SammanfattningSyftet med undersökningen i vÄr uppsats var att se hur generationsvÀxling och kompetensöverföring fungerar i en organisation och se hur en organisation hanterar de stora pensionsavgÄngarna som kommer att ske inom de nÀrmaste Ären.Idén till att skriva om och att undersöka hur generationsvÀxling och kompetensöverföring fungerar i praktiken fick vi nÀr vi var pÄ en inspirationsförelÀsning inför C-uppsatsskrivandet. Hanne Randle som Àr forskningsledare för ett projekt som kallas Kom Inn! var dÀr under förelÀsningen och berÀttade om projektet. Kom Inn! Àr ett utvecklingsarbete angÄende strategisk kompetensförsörjning och hon berÀttade att det fanns möjlighet att skriva uppsatsen inom ramen för det hÀr utvecklingsarbetet.Vi har koncentrerat teoriavsnittet kring tre olika begrepp, det första Àr lÀrande och inom lÀrande har vi tagit upp allt frÄn lÀrande organisationen till olika typer av lÀrbehov och perspektiv pÄ lÀrande. Det andra begreppet Àr kompetensutveckling och vad det finns för effekter och vinster med att kompetensutveckla och det tredje begreppet Àr kunskap och dÄ vi har tagit upp grunderna i vad kunskap Àr och vi har Àven skrivit om den sÄ kallade tysta kunskapen.För att kunna fÄ svar pÄ vÄr fundering angÄende hur generationsvÀxling och kompetensöverföring fungerar i en organisation sÄ har vi stÀllt oss frÄgorna:? Hur fungerar generationsvÀxlingen/kompetensöverföringen i praktiken?? Hur ser de anstÀllda pÄ kompetensutveckling?? Varför och i vilket syfte bedrivs kompetensutveckling?För att kunna fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar sÄ har vi gjort intervjuer med anstÀllda pÄ operationsavdelningarna pÄ Landstinget i VÀrmland.

I uppsatsen sta?lls fra?gan hur mycket material som kra?vs fo?r en god natts so?mn. Projektet har utga?ngspunkten i ha?llbar utveckling med fokus pa? material, a?mnesstudier go?rs dels i ha?llbar utveckling men ocksa? i ergonomi och sa?ngen som fenomen. Metoder som anva?nds i projektet a?r intervjuer, marknadsunderso?kning, litteratur och a?mnesso?kning.

I detta arbete presenteras en studie som undersöker likvÀrdigheten i förskolans nÀr- och utomhusmiljö. Arbetet tar sitt avstamp frÄn skollagen och dess formulering ? Alla barn har rÀtt till en likvÀrdig utbildning?. I studien har tre frÄgestÀllningar formulerats för att besvara syftet. FrÄgestÀllningarna Àr följande: PÄ vilket/vilka sÀtt har förskolans nÀrmiljö betydelse för att uppnÄ mÄlet; likvÀrdig utbildning? Hur kompenserar pedagogerna för en mindre stimulerande nÀr- och utomhusmiljö pÄ förskolan? Vad kan nÀr- och utomhusmiljön pÄ förskolan ha för betydelse för barns utveckling?  Undersökningen gjordes med hjÀlp av litteraturstudier och besök pÄ tre olika förskolor dÀr det genomfördes intervjuer med förskollÀrare och förestÄndare pÄ förskolorna samt observationer av utomhusmiljöerna och av barns utelek.

Syftet med detta arbete var att undersöka elevers attityder till lÀsning samt att titta pÄ skillnader och/eller likheter i attityd i förhÄllande till Älder och kön. VÄr studie byggde pÄ en kvantitativ undersökning och resultatet baserades pÄ en enkÀtundersökning som genomfördes i tvÄ skolor i en kommun i Norrlands inland under hösten 2006. FrÄn varje skola valdes en klass i skolÄr 6 och en klass i skolÄr 8 ut. Resultatet visade pÄ att det fanns en viss skillnad i attityd mellan pojkar och flickor samt mellan skolÄr 6 och skolÄr 8 eftersom pojkar i skolÄr 8 hade en nÄgot mer negativ attityd till lÀsning Àn de övriga urvalsgrupperna..

