Det här är en kvalitativ fallstudie av hur en lärare undervisar om derivata i en klass på det naturvetenskapliga programmet och en på teknikprogrammet. Studiens syfte är att undersöka vilka mål, rutiner och vilken matematisk kunskap för undervisning som används. Uppsatsens teoretiska ramverk består av Schoenfeld´s teori om målorienterade handlingar och teorier om matematisk kunskap för undervisning. En lärare observerades under fem Lektioner och blev intervjuad tre gånger. Resultatet visar att läraren har flera olika specialiserade matematiska innehållskunskaper när han undervisar.

Att lära sig lösa matematiska problem kan ta lång tid för en del elever, men det är en förmåga som eleverna ska utveckla enligt läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr 11). Det kan därför vara en bra idé att börja arbeta med problemlösning redan i förstaklass. Syftet med detta examensarbete var att kvalitativt undersöka hur tre lärare arbetar med problemlösning i matematik, vad problemlösning är för dem och vad de ser för möjligheter respektive svårigheter i arbetet med problemlösning. De tre lärarna i min studie undervisar för tillfället i årskurs 1 men alla har tidigare arbetat i årskurs 5. Därför valde jag att fokusera på skillnaden från att arbeta med problemlösning i årskurs 1 mot årskurs 5.

Syftet med denna studie är att undersöka hur tre rektorers samt tre lärares perspektiv ser ut på läsinlärning, faktorer som kan påverka läsningen samt den pedagogiska miljön i årskurs ett. Tre av intervjuerna var med lärare från årskurs ett och där observerade vi även en Lektion, de resterande tre intervjuerna var med de rektorer som arbetade på samma skola som lärarna. Vi valde att jämföra en liten-, mellan- samt stor skola och med vår kvalitativa studie intervjuade vi både lärare och rektorer för att få en bredare syn på läsinlärning på skolan där de arbetade och på sätt se om de svarade olika. I resultatet kan vi se att svaren skiljer sig åt men att det även finns likheter mellan skolorna och att lärarnas arbetssätt skiljer sig åt. De faktorer som kan påverka elevernas läsning samt läsinlärning är klassrumsmiljön, bibliotek, läxor, hemmiljö, lärare (kön, ålder, erfarenhet, engagemang) samt schema (hur ofta förekommer läsning?)..

Syftet med denna studie har varit att hitta de kritiska aspekterna för eleverna att lära sig särskilja fyrhörningarna, kvadrat, rektangel, romb och parallellogram. Vidare har vi undersökt hur undervisningen kan genomföras för att eleverna ska ha möjlighet att känna igen och korrekt namnge fyrhörningarna samt hur läraren kan ge eleverna möjlighet att erfara variation av vårt valda lärandeobjekt. För att besvara ovanstående frågor har vi använt oss av learning study som forskningsmetod. De 3 momenten som har ingått i vår studie är förtest, Lektion och eftertest. Studien har genomförts i årskurs 2 i 3 relativt kunskapshomogena elevgrupper som vi i studien kallar grupp 1, 2 och 3.

I detta arbete har vi undersökt hur fyra olika musiklärare når instrumentalelever med olika förutsättningar och personligheter genom att göra Lektionerna så motiverande och givande som möjligt. Vi skapade fyra fiktiva elever som hade olika förutsättningar, ålder, personligheter och befann sig på varierande musikalisk nivå. Vi gjorde fyra intervjuer med bas- och ensemblelärare på kommunala musikskolan om hur de skulle gå till väga om de skulle undervisa dessa elever. När intervjuerna var gjorda jämförde vi informanternas tankar om individualisering med våra egna för att sedan framställa Lektionsförslag för de fyra eleverna. När våra Lektionsplaneringar var klara utvärderade vi dem för att se vilka för- och nackdelar förslagen hade.

Att lära sig lösa matematiska problem kan ta lång tid för en del elever, men det är en förmåga som eleverna ska utveckla enligt läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr 11). Det kan därför vara en bra idé att börja arbeta med problemlösning redan i förstaklass. Syftet med detta examensarbete var att kvalitativt undersöka hur tre lärare arbetar med problemlösning i matematik, vad problemlösning är för dem och vad de ser för möjligheter respektive svårigheter i arbetet med problemlösning. De tre lärarna i min studie undervisar för tillfället i årskurs 1 men alla har tidigare arbetat i årskurs 5. Därför valde jag att fokusera på skillnaden från att arbeta med problemlösning i årskurs 1 mot årskurs 5.

Syftet med arbetet är att undersöka hur kommunikation mellan modersmålslärare i arabiska och barn och elever som har olika arabiska dialekter kan se ut. Metoden som användes var observationer av tre grupper en grupp från förskola, en grupp i åk 1 och 2 och en grupp i åk 5 och 6. Observationerna kompletterades med kvalitativa intervjuer med barn, elever och modersmålslärarna i arabiska. Resultatet av undersökningen visar att modersmålslärarna, barnen och eleverna använde sig av varierande kommunikationsstrategier under en Lektion. Kodväxling och kroppsspråk var de vanligaste strategierna som användes under samtal och diskussion.

Studien behandlar lärares förhållningssätt till den interaktiva skrivtavlan som artefakt i matematikundervisningen. Syftet är att, genom videobservation och intervju med tre lärare, se vilka potentiella nya möjligheter den interaktiva skrivtavlan genererar till och varför lärarna väljer att arbeta med den under matematikLektioner. Vårt fokus ligger på artefaktens relation till lärandet samt tidsaspekten. Materialet bearbetades utifrån ett sociokulturellt perspektiv där fokus låg på lärares och elevers samspel med den interaktiva skrivtavlan som artefakt. Vi har även sett till lärarnas användande i relation till begreppet meningserbjudande, affordance.

