Uppmuntrande läsning
en studie av andraspråkselevers attityder till litteraturläsning
Det huvudsakliga syftet med detta arbete var att försöka kartlägga vilka slags erfarenheter och attityder till litteraturläsning som finns bland andraspråkselever och jämföra detta resultat med tidigare forskning som gjorts inom området utifrån ett köns- och etnicitetsperspektiv. Målsättningen för arbetet var även att försöka utröna vilka slags orsaksfaktorer som kan tänkas ligga bakom eventuella likheter och skillnader. För att uppnå detta syfte valde jag att, med hjälp av enkätformulär, göra en kvantitativ undersökning i några andraspråksklasser på gymnasienivå. Vid bearbetningen av dessa valde jag avslutningsvis att, med utgångspunkt i den genusteorietiska och postkoloniala vetenskapstraditionen, dels göra en komparativ analys mellan tidigare forskning och uppsatsens empiri, dels försöka påvisa några tänkbara orsaksförklaringar till eventuella attitydskillnader. Resultatet av undersökningen visar på, inom vissa områden, uppseendeväckande stora skillnader mellan de resultattendenser som framkommit i tidigare forskning och det empiriska underlag denna uppsats grundar sig på. Områden som uppvisar stora skillnader ur antingen ett köns- och/eller etnicitetsperspektiv är ämnesuppfattning, litteraturpreferenser och läsvanor, där de tillfrågade pojkarna på många punkter frångår det könsstereotypa beteende som är kännetecknande bland pojkar med svenska som modersmål. De slutsatser som dras i samband med diskussionen av dessa resultat tillskriver framförallt de undervisande lärarna, vilka samtliga har ett uttalat intresse för litteratur och/eller genusfrågor, det främsta ansvaret för elevernas ? i många avseenden ? okonventionella attitydmönster. För att några generella slutsatser kring dessa resultat ska kunna dras krävs dock vidare forskning inom området.