Under 2000-talet har det i Sverige genomförts tvĂ„ gymnasieutredningar som har syftat till att reformera gymnasieskolans struktur. Den första utredningen tillsattes Ă„r 2000 av den dĂ„ sittande socialdemokratiska regeringen och fick namnet ?Åtta vĂ€gar till kunskap ? En ny struktur för gymnasieskolan.?. Politiska motsĂ€ttningar gjorde dock att de pĂ„följande reformerna, vilka skulle genomföras 2007, blev tĂ€mligen blygsamma och vid regeringsskiftet 2006 drog den nya alliansregeringen helt tillbaka reformerna för att sjĂ€lv tillsatta en ny utredning. Utredningen, som fick namnet ?FramtidsvĂ€gen ? en reformerad gymnasieskola?, ligger till grund för den gymnasiereform som börjar gĂ€lla hösten 2011.

VÄr studie har som syfte att problematisera hur pedagoger sÀger sig agera gentemot flickor och pojkar samt hur de i praktiken faktiskt agerar, sett ur en genus- och jÀmstÀlldhetsperspektiv. De frÄgestÀllningar som vi har stÀllt Àr: Hur anser sig pedagogerna agera gentemot flickor och pojkar? Hur agerar pedagoger i förhÄllande till flickor och pojkar? Vi har anvÀnt oss av en hermeneutisk forskningsansats samt enkÀter och observationer för att genomföra studien samt haft avslutande samtal med pedagogerna. Resultatet visar att det bÄde uppkommer skillnader och likheter med tidigare forskning samt att det pedagogerna förhÄller sig i teorin inte alltid stÀmmer överens med hur de agerar i praktiken..

Avsikten med projektet har varit att hitta skillnader i APD- och logistikplaner i samband med vÀderskyddat byggande gentemot traditionellt byggande dÀr vÀderskydd inte anvÀnds. Spelar APD-planen en viktig roll nÀr det gÀller vÀderskydd? Kan man effektivisera byggandet med en smart APD- och logistikplan? Med hjÀlp av litteratur och fallstudier Àr detta frÄgor som vi ska försöka besvara. AnvÀnd litteratur bestÄr av forskarrapporter och tidigare examensarbeten. Projektet bestÄr av fallstudier dÀr tre platschefer intervjuats.

Vi har funnit att mångfalden påverkar innovationen positivt, och den är en del av större koncept som vi kallar för den innovativa företagskulturen. För att företag ska lyckas med att vara innovativt måste ledningen implementera en innovativ företagskultur. Den innovativa företagskulturen har stor påverkan på innovationen och vi har funnit att i Sony-Ericssons fall består den av mångfald, rekrytering, lärandet, belönings och incitamentsystemet, nätverket och den coachande ledarstilen..

Äldre patienter med andningsbesvĂ€r Ă€r en vanlig patientkategori inom ambulanssjukvĂ„rden. Är det nĂ„gon skillnad pĂ„ patienters vitalparametrar eller givna lĂ€kemedel vid ambulanstransporter med prio 1 och prio 2. 43 ambulans och akutjournaler studerades retrospektivt. 24 prio 1 och 19 prio 2. Patienter som transporterats med prio 1 hade signifikant sĂ€mre vĂ€rden pĂ„ andningfrekvens, puls och kroppstemperatur.

VÄrt syfte med detta examensarbete Àr att skapa ett egentillverkat studiehÀfte för elever med svenska som andrasprÄk. Genom egna erfarenheter och möten med lÀrare har vi fÄtt veta att det inte finns mycket fÀrdigt material för dessa. VÄr tanke Àr att den ska ge eleven chansen att lÀra sig om sitt nya land genom att se pÄ skillnader och likheter mellan detta och hemlandet. DÄ vi framstÀllt hÀftet ville vi se om lÀromedlet levde upp till vÄra förvÀntningar. Vi skickade ut delar av vÄrt material till tre lÀrare för varsin förberedelseklass i SkÄne, med elever i olika Äldrar. Responsen var mestadels positiv och lÀrarna upplevde motivation och entusiasm hos eleverna..

