Denna rapport ger en bild av vilka olika saker byggherrar i SverigeanvĂ€nder sig av idag för att öka den sociala hĂ„llbarheten. De projektsom studerats Ă€r Bygga om Dialogen i Malmö, Älvstaden i Göteborg,Vivalla i Örebro och föreningen Byggemenskap.Genom att intervjua en person frĂ„n varje omrĂ„de studeras likheteroch skillnader i hur man arbetat med den sociala hĂ„llbarheten vidbyggnation. I Malmö och Örebro studeras arbetet med att öka densociala hĂ„llbarheten vid renoveringsobjekt, hur fĂ„r de hela omrĂ„densom lĂ€nge haft ett dĂ„ligt rykte att bli socialt hĂ„llbara dĂ€r stort fokusligger pĂ„ att anstĂ€lla lĂ„ngtidsarbetslösa.I Göteborg och i föreningen Byggemenskap fokuserar man pĂ„ attföra in den sociala hĂ„llbarheten vid nybyggnation och hur vi kan byggahyresrĂ€tter som har en lĂ€gre hyra Ă€n nybyggda lĂ€genheter i dagslĂ€gethar..

Syftet med rapporten Àr att jÀmföra spansk byggteknik kontra svensk byggteknik och granska likheter och skillnader mellan dessa. MÄnga av oss svenskar Àr bosatta i andra lÀnder bland dessa Spanien och mÄnga avstÄr frÄn att bygga sitt hus och istÀllet vÀljer de att köpa hus.Detta har sitt grund i att det inte finns tillrÀckligt med information som underlÀttar att genomföra ett bygge trots att mÄnga av dessa mÀnniskor har byggt sitt hus sjÀlva hÀr hemma i Sverige.Vi hoppas verkligen att vÄr undersökning blir grund till att allt fler med hjÀlp av dessa undersökningar och fakta lÀttare ska kunna bygga sitt hus i Spanien som lÀnge har varit ett favoritmÄl för oss som Àlskar vÀrme och glÀdje..

Det hÀr arbetet Àr en jÀmförande kvalitativ studie av den svenska och kinesiska ledarstilen. Denna studie Àr till för den som ska Äka ivÀg och jobba i Kina i en ledarroll. Det Àr inte en lÀtt uppgift dÄ dem tvÄ ledarstilarna skiljer sÄ vÀl Ät, vilket har sin grund i att bÄda kulturerna ocksÄ skiljer sig Ät. Studien gÄr dÀrför in och redovisar för bÄda kulturerna, jÀmför och letar efter skillnader samt likheter. Den börjar med en redovisning av vad kultur Àr som definierat av den framstÄende kulturforskaren Geert Hofstede.

Syftet med denna studie var att undersöka skillnader och likheter i tjejer och killars etiska tÀnkande, kopplat till kön och genus. Vi valde att genomföra en kvalitativ studie och anvÀnde oss av gruppintervjuer som gav oss möjlighet att fÄ djupare förstÄelse för elevernas tankar och reflektioner.  Undersökningen resulterade i att vi sÄg en viss skillnad i killarna och tjejernas sÀtt att resonera kring det etiska dilemmat, exempelvis att killarna var mer strategiska och tjejerna mer empatiska. Vi mÀrkte Àven att killar och tjejer, till en viss del, föll inom ramarna för de stereotypa könsrollerna. VÄr slutsats blev att killarna och tjejerna ansÄg att vissa mÀnniskor inte var vÀrda att rÀddas, trots detta var de ÀndÄ noga med att pÄpeka alla mÀnniskors lika vÀrde..

Den hÀr undersökningen syftar till att ta reda pÄ om det fanns skillnader i svenska,rikstÀckande tidningars val av kÀllor under krigsrapporteringen frÄn Georgienkrisens tioinledande dagar.För att fÄ svar pÄ frÄgorna analyserades artiklar frÄn Sveriges fyra största tidningar,Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet.Resultaten visade att det finns bÄde likheter och skillnader mellan hur tidningarnarapporterade, sett utifrÄn vilka kÀllor de prioriterar och lÄter komma till tals. Officiella ochcivila kÀllor anvÀnds till exempel i ungefÀr samma utstrÀckning av tidningarna.Uppdelat i nationaliteter Àr kÀllorna inte lika jÀmnt fördelade, dÄ georgiska kÀllor dominerar över de övriga parterna i konflikten.Morgontidningarna Àr mer balanserade i sin rapportering i den mening att de anvÀnder fler kÀllor Àn kvÀllstidningarna i sÄ gott som varje kategori.Ett annat mönster Àr att kvÀllstidningarna fokuserat mer pÄ att anvÀnda civila georgiska kÀllor i sÄvÀl text som bild Àn morgontidningarna.Ingen av tidningarna, vare sig i text eller bild, anvÀnde civila abchazer som kÀlla, trots att konflikten Àven pÄgick i det omrÄdet..