Introduktion: Sverige Àr ett mÄngkulturellt land och sjuksköterskor möter dagligen mÀnniskor med olika kulturell bakgrund vilket stÀller krav pÄ kulturell kompetens. Leininger har utvecklat en teori i transkulturell omvÄrdnad vilken har kritiserats för att kategorisera mÀnniskor utifrÄn etnicitet och kultur. Det kan leda till att grupper vÄrdas istÀllet för personer, vilket gÄr emot den personcentrerade vÄrden som sjuksköterskor idag bör arbeta utifrÄn. För att nÄ en djupare förstÄelse för detta problem krÀvs en kunskap om hur sjuksköterskor upplever det mÄngkulturella mötet. Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor kan uppleva mötet med mÀnniskor frÄn andra kulturer Àn den egna.

PÄ intensivvÄrdsavdelningar för vuxna och prematura barn runt om i vÀrlden vÄrdas mÄnga mÀnniskor nedsövda, sederade eller av andra orsaker oförmögna att uttrycka sina behov via verbal kommunikation. I dessa specifika fall mÄste sjuksköterskan finna andra sÀtt att kommunicera med patienterna, oavsett Älder och sjukdomstillstÄnd. Syftet med litteraturöversikten var att beskriva vilka faktorer som hÀmmade eller stimulerade kommunikationen med patienter som inte kunde kommunicera verbalt. Studien genomfördes med en metod för systematiska litteraturöversikter och med en deduktiv ansats utifrÄn förutbestÀmda frÄgestÀllningar. FrÄgestÀllningarna fokuserar pÄ kommunikation med prematura barn och sederade/intuberade vuxna samt likheter och skillnader mellan de bÄda grupperna.

SAMMANFATTNINGLÀrarroller varierar bÄde inom och mellan nationer. Trots att de finska och svenska lÀrarna har mycket som förenar sÄ finns det Àven en hel del som skiljer dem Ät. I detta arbete har jag genomfört intervjuer och observationer för att söka svar pÄ vad det finns för likheter och skillnader mellan lÀrarnas roller i Finland och Sverige. Fyra svensksprÄkiga skolor i Finland och tre skolor i Sverige har besökts.I arbetet stÀller jag följande frÄgor:Vad finns det för olika lÀrarroller och vad stÄr dessa roller för?Hur ser den finska och svenska lÀrarrollen ut, utifrÄn undervisningsform, sjÀlvbild och arbetssituation?Svaren som jag kommit fram till pekar pÄ skillnader i lÀrarnas sÀtt att undervisa.

Det hÀr Àr en uppsats omfattande 15 högskolepoÀng i Àmnet fysisk planering. Uppsatsens titel Àr ?mellankommunal översiktlig planering ? möjligheter och begrÀnsningar? och undersöker vad begreppet innebÀr, bÄde i lagens mening och i praktiken, vilka frÄgor som kommunerna Àr beredda att samplanera om och hur de gÄtt eller tÀnker gÄ tillvÀga. För att konkretisera frÄgestÀllningen har tre stycken fall med olika karaktÀr valts. Den slutliga frÄgestÀllningen handlar om vilka likheter och skillnader som finns i dessa valda fall.

Bakgrund: Patienter med pankreascancer har ofta stor symptomb?rda b?de relaterat till sjukdomen och den onkologiska behandlingen. Det medf?r m?nga g?nger behov av n?rst?endes st?d f?r att f? vardagen att fungera. I den personcentrerade v?rden ing?r den n?rst?ende som en del av partnerskapet.

