads universitet. Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper.           Avdelning för samhällsvetenskap Social omsorgsvetenskap                                                                    47               Examensarbete 15 hp i Magisterprogrammet Hälsofrämjande arbete, folkhälsoarbete och socialt förändringsarbete i lokalsamhället. Bakgrund: Attityder till sex och sexuellt beteende särskilt hos ungdomar har genomgått stora förändringar de senaste åren med ökning av sexuellt transmitterade infektioner (STI), i synnerhet klamydia i ungdomsgruppen och oönskade graviditeter. Många studier visar att det inte finns något samband, en del studier visar ett svagt samband och några studier visar ett positivt samband mellan självkänsla och sexuellt riskbeteende. Syftet: Syftet med studien var att beskriva självkänsla och sexuella vanor hos gymnasieungdomar. Ett annat syfte var att undersöka attityder, normer och self-efficacy i relation till ungdomars sexuella beteende. Metod: Studiens design var en tvärsnittsstudie. Tre mätinstrument har använts för att studera bassjälvkänsla (Basic Self-Esteem Scale, kort version), förtjänad självkänsla (Earning Self-Esteem Scale, kort version) och faktorer som påverkar sexuellt riskbeteenden (Sexual Risk Behaviour Belief and Self-Efficacy scales, SRBBS).

Sammanfattning  Författare (Tillnamn, förnamn)                                                                                                                 Årtal                    Unis, Brian                                                                                                       2010             Arbetets titel Sexuellt riskbeteende och självkänsla hos ungdomarOpublicerad uppsats för magisterexamen.                                                                                                Sidoantal (tot)               Karlstad: Karlstads universitet. Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper.           Avdelning för samhällsvetenskap Social omsorgsvetenskap                                                                    47               Examensarbete 15 hp i Magisterprogrammet Hälsofrämjande arbete, folkhälsoarbete och socialt förändringsarbete i lokalsamhället. Bakgrund: Attityder till sex och sexuellt beteende särskilt hos ungdomar har genomgått stora förändringar de senaste åren med ökning av sexuellt transmitterade infektioner (STI), i synnerhet klamydia i ungdomsgruppen och oönskade graviditeter. Många studier visar att det inte finns något samband, en del studier visar ett svagt samband och några studier visar ett positivt samband mellan självkänsla och sexuellt riskbeteende. Syftet: Syftet med studien var att beskriva självkänsla och sexuella vanor hos gymnasieungdomar. Ett annat syfte var att undersöka attityder, normer och self-efficacy i relation till ungdomars sexuella beteende. Metod: Studiens design var en tvärsnittsstudie. Tre mätinstrument har använts för att studera bassjälvkänsla (Basic Self-Esteem Scale, kort version), förtjänad självkänsla (Earning Self-Esteem Scale, kort version) och faktorer som påverkar sexuellt riskbeteenden (Sexual Risk Behaviour Belief and Self-Efficacy scales, SRBBS).

Denna uppsats avser avhandla rusdrycksdebatten som pågick under 1900-talet inför rusdrycksomröstningen 1922. Valet av ämne beror bland annat på att alkohol som ämne debatterats i mångt och mycket genom alla tider, inte minst i mediala sammanhang. På grund av detta var det en självklarhet att som en del i avgränsningen begränsa ämnet till några svenska tidskrifter som under en period innan folkomröstningen avhandlade själva valet i olika former (såsom artiklar, insändare, bilder med mera). Avgränsningen skedde ytterligare i och med valet av att granska tre norrbottniska tidskrifter: Norrskensflamman, Kuriren samt NSD. Den första tidningen är tydligt kommunistisk, emedan NSD är socialdemokratisk och Kuriren är en liberal tidning.

The ever-growing e-commerce brings many opportunities for society's consumers and businesses. Digitization has strongly contributed to these opportunities and has, among other things, facilitated the search for information and increased the range for the customer. While the opportunities are many, the increased consumption has also brought consequences. The increase in consumption contributes, among other things, to quantities of deliveries and returns as well as increased waste, all of which results in environmental destruction. The issue of sustainability is very topical today and is influenced by almost everything today. In connection with the markets changing, the consumers' behaviors and expectations also change.

Alkohol och droger medför på många sätt problem i samhället. Det innebär stora kostnader ekonomiskt, men framförallt kommer människor till skada både direkt och indirekt av dess följder. Det finns anledning att utforska olika områden för att få ett brett perspektiv på vilka orsaker som kan leda människor till missbruk.Musik är något mycket positivt i många människors liv, men det kan också finnas negativa förebilder i form av artister som förespråkar liberala attityder till droger och alkohol. Syftet med undersökningen har varit att under¬söka om det går att se kopplingar mellan musikstilar och ungdomars syn på droger och alkohol? Mina frågeställningar är: 1.

Göteborgs Posten har sitt säte i Göteborg och når cirka 630 000 läsare via sin hemsida, GP TV, GP i mobilen men främst via papperstidningen. Det gör Göteborgs Posten till Västsveriges största morgontidning. Hur värderar en sådan tidning det lokala jämfört meddet nationella materialet? Hur stort utrymme på tidningssidorna får respektive ?nyhetsgrupp??Genom att jämföra Göteborgs Posten med en liknande tidning kan vi dra slutsatser om hur lokalt förankrad materialet i Göteborgs Posten är. Vi valde att använda Dagens Nyheter som jämförelsetidning, då den är ungefär lika stor som Göteborgs Posten, också har en liberal hållning och har sitt säte i en storstad (Stockholm).Genom att konstruera ett kodschema med olika variabler och i det kodschemat infogavärden från 1205 artiklar från tolv tidningar, sex nummer av Göteborgs Posten och sexnummer av Dagens Nyheter, kunde vi jämföra siffrorna och utifrån det få fram förlitligstatistik.