Denna uppsats syftar till att finna förklaringsfaktorer till varför inflytandeforum för unga inte fungerar i vissa svenska kommuner men fungerar i andra. Metoden som har valts Àr en jÀmförande fallstudie. De kommuner som valts ut Àr Kalmar och Lunds kommun, dÀr Kalmar kommun representerar den kommun dÀr inflytandeforumet för unga har fÄtt lÀggas ner och Lunds kommun representerar den kommun som har ett fungerande inflytandeforum för unga. Uppsatsen har sin teoretiska grund i demokrati- och maktteori. Undersökningens material bygger mestadels pÄ samtalsintervjuer, dÀr en politiker, en kontaktperson (tjÀnsteman) och en ungdom frÄn varje kommun har intervjuats.Resultatet visar att det kring inflytandeforumens startande rÄder ganska lika förhÄllanden, de har ungefÀr samma syften och mÄl, initiativtagare har i bÄda fallen varit ungdomarna och engagemanget frÄn politiker och ungdomar har varit liknande.

Att Ästadkomma en önskvÀrd styrning mot gemensamma mÄl Àr ett stÀndigt pÄgÄende arbete inom samtliga organisationer. De styrmedel som studeras Àr informella och formella styrmedel samt organisationsstruktur. I denna uppsats studeras de ovan nÀmnda styrmedlen utifrÄn de anstÀlldas perspektiv vid tvÄ institutioner inom Uppsala universitet. För anstÀllda vid institutionerna finns tre arbetsuppgifter; forskning, undervisning och administrativt arbete. Enligt Ouchi pÄverkas valet av styrmedel bland annat av organisationens storlek, dÀrför skiljer sig institutionerna Ät i storlek, bÄde vad gÀller antalet anstÀllda samt antal helÄrsstudieplatser.Vi har inte funnit nÄgra skillnader mellan institutionernas formella styrmedel.

SammanfattningSyftet med undersökningen i vÄr uppsats var att se hur generationsvÀxling och kompetensöverföring fungerar i en organisation och se hur en organisation hanterar de stora pensionsavgÄngarna som kommer att ske inom de nÀrmaste Ären.Idén till att skriva om och att undersöka hur generationsvÀxling och kompetensöverföring fungerar i praktiken fick vi nÀr vi var pÄ en inspirationsförelÀsning inför C-uppsatsskrivandet. Hanne Randle som Àr forskningsledare för ett projekt som kallas Kom Inn! var dÀr under förelÀsningen och berÀttade om projektet. Kom Inn! Àr ett utvecklingsarbete angÄende strategisk kompetensförsörjning och hon berÀttade att det fanns möjlighet att skriva uppsatsen inom ramen för det hÀr utvecklingsarbetet.Vi har koncentrerat teoriavsnittet kring tre olika begrepp, det första Àr lÀrande och inom lÀrande har vi tagit upp allt frÄn lÀrande organisationen till olika typer av lÀrbehov och perspektiv pÄ lÀrande. Det andra begreppet Àr kompetensutveckling och vad det finns för effekter och vinster med att kompetensutveckla och det tredje begreppet Àr kunskap och dÄ vi har tagit upp grunderna i vad kunskap Àr och vi har Àven skrivit om den sÄ kallade tysta kunskapen.För att kunna fÄ svar pÄ vÄr fundering angÄende hur generationsvÀxling och kompetensöverföring fungerar i en organisation sÄ har vi stÀllt oss frÄgorna:? Hur fungerar generationsvÀxlingen/kompetensöverföringen i praktiken?? Hur ser de anstÀllda pÄ kompetensutveckling?? Varför och i vilket syfte bedrivs kompetensutveckling?För att kunna fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar sÄ har vi gjort intervjuer med anstÀllda pÄ operationsavdelningarna pÄ Landstinget i VÀrmland.

Yrket som personlig trÀnare vÀxer allt mer, vilket bidrar till att fler personer vÀljer att utbildasig till personlig trÀnare. NÀr personerna skall vÀlja utbildning kan det vara svÄrt att finna vilken utbildning som passar individen bÀst, dÄ alla utbildningar bÄde har likheter och skillnader. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur de olika utbildningarna inom personlig trÀning skiljer sig Ät i struktur, att belysa skillnader i nationell och internationell standard samt hur yrket personlig trÀning kommer kunna utvecklas i framtiden.Studien har en kvalitativ utformning, och med hjÀlp av telefonintervjuer har information samlats in. I resultatet framkom det att utbildningarna anvÀnder kursmaterial som framtagits pÄ snarlika sÀtt, dÄ samtliga producerar egen litteratur. Majoriteten av lÀrarna i utbildningarna hade specifik utbildning inom det omrÄdet som de undervisar i.

