Syftet med examensarbetet är att undersöka pedagogers uppfattning av lekens roll i pedagogiken samt hur leken används i undervisningen i årskurs ett. Vi har undersökt om det förekommer problem för pedagogerna när det gäller att använda sig av lek i undervisningen. Vi har också undersökt vilka problem som i så fall kan uppstå. Vi har gjort en kvalitativ studie som är byggd på intervjuer och observationer. Studien har genomförts på en skola och vi har intervjuat fyra pedagoger i årskurs ett samt rektorn.

I orkestermiljo?n blir det livsla?nga la?randet konkretiserat da? varje arbetsvecka inneba?r instudering av ett nytt konsertprogram med da?rpa? fo?ljande konsert. Syftet med denna studie var att beskriva individuella instuderingsstrategier liksom det kollektiva, samtidiga, musikaliska la?randet hos erfarna orkestermusiker i ?den tredje a?ldern?; mellan 50 och 65 a?r. Sju orkestermusiker intervjuades.

I förskolan är leken en stor del av barnens vardag och är på många sätt viktig för barnen och deras utveckling vilket läroplanen för förskolan talar för. Syftet med detta arbete är att undersöka hur förskolepedagogerna tar vara på leken för att skapa lärande. För att få svar på frågan hur förskolepedagogers förhållningssätt i lek tydliggörs som ett redskap för lärande, genomfördes en kvalitativ undersökning med hjälp av filmobservationer. Underökningen har gjorts på två förskolor i olika kommuner. Resultatet av undersökningen visar att pedagogerna använder sig av leken eller ordnar själv leksituationer för att ta tillvara lärande tillfällen som dyker upp under lekens gång när de vill fånga barnens intresse och uppmärksamhet.

Syftet med den h?r studien ?r att unders?ka hur styrdokument f?r folkskolan och l?roverken skiljer sig i synen p? uppfostran, ordning, uppf?rande och disciplin?ra ?tg?rder mot elever, perioden 1842-1955, samt hur denna syn f?r?ndras under den unders?kta perioden. Studiens fr?gest?llningar ?r: Vad ?r synen p? uppfostran, ordning, uppf?rande och disciplin?ra ?tg?rder mot elever i styrdokumenten f?r folkskolan respektive l?roverken, perioden 1842-1955? Vilka likheter och skillnader finns mellan synen p? uppfostran, ordning, uppf?rande och disciplin?ra ?tg?rder mot elever i styrdokumenten f?r folkskolan respektive l?roverken, perioden 1842-1955? Studien till?mpar en kvalitativ inneh?llsanalys. Det inneb?r en textanalys d?r textinneh?llet i styrdokumenten f?r folkskolan och l?roverken granskas.

Bakgrund: Detta arbete handlar om lek och lärande i förskolan utifrån pedagogernas perspektiv. Inom förskolan diskuteras ofta lekens betydelse, den kunskap personalen har med sig från lärarutbildningen kanske inte alltid kommer till användning i det dagliga arbetet. Hur ser pedagogerna egentligen på lekens betydelse i lärandet? Syfte: Syftet är att beskriva hur pedagogerna tänker om begreppen lek och lärande. Vad är det som pedagogerna tycker är så utvecklande i leken och hur tänker de kring sin egen roll i den.

Denna studie behandlar la?rande av yrkesidentitet, vilket betraktas som na?got som ba?de skapas och uppra?ttha?lls i en specifik yrkespraktik. Syftet a?r att, ur den nyutexaminerade sjuksko?terskans perspektiv, underso?ka la?rande av yrkesidentitet.Det teoretiska ramverket utgo?rs av det sociokulturella perspektivet pa? la?rande, da?r allt ma?nskligt handlande och ta?nkande ses som situerat i sociala sammanhang. La?rande betraktas utifra?n detta perspektiv som en pa?ga?ende social, meningsskapande och aktiv process i vilken kunskap skapas med andra ma?nniskor.Studien baseras pa? kvalitativa semistrukturerade intervjuer som genomfo?rts med nio nyutexaminerade sjuksko?terskor.

SammanfattningSyftet med denna uppsats är att få uppfattning om lekens betydelse för barns utveckling och lärande i förskolan. Vi kommer att genomföra forskning samt intervjua fyra verksamma pedagoger i olika förskolor för att ta reda på deras uppfattningar om lek och lekande. Våra frågeställningar är: Vilka uppfattningar har pedagoger om lekens betydelse för barns utveckling och lärande? Vilka uppfattningar har pedagoger om sin roll i och till lek? Vilka uppfattningar har pedagoger om lekens plats i sin verksamhet? För att besvara frågorna valde vi den kvalitativa forskningsintervjun som metod, eftersom vi sökte intervjupersonernas subjektiva uppfattningar.I analysen av vårt resultat sökte vi skillnader och likheter i pedagogernas svar. Resultatet visade på att det finns en medvetenhet hos pedagogerna om lekens betydelse för barns utveckling och lärande samt att barnen lär sig mycket av att leka.