Mitt syfte med detta arbete var att nå kunskap hur en skola på Nya Zeeland arbetar med läs- och skrivsvårigheter. För att besvara syftet använde jag mig av frågeställningarna: Hur uppmärksammar pedagogerna att en elev har läs- och skrivsvårigheter? Vilka metoder använder pedagogerna när de arbetar med läs- och skrivsvårigheter? Jag ville också veta vad pedagogerna hade för tankegångar när det kom till ett programmet Reading Recovery, som används på många skolor på Nya Zeeland. Min studie gjordes på en skola på Nya Zeeland. För att besvara mina frågeställningar valde jag att intervjua pedagoger, samt observera Lektioner då de arbetade med läs- och skrivsvårigheter.

Syftet med denna studie är att undersöka utifrån ett intersektionellt perspektiv om olika faktorer samverkar med varandra och har betydelse vid en elevs deltagande respektive inte deltagande i idrott och hälsaundervisningen. Studien grundar sig på en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning.Resultatet visar att 44 elever av de 168 tillfrågade deltog på varannan Lektion eller färre. Det går även att urskilja tendenser av att de elever som är fysisk aktiva på sin fritid ofta deltar i undervisningen, medan de som inte är fysiskt aktiva på fritiden i regel är de som inte deltar lika ofta i undervisningen.Det framkommer också att elever och deras föräldrars bakgrund har betydelse för elevens deltagande i idrott och hälsaundervisningen. Tendenser visar även utifrån det intersektionella perspektivet att den fysiska aktiviteten bland elever, vänner och föräldrar har en avgörande roll i hur elevens attityd, intresse och inställning till ämnet.

I denna studie undersöks hur lärare ser på vad de lär ut när de har fotbollsLektioner i skolan, och vad eleverna uppfattar att de lär sig. Resultaten kopplas sedan till den aktuella läroplanen (Lgr 11, skolverket). Studien är främst baserad på intervjuer som dels gjordes med två lärare inom skolan, och dels på intervjuer med fyra elever från årskurs nio. Vid studien intervjuas två pojkar och två flickor, för att på sätt också undersöka eventuella skillnader ur ett genusperspektiv. Intervjuerna transkriberades och sedan används ramfaktorteorin för att analysera resultaten.Det är intressant att resultaten visar att lärare och elever har olika uppfattningar om vad man egentligen lär sig.

Syftet med denna uppsats var att undersöka när och hur gitarrpedagoger inom kulturskolan arbetar med sina elevers övning och övningsmetod, samt vilka kopplingar mellan övning och lärande som framkom i lärarnas resonemang. Detta gjordes genom en kvalitativ intervjustudie med sex intervjupersoner av varierande ålder, kön, erfarenhet och huvudsakligt undervisningsområde. Vi fann att samtliga lärare kommunicerade med sina elever kring övning. Flertalet kommunicerar kring övning kontinuerligt, varje Lektion, terminsvis eller med jämna mellanrum. Kommunikationen skedde dels passivt, genom förebildande, och aktivt genom diskussion.

Denna uppsats undersöker huruvida elever behandlas lika över de olika gymnasieprograminriktningarna i undervisning, bedömning och betygssättning samt om lärarna är medvetna om elever med läs- och skrivsvårigheter och om hänsyn tas till dessa elever i utformningen av undervisningen, arbetsuppgifter och prov.Undersökningen är en kvalitativ fallstudie bestående av fyra intervjuer av lärare på två gymnasieskolor i Mellansverige som sedan jämförts med egna observationer av respektive lärares Lektion/Lektioner.Fallstudien visade att lärarna mer eller mindre använder sig av programinfärgning för att anpassa Religionskunskap A till eleverna. På den ena skolan använde lärarna sig även av en lokal kursplan, för att uppfylla kursmålen och därigenom individanpassa undervisningen samt låta eleverna få vara delaktiga i upplägget av kursen.Mitt examensarbete visar på en aktuell problematik som möter många lärare vid betygsättning av elever. Enligt undersökningen skulle tid att samtala med kollegor om betyg samt avsatt tid för självutvärdering underlätta detta arbete..

Syftet med den här uppsatsen är att analysera läromedel som är publicerat på Lektion.se och som har direkt anknytning till litteraturundervisning. Jag gör en kvalitativ textanalys av materialet och undersöker vilka frågor materialet ställer om litteraturen och hur uppgifterna är formulerade, för att därigenom undersöka vilken undervisningspraktik materialet speglar. I min teoretiska tolkning använder jag tre perspektiv på tolkning av text: sändarcentrerat perspektiv, textcentrerat perspektiv och läsar- och erfarenhetsbaserat perspektiv. Två andra centrala teoretiska begrepp är litterär kompetens och matchningsteknik. Jag kommer fram till att mycket av materialet är utformat med kontrollfrågor till de litterära texter som frågorna och uppgifterna riktar sig till.

?Talets gåva har alla fått. En del använder den effektivt, andra inte? (Gröning 1987:4). Varför är det så att alla inte använder det effektivt? I tidigare forskning pratar man om tvåtredjedelsregeln i ett klassrum; läraren har två tredjedelar av talutrymmet i klassen och av den tredjedel som eleverna har är det pojkarna som har två tredjedelar (Einarsson & Hultman 1984:82).