Denna uppsats utgår från författarens intresse för en hållbar landsbygdsplanering. Ämnet har avgränsats till skogslandskapet, då detta utgör en betydande del av den svenska landsbygden. Syftet är att jag som författare bättre ska förstå vad som är skogens värden och funktioner och hur en mångfunktionell skog kan uppnås i led mot en hållbar utveckling. Målet har varit att genom studie av litteratur och texter undersöka skogslandskapets värden, metoder för mångbruk och hur detta kan relateras till landskapsarkitektens yrke. Skogen har varit en del av kulturen i Sverige allt sedan invandringen av både människor och skog succesivt tog fart efter inlandsisens avsmältning. Med jordbrukets etablering inleddes en omfattande påverkan på skogen, som dock skiljde sig åt betydligt mellan olika delar av landet.

Syftet med uppsatsen är att göra en beskrivning av Kristdemokraternas bostadspolitik för framtiden och jag undersöker också hur KD motiverar omvandling av hyresrätter till bostadsrätter som ett led i att bryta utanförskapet.Min slutsats är att KD betonar ägandet av bostaden som en fundamental del i ansvarstagande och delaktighet och ett medel för att bryta utanförskapet. KD står också för att man inte anser att marknaden ensam kan klara bostadspolitiken, det krävs viss statlig och kommunal inblandning framförallt av socialpolitiska skäl.KD för fram att det är viktigt att värna om hyresrätten av framförallt bostadssociala skäl och betonar samtidigt att det måste gå att kombinera med en utförsäljning av hyresrätter inom allmännyttan för att kunna öka individens möjligheter att äga sin bostad.Statens del i bostadspolitiken ska begränsas till att garantera långsiktiga och stabila spelregler för bostadsmarknaden samt att tillhandahålla tak över huvudet-garanti, utvidgade hyresgarantier samt lånegarantier för individer och hushåll som inte klarar att finansiera en bostad av egen kraft. Man kan tillspetsat säga att KD förespråkar en selektiv bostadspolitik med vissa generella inslag.Den bostadspolitiska översikten pekar på svårigheten med just detta; att på en och samma gång ha en bostadspolitik som ska vara generell men med kraftiga selektiva inslag. Av översikten framgår det att ägandet av bostaden och omvandlingen av hyresrätt till bostadsrätt som redskap för att bryta utanförskapet inte har speciellt stor effekt på detsamma. Viss betydelse av omvandling och blandning av upplåtelseformer lyfts fram, dock i kombination med en mängd andra saker, där frågan om arbete, sysselsättning är viktiga inslag för att bryta utanförskapet.

Under det kalla kriget hårdbevakades sammanslutningar på den yttersta vänsterkanten av de svenska säkerhetstjänsterna genom kontroversiella metoder såsom telefonavlyssning, buggning och skuggning. Vidare åsiktsregistrerades personer som visade sig ha samröre med dessa organisationer. Denna registrering syftade till att säkra det rådande statsskickets framtida existens. Enligt etablerad demokratiteori innehar alla individer en okränkbar rätt till liv, frihet och egendom. Den liberala staten syftar bland annat till att säkerställa att dessa friheter inte utsätts för kränkningar.

 Att sätta könsnormer i gungning - Om föräldrars fostran utifrån jämställdhetsidealSyftet med denna studie är att bidra med kunskap om innebörden av jämställd fostran för föräldrar som fostrar utifrån jämställdhetsideal samt att identifiera hinder och möjligheter för att utmana och gå bortom dominerande diskurser om kön. Det teoretiska perspektivet i denna uppsats bygger på feministisk post­strukturalism och metoden har inspirerats av ett integrerat perspektiv på diskursanalys. Datainsamlingen gjordes genom fokuserade intervjuer med fem kvinnor och fyra män som vid intervju­tillfället var föräldrar till sammanlagt 19 barn i åldrarna 7 mån- 18 år. Slutsatser av arbetet är att en fostran utifrån ideal om jämställdhet kännetecknas av att föräldrarna intar ett aktivt förhållningssätt till relationerna inom och utanför familjen och strävar efter att destabilisera gränser för kön, maskulinitet och femininitet. Genom ett medvetet användande av språk och kommunikation försöker föräldrarna skapa representationer av kön och positionerings­möjligheter som öppnar upp barnens föreställningsvärld.

Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida den liberaldemokratiska synen på minoritetsrättigheter överensstämmer med den svenska språkpolitikens inställning till minoritetsspråk, historiskt och fram till nutid, med avseende på tornedalingarnas rätt att använda meänkieli. Uppsatsens tar därför formen av en tvådelad textanalys, där det i den första teoretiska delen redogörs för den liberaldemokratiska synen på minoritetsspråksrättigheter, representerad av liberala filosofer som Rawls, utilitaristiska filosofer som Mill samt den mer kommunitära liberalen Charles Taylor. I den andra delen som är av empirisk karaktär kommer den svenska språkpolitiken i Tornedalen att beskrivas, från och med mitten av 1800-talet fram till år 2000. Slutligen kommer den teoretiska delen liksom den empiriska delen att placeras in i ett analytiskt schema över staters synsätt på den nationella identiteten och förhållningssätt till minoritetsspråk, för att tydligt kunna se om den svenska språkpolitiken i Tornedalen är kompatibel med de liberaldemokratiska teoriernas inställning till minoritetsspråk. Om de teoretiska och empiriska resultaten inte sammanfaller kan det innebära stora komplikationer, eftersom det är svårt för medborgarna att acceptera och legitimera en politik som strider emot samhällets fundamentala principer.