Jämställdhetsfrågor är ständigt aktuella och därför ställer vi oss frågan varför det inte hänt så mycket? Trots många år av försök till ett jämställt samhälle verkar det vara svårt att uppnå. Sverige bedriver en jämställdhetspolitik där alla ska ha samma möjligheter och skyldigheter inom alla områden. Alla ska få komma till tals på likadana förutsättningar oavsett kön, ras, religion, social tillhörighet med mera. Syftet med denna uppsats är att genom en litteraturstudie undersöka hur genus förmedlas via media.

Syftet med denna uppsats är att belysa en del av problematiken kringundertextning av utländska filmer. Analysen är begränsad tillöverföringen av svordomar till svenska undertexter i den brittiska filmenBilly Elliot (2000) och ger svar på bland annat följande frågor: Vilkafunktioner fyller svordomar? Vilka strategier använder undertextare vidöversättning av svordomar i talade repliker till skrift i undertexter?Vilken effekt har resultatet av överföringen?Undertextning av film i olika media utförd av olika undertextare kannaturligtvis variera i utformning och kvalitet. Resultatet av överföringfrån tal till skrift i undertexter kan dels bero på normer, men också påundertextarens arbetssituation framförallt med tanke på tid ochhjälpmedel. Oavsett undertextarens ambition, intention ocharbetssituation bör det ligga i dennes natur att vilja använda deingreppsstrategier som kräver minst justeringar av talet i replikerna.Trots detta finner jag ett relativt lågt antal av ingreppskategorinstrykning i förhållande till vad jag hade förväntat mig.

Bakgrund Av alla kända graviditeter avslutas 15-20 procent med missfall. Vid missfall förlorar kvinnan inte bara ett foster, utan hela sitt liv som framtida mamma. Kvinnan kan uppleva nedstämdhet, förnekelse, ilska, isolering, rädsla, hjälplöshet och misslyckande i samband med missfall. När en individ genomgår svåra känslor, kriser eller problem används psykologiska anpassningsstrategier för att bemästra eller hantera en situation. Coping är ett samlingsnamn på olika anpassningsstrategier.

Syftet med studien var att beskriva och jämföra kvinnornas upplevelse och erfarenhet av amningsrådgivning och amningsstöd genom vårdkedjan relaterat till paritet, det vill säga omföderskor och förstföderskor. Studien genomfördes som en retrospektiv tvärsnittsstudie med en kvantitativ ansats. I studien ingick 250 kvinnor varav 103 var förstföderskor och 147 var omföderskor. Studien utfördes med hjälp av enkäter som skickades kvinnorna när barnen var 9 månader gamla. Efter utskick en vecka senare intervjuades kvinnorna per telefon.

AbstractFokus för denna uppsats är våld i lesbiska parrelationer och hur man teoretiskt kan konceptualisera detta våld. Mitt övergripande syfte har varit att öka förståelsen för denna form av våld och därmed bidra till ett relativt outvecklat forskningsfält. Ett ytterligare syfte har varit att undersöka om den könsmaktsanalys som haft stor betydelse för tolkningen och förståelsen av mäns våld mot kvinnor i heterosexuella relationer även kan förklara våldet i en lesbisk parrelation. Fokus för min analys har dels varit om och i så fall på vilket sätt kön är en faktor som kan förklara det lesbiska relationsvåldet, dels om en förståelse av våldet inom en könsbaserad teori kan innebära en viss problematik. Jag har även undersökt andra faktorer som heterosexism och homofobi och dess betydelse för våldets uppkomst och former samt mer individrelaterade förklaringsmodeller.

Bakgrund: Att vara närstående till en person med demenssjukdom kan vara påfrestande. En förändrad situation uppstår med många praktiska frågor där den kvinnliga närstående ofta förväntas gripa in. Ofta ligger ansvaret på kvinnan, att se till att vardagen fungerar för den närstående med demenssjukdom. Bördan som kvinnorna upplever kan bland annat leda till depression och stress.Syfte: Syftet är att beskriva kvinnors upplevelse av att vara närstående till en äldre person med demenssjukdom.Metod: En tolkning av de självbiografiska böckerna som inspirerats av den narrativa metoden gjordes för att få en ökad förståelse för kvinnans upplevelse av att vara närstående till en person med demenssjukdom. Livsvärldsperspektivet användes som teoretisk referensram.

Att relationen mellan barn och föräldrar är viktig är välkänt. Tidigare forskning har bland annat visat att det finns ett samband mellan barns psykosomatiska besvär och hur relationen till föräldrarna ser ut. Eftersom relationerna mellan barn och föräldrar har stor betydelse för barns välbefinnande är det intressant att undersöka vad som ligger bakom goda relationer mellan barn och föräldrar. Syftet med denna uppsats är alltså att undersöka vilka faktorer som hänger samman med goda relationer mellan barn och föräldrar.Uppsatsen bygger på material från Statistiska centralbyråns (SCB) Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF) och Undersökningarna av barns levnadsförhållanden (Barn-ULF). Beskrivningen av relationen mellan barn och förälder hämtas från barnintervjun.

Syftet med vår studie är att undersöka hur död och sorg framställs i barnlitteratur samt hur innehållet i barnböckerna överensstämmer med den teori och forskning som finns inom beteendevetenskaperna kring barns sorg. Utifrån syftet har vi ställt frågorna: Vilka reaktioner är vanliga hos barn när en förälder avlider och hur kan det visa sig i barnlitteratur (om död och sorg)? Vilka teman kring död och sorg framställs i barnböckerna? Hur bör man som vuxen bemöta barn i sorg?Vi har valt att använda oss av kvalitativ innehållsanalys som metod. Vi har analyserat barnlitteraturen med hjälp av olika teman, tidigare forskning och två teorier; anknytningsteori och copingteori.Tidigare forskning visar vikten av att prata med barn om de tankar och känslor som väcks i samband med en nära anhörigs död. Barn behöver få saklig information som är anpassad till deras mognadsnivå.