Lärares uppfattning om barns lek i förskolan och lekens betydelse för barns lärande. Teachers opinion about children's play in the nursery school and the plays importance for children's learning Syftet med denna uppsats är att beskriva hur förskollärare på förskolor med olika pedagogiska inriktningar resonerar kring barns lek i förskolan och lekens betydelse för barns lärande. Detta för att belysa om det har någon betydelse vilken pedagogisk inriktning läraren arbetar inom eller uppfattningarna är desamma. Vad har lärarna på de olika förskolorna för uppfattning när det gäller: A. Lekens egenvärde i barns vardag? B. Lekens betydelse för barns lärande? Leken har blivit ett stort och intressant ämne, både inom forskningen och inom läraryrket. I läroplanen har leken fått en stor plats, vilket innebär att lärarna får mer ansvar ute i förskolorna. I leken utvecklar barn bland annat sin identitet, sociala kompetenser, sin motorik och sitt språk.

Syftet med studien är att få fördjupad förståelse om pedagogers syn på lekens betydelse för barns lärande och utveckling i förskolan, samt pedagogers roll i detta. I studien används metoden kvalitativa intervjuer. Intervjuerna genomfördes med fem förskollärare. Resultatet visar att studiens förskollärare är medvetna om lekens betydelse och att den är oerhört viktig för barns lärande och utveckling. Leken är grunden till barns möjligheter att utveckla sitt lärande, anser förskollärarna.

Syfte:Syftet med mitt arbete är att studera förskollärares syn på lekens betydelse i förskoleverksamhet samt deras syn på vilka förutsättningar för lek som finns i förskolan. I detta studerar jag också några förskollärares syn på förhållandet mellan fri och styrd lek i förskolans verksamhet. Metod: Jag har använt mig av en kvalitativ metod, närmare bestämt intervjuer för att få så utförliga svar så möjligt på mina frågor. Mitt urval består av fyra utvalda pedagoger med olika lång erfarenheter av arbete i förskolan. Resultat: Efter gjorda intervjuer kan jag konstatera att de utvalda pedagogerna är medvetna om lekens betydelse för barnens utveckling och att de menar att det är viktigt att låta barn få stort utrymme för den fria leken.

Syftet med examensarbetet är att undersöka pedagogers olika uppfattningar om delaktighet i barns lek på förskolan. Vi vill även få en djupare inblick i pedagogers uppfattning om lekens betydelse. Vår undersökning baseras på en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer där sex verksamma pedagoger i förskola deltar. I forskningsbakgrunden beskrivs Friedrich Fröbels syn på barn och lek  samt barnstugeutredningen. Vidare behandlas Lev S Vygotskijs och Jean Piagets teoretiska synsätt på lek. Vi belyser även forskares och författares uppfattningar om lekens betydelse för barns utveckling och lärande samt vikten av pedagogers delaktighet. Resultatet visar att samtliga pedagoger i undersökningen framhåller och är medvetna om lekens betydelse i förskolans vardag.

Nordstrand Sara (2008). Den fria lekens betydelse inom förskolan. The meaning of free play within prescool. Skolutveckling och ledareskap, 90 högskolepoäng, Lärareutbildningen, Malmö högskola. Syftet med mitt arbete är att undersöka den fria lekens betydelse och se likheter och skillnader mellan två förskolor och förskolelärare som arbetar där och deras syn på den fria leken. I studien har jag valt att göra fyra djupintervjuer med fyra förskolelärare på två olika förskolor. Hagens förskola i Dalby och Pilängens förskola i Limhamn.

Denna studie syftar till att unders?ka hur tv? f?rskolor arbetar med musik i undervisningen, samt hur pedagogerna anser att musik kan fr?mja barns l?rande i andra ?mnen. Studien grundar sig i fyra forskningsfr?gor, 1) Hur iscens?tts l?randets akt i musikundervisning vid en f?rskola med musikinriktning respektive vid en utan musikinriktning? 2) Vilka l?randeobjekt konstrueras i musikundervisning vid en f?rskola med musikinriktning respektive vid en utan musikinriktning? 3) Vilka likheter och skillnader finns i konstruktioner av l?randets akt och l?randets objekt vid de tv? olika f?rskolorna? 4) Vilken betydelse anser pedagogerna att musik har f?r barns l?rande och utveckling? Studien utg?r ifr?n en kvalitativ ansats med observationer och pappersenk?ter som datainsamlingsmetod. Dokumenteringen av observationerna har gjorts med block och penna.

Syftet med studien var att underso?ka hur barn a?r delaktiga vid bokla?sning, med tillho?rande boksamtal. Underso?kningen utgick fra?n ett sociokulturellt perspektiv med fokus pa? att allt la?rande a?r situerat, samt att la?rande sker i interaktion tillsammans med andra individer. Fo?r att synliggo?ra barns delaktighet vid bokla?sningstillfa?llena och boksamtalen valde vi att anva?nda videofilmade observationer som metod fo?r att samla in material, detta gjordes a?ven fo?r att inte ga? miste om va?rdefull information.

Den här uppsatsen handlar om hur film marknadsförs via trailrar, exemplet är filmen Lejonkungen från 1994 och dess uppföljare samt en nyutgåva. Syftet är att undersöka vad det är som hamnar i fokus i filmernas trailrar, vad de har gemensamt och vad som skiljer dem åt, samt hur berättelsen förnyas. Uppsatsen tar upp forskning om high concept, trailrar och Disney för att få en teoretisk grund till analysen av vad som hamnar i huvudsakligt fokus i trailrarna och vad det fyller för funktion. Med hjälp av tidigare forskning och analys av trailrarna undersöker uppsatsen vilka strategier filmskapare använder för att locka en publik att gå och se deras filmer..