NÀstan en femtedel av den svenska befolkningen Àr 65 Är eller Àldre. Debatter kring privatisering av offentlig vÄrd har aktualiserat frÄgan om likheter och skillnader mellan offentlig och privat verksamhet. FÄ undersökningar har gjorts av arbetsledarnas situation, trots att det Àr de som har verksamhetsansvaret. Uppsatsens syfte Àr att undersöka om det finns nÄgra skillnader i befogenheter mellan arbetsledare pÄ servicehus i offentlig och privat sektor, med fokus pÄ de formella befogenheterna. Vi har gjort fallstudier av fyra servicehus i Stockholm.

I denna studie belyses och analyseras niondeklassares förestÀllningar om fenomenet sexualitet. FrÄgorna som behandlas Àr dels vilka förestÀllningar ungdomarna har om sexualitet, dels vilka faktorer och förhÄllanden som ungdomarna sjÀlva lyfter fram som viktiga för hur dessa förestÀllningar har formats. I analysen belyses Àven eventuella skillnader och likheter mellan tjejers och killars förestÀllningar. Studien grundar sig pÄ material insamlat genom intervjuer med sex könshomogena fokusgrupper. De teoretiska utgÄngspunkterna i studien rör sexualitet, genus och identitetsskapande eftersom dessa anses viktiga och perspektivgivande för hela studien.De förestÀllningar som ungdomarna gav uttryck för nÀr det gÀllde sexualitet handlar framför allt om kÀrlek, sex, sexuell lÀggning och moraliska aspekter..

I denna uppsats presenteras utfallet av en undersökning av elevers genomförande, tolkning, kunskaper och förmÄga till helhetsperspektiv i samband med och efter en undervisningsperiod som genomförts pÄ ett sÀtt som inspirerats av PBL (problembaserat lÀrande). De 110 eleverna gick pÄ samma skola, i Ärskurserna 6, 7 och 9. De hade delats in i grupper om 6-8 elever för att genomföra en lÀrarhandledd gruppbaserad uppgift vars mÄl var att besvara en övergripande frÄga om hur mÀnniskan medverkar i det globala kretsloppet och hur vÄr miljöpÄverkan ser ut.Elever i Ärskurs 6 uppvisade en lika stor förmÄga som de övriga i att hitta mÄnga begrepp att redovisa i grupparbetet; dÀremot uppvisades inte lika lÄnga orsaks-verkan-resonemang i flera led eller kopplingar mellan olika begrepp. Dessa elever hade ocksÄ en tendens att ta med mer vardagsnÀra/personliga begrepp Àn de övriga. Elever i Ärskurserna 7 och 9 uppvisade lÀngre orsaks-verkan-resonemang och fler kopplingar mellan begrepp.

Vi har valt att undersöka progressionen i elevinflytandet i en verksamhet pÄ en skola i Mellansverige, dÀr vi har fokuserat pÄ elevens perspektiv och lÀrarens roll. Vi har undersökt progressionen i Ärskurserna 1, 3 och 5 för att se skillnader och likheter i elevinflytandet. VÄrt syfte Àr att undersöka om eleverna har det inflytandet som de Àr berÀttigade till utifrÄn styrdokumenten. Vi har anvÀnt oss av bÄde intervjuer med elever och lÀrare och av observationer. Resultatet visar att elever, oberoende av vilken Ärskurs som de befinner sig i, vill ha ett ökat elevinflytande utifrÄn intressen och idéer.

Det huvudsakliga syftet med detta arbete var att försöka kartlÀgga vilka slags erfarenheter och attityder till litteraturlÀsning som finns bland andrasprÄkselever och jÀmföra detta resultat med tidigare forskning som gjorts inom omrÄdet utifrÄn ett köns- och etnicitetsperspektiv. MÄlsÀttningen för arbetet var Àven att försöka utröna vilka slags orsaksfaktorer som kan tÀnkas ligga bakom eventuella likheter och skillnader. För att uppnÄ detta syfte valde jag att, med hjÀlp av enkÀtformulÀr, göra en kvantitativ undersökning i nÄgra andrasprÄksklasser pÄ gymnasienivÄ. Vid bearbetningen av dessa valde jag avslutningsvis att, med utgÄngspunkt i den genusteorietiska och postkoloniala vetenskapstraditionen, dels göra en komparativ analys mellan tidigare forskning och uppsatsens empiri, dels försöka pÄvisa nÄgra tÀnkbara orsaksförklaringar till eventuella attitydskillnader. Resultatet av undersökningen visar pÄ, inom vissa omrÄden, uppseendevÀckande stora skillnader mellan de resultattendenser som framkommit i tidigare forskning och det empiriska underlag denna uppsats grundar sig pÄ.