Under min praktikperiod på BB i Valencia, Spanien uppmärksammade jag att det inte fanns ?Amningsvänliga? sjukhus, samtidigt som många nyblivna mödrar beskrev de svårigheter de hade till en väl fungerande amning. Detta väckte nyfikenhet för att veta mer om hur nyblivna mammor i Valencia beskriver deras upplevelser av amningsstöd, om de får det individuella stöd de upplever behöva. Syftet med denna studie var att analysera hur nyblivna mammor beskriver sina upplevelser av amning och stöd vid amning vid olika kliniker i regionen Valencia, Spanien. Metoden var en kvalitativ intervjustudie med öppna frågor.

Bakgrund: Autismspektrumtillstånd är ett samlingsnamn på fyra neuropsykiska funktionsnedsättningar som gemensamt kännetecknas av begränsningar till socialt samspel, nedsatt förmåga till kommunikation och föreställningsförmåga. I autismspektrumtillstånd diagnosen inkluderas Autism, Desintegrativ störning, Asbergers syndrom och Atypisk autism. Ur ett globalt perspektiv finns det ca 70 miljoner individer som har autismspektrumtillstånd. För barnets föräldrar innebär diagnosen stora förändringar i det dagliga livet och hela familjens livssituation påverkas.Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva mödrars upplevelser av att ha barn med autismspektrumtillstånd.Metod: En empirisk deskriptiv studie baserad på analys av åtta bloggar. Innehåll från bloggarna granskades och analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2004) innehållsanalys på en manifest nivå.Huvudresultat: Resultatet visar att det hade skett en förändring i mödrarnas livssituation genom att de var tvungna att anpassa sin vardag efter barnets diagnos och förutsättningar.

Att relationen mellan barn och föräldrar är viktig är välkänt. Tidigare forskning har bland annat visat att det finns ett samband mellan barns psykosomatiska besvär och hur relationen till föräldrarna ser ut. Eftersom relationerna mellan barn och föräldrar har stor betydelse för barns välbefinnande är det intressant att undersöka vad som ligger bakom goda relationer mellan barn och föräldrar. Syftet med denna uppsats är alltså att undersöka vilka faktorer som hänger samman med goda relationer mellan barn och föräldrar.Uppsatsen bygger på material från Statistiska centralbyråns (SCB) Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF) och Undersökningarna av barns levnadsförhållanden (Barn-ULF). Beskrivningen av relationen mellan barn och förälder hämtas från barnintervjun.

Denna studie behandlar de fyra böckerna Brott och straff av Fjodor Dostojevskij, Kråkflickan, Hungerelden och Pythians anvisningar alla tre skrivna av Jerker Eriksson och Håkan Axlander- Sundquist. Jag utför en illustrativ komparativ analys av mördarnas psyke och böckernas struktur samt undersöker det didaktiska värdet av att göra denna studie.Genom att psykologiskt analysera böckernas mördare har jag kunnat göra en psykologisk profil till de fyra. Raskolnikov som är dubbelmördare i kriminalromanen Brott och straff har en narcissistisk, schizofren läggning som beror på att hans omedvetna strider med det medvetna om det moraliska i att mörda. Viggo Dürer, den onda mördaren av ett femtiotal barn, som figurerar i trilogin är klart psykopatisk med en könsidentitetskonflikt. Victoria Bergman, den trasiga föräldramördaren som är huvudperson i Kråkflickan, Hungerelden och Pythians anvisningar lider av dissociativ personlighetsstörning till följd av upprepade övergrepp i barndomen.

Olika undersökningar vittnar om att familjer inte äter tillsammans längre på grund av tidsbrist och olika aktiviteter på fritiden. Vi äter enklare måltider som inte är lagade och vi utför andra aktiviteter medan vi äter. Eller så äter vi snabbmat när vi är ?på språng? på väg till något annat. Dessa förändringar i måltidsstrukturen skulle kunna innebära att den hemlagade maten till viss del har ersatts av snabbmat.

Bakgrund: Autismspektrumtillstånd är ett samlingsnamn på fyra neuropsykiska funktionsnedsättningar som gemensamt kännetecknas av begränsningar till socialt samspel, nedsatt förmåga till kommunikation och föreställningsförmåga. I autismspektrumtillstånd diagnosen inkluderas Autism, Desintegrativ störning, Asbergers syndrom och Atypisk autism. Ur ett globalt perspektiv finns det ca 70 miljoner individer som har autismspektrumtillstånd. För barnets föräldrar innebär diagnosen stora förändringar i det dagliga livet och hela familjens livssituation påverkas.Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva mödrars upplevelser av att ha barn med autismspektrumtillstånd.Metod: En empirisk deskriptiv studie baserad på analys av åtta bloggar. Innehåll från bloggarna granskades och analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2004) innehållsanalys på en manifest nivå.Huvudresultat: Resultatet visar att det hade skett en förändring i mödrarnas livssituation genom att de var tvungna att anpassa sin vardag efter barnets diagnos och förutsättningar.

Betydligt fler mammor än pappor tillerkänns ensam vårdnad. I dagens debatt hävdas ofta att rätten är ?mammavänlig? och att kvinnan i princip alltid utses till ensam vårdnadshavare. Uppsatsen ska ses som mitt bidrag till debatten och syftar till att öka medvetenheten om könstillhörighetens betydelse för domstolens vårdnadsbeslut. En rättsfallsanalys har genomförts utifrån 14 tingsrättsdomar från 2012, för att få en bild av om det finns skillnader i hur kvinnor och män utses till ensamma vårdnadshavare.