För att kunna sÀnka utslÀppen av vÀxthusgaserna med 20 procent till Är 2020 och med 80 procent till 2050 har de bÄda lÀnderna (Storbritannien och Sverige) valt att anvÀnda sig av olika strategier. Storbritannien har valt en rÀttsligt bindande lag, The Climate Change Act medan Sverige valt att anvÀnda sig av ett av riksdagens miljömÄl, BegrÀnsad klimatpÄverkan, och dÄ med inriktning mot klimatförÀndringarna. Genom att lÀnderna valt att hantera klimatfrÄgan med olika strategier, skapas det skillnader och likheter mellan dessa lÀnder. För att kunna synliggöra dessa har en dokumentstudie genomförts. LÀnderna har Àven jÀmförts enligt en komparativ metod och med hjÀlp av typologier inom dessa fyra kategorier: energimix, klimatpolitiska mÄlsÀttningar, klimatpolitiska styrmedel och klimatpolitisk ansvarsfördelning.

Syftet med denna uppsats Àr att se om modellverksamheten resulterar i en mer rÀttssÀker behandling av asylÀrenden. För att fullfölja syftet har jag följande frÄgestÀllningar: Vilka skillnader och likheter finns det mellan den traditionella verksamheten och modellverksamheten? PÄ vilket sÀtt kommer modellverksamheten att innebÀra en förbÀttring eller försÀmring för den som söker asyl? För att ge svar pÄ dessa frÄgor finns det kapitel som handlar om bland annat migrations- och asylpolitik, medborgarskap, mÀnskliga rÀttigheter, Sverige som rÀttsstat och modellverksamheten. Slutsatsen Àr att modellverksamheten kommer att innebÀra förbÀttringar och försÀmringar för den asylsökande. En av förbÀttringarna Àr att asylprocessen kommer att gÄ fortare Àn tidigare och en försÀmring kan vara att de asylsökande kan komma att behandlas pÄ olika sÀtt..

Bomullstextilier Àr en av de mest Äterkommande rÄvarorna i textilierproduktion, trots att medvetenheten om dess miljöpÄfrestande framstÀllning ökat Àr den fortfarande en av de viktigaste globala handelsvarorna. I och med den globala handeln har företagens agerande utvecklats frÄn att ha en lokal produktion och försÀljning till att handla med olika leveranto?rer och underleverantörer över hela va?rlden. Det lÄnga ledet leverantörer som krÀvs fo?r att framstÀlla bomullstextilier kan tillsammans med andra faktorer, som kulturella och etiska skillnader, leda till komplikationer nÀr det kommer till uppföljningen av företagens krav pÄ leverantörerna.

Syfte:Mitt syfte med denna uppsats Àr att ta reda pÄ hur Pippi LÄngstrump, Tommy samt Annika framstÀlls i dessa tvÄ filmer genom en jÀmförelse mellan de tecknade respektive otecknade karaktÀrerna.Detta syfte tÀnker jag uppfylla genom följande frÄgestÀllningar:Vilken bild ges av Pippi LÄngstrump i livefilmen jÀmfört med den nyare tecknade versionen? Vilka skillnader och likheter finns det? StÀmmer den tecknade Pippi-bilden bÀttre överens med dagens barnkultur?Hur karaktÀriseras rollerna Tommy och Annika i respektive film? Vilka skillnader och likheter finns det?Finns det slutligen nÄgonting som man har lagt till respektive tagit bort frÄn liveversionen i den tecknade versionen nÀr det gÀller Àventyr som Pippi hamnar i? I sÄ fall vad/vilka?Metod:Jag har i denna uppsats anvÀnt mig av en kvalitativ metod. Syftet med en kvalitativ metod Àr att fÄ en djupare kunskap Àn den som ges med kvantitativa metoder. Det finns dock en mÀngd olika former av kvalitativ metod och det Àr vanligt att man som forskare gör egna tillÀmpningar och tolkningar av metoden. Jag har gjort en jÀmförande film- och innehÄllsanalys av filmerna Pippi LÄngstrump flyttar in som liveversion respektive tecknad version.

SammanfattningDenna C-uppsats i arbetsvetenskap Àr en kvalitativ studie och baserad pÄ teorier om ledarskap. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka likheter och olikheter mellan personalchefer och andra typer av chefers ledarskap.Inledningsvis presenteras en historisk bakgrund av ledarskapets förÀndring. Sedan följer grundlÀggande ledarskapsteorier samt teorier om kommunikation, makt, motivation och genusperspektiv. Dessa teorier Àr en viktig grund för analys- och resultatavsnittet i uppsatsen. UtifrÄn dessa teorier utformas en intervjuguide.