Syftet med den hÀr studien Àr att synliggöra lÀrares uppfattningar av vilka  möjligheter och hinder de ser att bedriva undervisning i den fysiska lÀrmiljön samt vad de anser Àr en stimulerande lÀrmiljö. Metoden som anvÀnts för att samla in data Àr intervjuer med enskilda lÀrare. Studien har en fenomenografisk forskningsansats dÀr det undersökta fenomenet Àr lÀrares uppfattningar av den fysiska lÀrmiljön. Resultatet av studien visar pÄ att kategorierna möblering, samarbete, estetik och utemiljö alla Àr kritiska aspekter till att etablera och underhÄlla en god lÀrandemiljö. Resultatet visar Àven pÄ de skillnader och likheter som finns i lÀrares uppfattningar av hur den fysiska miljön ska vara utformad..

Media a?r idag en stor del av va?rt samha?lle och har genom den teknologiska utvecklingen fa?tt en stor marknad och har kommit till att bli en stor del av va?r vardag. Hur vi pa?verkas av media och den sociala kontexten sker hela tiden, medvetet och omedvetet pa? olika sa?tt. Syftet i studien a?r att underso?ka gymnasielevers uppfattningar om hur media pa?verkar deras syn om ha?lsa och att vara ha?lsosam.Utifra?n en fenomenografisk ansats i metoden, som syftar till att hitta olika uppfattningar om ett fenomen, har eleverna i studien besvarat en skrivuppgift med o?ppna fra?gor da?r eleverna besvarat dessa med egna beskrivningar kring varje fra?ga.

Idag anvÀnds empowerment av olika serviceföretag för att förbÀttra gÀstens upplevda servicekvalitet och för att skapa ökat engagemang och sjÀlvförtroende hos de anstÀllda. Det sÀgs finnas ett gap i den upplevda servicekvaliteten mellan olika aktörer i ett servicemöte, det vill sÀga mellan gÀsten, frontpersonalen och företagets ledning. UtifrÄn detta resonemang frÄgar vi oss om det kan finnas ett gap i hur empowerment och engagemang förstÄs i olika hierarkiska nivÄer. Genom att undersöka empowerment och dess koppling till engagemang bland frontpersonal upp till högsta cheferna pÄ Scandic har vi sett bÄde skillnader och likheter i deras syn pÄ dessa begrepp..

Mitt syfte Àr att, inom förskolan, undersöka vad pedagoger och barn tar med sig efter att ha lÀst en bok. Jag har valt att anvÀnda mig av sagor i olika genrer för att de ska kunna relatera till sagor av olika karaktÀr.Jag har anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer i en fallstudie med en komparativ ansats dÀr jag har valt att jÀmföra barn och pedagogers upplevelser av böcker. För pedagogerna anvÀnde jag mig av en gruppdiskussion medan barnens intervjuer var enskilda.Resultatet visar att pedagogerna anser att sagorna kan vara vÄldsamma men samtidigt en kunskapskÀlla. BerÀttelserna kan hjÀlpa barnen att bearbeta hÀndelser och kan innebÀra att barnen identifierar sig med huvudpersonen. Det fanns bÄde likheter och skillnader mellan pedagogernas och barnens svar..

SammanfattningDen senaste studien som undersökte skillnader i missbrukshandlÀggares och socialnÀmndsledamöters bedömningar av insats för personer med missbruks- och beroendeproblematik gjordes 1981. Eftersom socialtjÀnsten förÀndrats sedan dess Àr nya studier pÄ omrÄdet motiverade.Denna studie undersöker likheter och skillnader mellan handlÀggares respektive socialnÀmndsledamöters bedömningar av likartade missbruks-/beroendeÀrenden, om bedömningarna skiljer sig mellan den egna bedömningen och vad man tror skulle ha blivit nÀmndens beslut utifrÄn kommunens förutsÀttningar, om det finns större enhetlighet mellan insatsvalen inom nÄgon av grupperna samt vilka faktorer som avgör insatsvalet för respektive grupp. För att undersöka detta utformades Ätta vinjetter. Respondenterna stÀlldes efter varje vinjett inför nio olika insatsalternativ och följdfrÄgor. EnkÀten besvarades av tjugo nÀmndledamöter och sexton handlÀggare.Resultaten visar att ledamöterna i högre grad föreslagit ?LVM? medan handlÀggarna i högre grad valt ?annan insats?, ofta med förslag pÄ kombinationer av olika insatser.