I samband med finanskrisen och det ökade intresset för företags samhÀllsansvar har mÄnga större banker kritiserats i media. Bankers verksamhet bygger pÄ allmÀnhetens förtroende och dÀrför Àr det viktigt att de arbetar med corporate social responsibility (CSR). CSR kallas pÄ svenska ofta för företagens samhÀllsansvar och definieras vanligtvis av företagen sjÀlva. Det fÄr oss att fundera pÄ hur banker arbetar med CSR. Hur viktigt Àr CSR för att bankers förtroende ska upprÀtthÄllas? Finns det skillnader mellan olika banker och hur de arbetar med CSR?Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur tvÄ svenska banker arbetar med CSR samt identifiera likheter och/eller olikheter i deras arbete.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet var att ta reda pÄ vilken undervisning och vilka kunskaper lÀkarstudenter fÄr om FaR pÄ svenska lÀkarutbildningar samt vilka hÀlsopedagogiska verktyg studenterna fÄr med sig frÄn utbildningen för att kunna arbeta med metoden i sin framtida yrkesroll. Följande frÄgestÀllningar formulerades; Vilken utbildning om FaR ingÄr i de olika lÀkarutbildningarna i Sverige samt vilka likheter och skillnader kan utlÀsas? Vilka Äsikter har de programansvariga vid lÀkarutbildningarna om utbildningen som studenterna fÄr gÀllande FaR? Hur uppfattar lÀkarstudenterna FaR som arbetsmetod och vad anser de om den utbildning som ges om metoden? Vilka hÀlsopedagogiska verktyg fÄr lÀkarstudenterna med sig frÄn utbildningen för att arbeta med FaR och hur ser de pÄ hÀlsopedagogik kopplat till lÀkaryrket?MetodEn kvalitativ ansats anvÀndes för att besvara dessa frÄgor. En kartlÀggning om vilken utbildning kring FaR som i dagslÀget sker, vid sex av sju lÀkarutbildningar i Sverige, gjordes för att skapa en överblick i Àmnet. Dessutom genomfördes telefonintervjuer med fem programansvariga vid dessa lÀrosÀten samt en fokusgrupp med fyra lÀkarstudenter frÄn Karolinska Institutet.Resultat och slutsatsKartlÀggningen visade att mÀngden utbildning som lÀkarstudenterna fÄr om FaR skiljer sig Ät mellan lÀrosÀtena och det var dÀrmed svÄrt att dra slutsatser kring likheter och skillnader dÄ det inte gavs konkreta svar om exakt hur mycket utbildning som ingÄr.

Studien belyser uttagningsprocessen och mottagandet av kvotflyktingar ur de arbetandes perspektiv samt studerar samverkan mellan olika aktörer som arbetar med frÄgan. Studien Àr uppdelad i fyra delar dÀr första delen tar upp processen och samverkan mellan aktörer. Andra delen belyser problematik och konsekvenser kring samverkan samt olika aktörers synsÀtt. Granskning av likheter och skillnader mellan kvotflyktingar och andra flyktinggrupper belyses i tredje delen och sista delen tar upp hur lagstiftning och kriterier inverkar i processen..

Examensarbetet handlar om att jÀmföra vad styrdokumenten frÄn Chile respektive Sverige sÀger om elementÀr sannolikhetslÀra. Detta görs genom att studera hur dokumenten beskriver momenten men Àven genom att se hur typuppgifter kan se ut i praktiken. Arbetet syftar vidare till att klassificera uppgifterna i olika kategorier för att senare kunna dra slutsatser.Resultaten bygger pÄ en komparativ litteraturstudie och avser de ovan nÀmnda styrdokumenten samt nationella prov och ett vanligt lÀromedel frÄn Sverige.I studien framkommer bÄde likheter och skillnader. Bland likheterna finner vi att uppgifterna Àr av samma art lÀnderna sinsemellan samt att den dominerande typen av uppgift frÄn bÄda lÀnder Àr de av renodlad sort. Skillnader pÄtrÀffas i hur omfattande och innehÄllsrik den chilenska kursplanen Àr utformad i jÀmförelse med den svenska.

Syftet med min kandidatuppsats Àr att undersöka hur förestÀllningar om kön kommer till uttryck i barnlitteratur och pÄ vilka sÀtt barnböckerna förhÄller sig till traditionella normer och vÀrderingar gÀllande kön och könsroller.Med utgÄngspunkt i fem populÀra barnböcker undersöks följande frÄgestÀllningar:Vilka roller tar personerna i boken och hur förhÄller sig dessa roller till traditionella förestÀllningar om vad som Àr kvinnligt respektive manligt?Vad gör personerna i boken som kan tolkas som stereotypt respektive normbrytande?Vilka identiteter har personerna i boken, hur ser de ut, vad har de för klÀder, leksaker och fÀrger runt sig?Avslutningsvis kommer jag ocksÄ att jÀmföra barnböckerna och diskutera likheter, skillnader, övergripande mönster, samt diskutera möjliga förklaringar till varför det ser ut som det gör..

En jÀmförelse mellan ekonomistyrningen i Ferrosan A/S och contingency theory har visat pÄ en hel del likheter, men Àven vissa intressanta skillnader. Likheterna har frÀmst funnits inom situationsvariabeln omgivning. Den mest intressanta skillnaden berör kopplingen mellan kontrollverktyget budgetering och situationsfaktorn strategi, dÀr det förefaller finnas vissa oklarheter om budgeteringens roll givet en viss strategi. Tecken tyder pÄ att omgivningsvariabeln i Ferrosans fall Àr överordnad strategivariabeln. Avslutningsvis Àr det tydligt att contingency theory fortfarande Àr outvecklat inom vissa omrÄden.