För att kunna sÀnka utslÀppen av vÀxthusgaserna med 20 procent till Är 2020 och med 80 procent till 2050 har de bÄda lÀnderna (Storbritannien och Sverige) valt att anvÀnda sig av olika strategier. Storbritannien har valt en rÀttsligt bindande lag, The Climate Change Act medan Sverige valt att anvÀnda sig av ett av riksdagens miljömÄl, BegrÀnsad klimatpÄverkan, och dÄ med inriktning mot klimatförÀndringarna. Genom att lÀnderna valt att hantera klimatfrÄgan med olika strategier, skapas det skillnader och likheter mellan dessa lÀnder. För att kunna synliggöra dessa har en dokumentstudie genomförts. LÀnderna har Àven jÀmförts enligt en komparativ metod och med hjÀlp av typologier inom dessa fyra kategorier: energimix, klimatpolitiska mÄlsÀttningar, klimatpolitiska styrmedel och klimatpolitisk ansvarsfördelning.

Syftet med denna uppsats Àr att se om modellverksamheten resulterar i en mer rÀttssÀker behandling av asylÀrenden. För att fullfölja syftet har jag följande frÄgestÀllningar: Vilka skillnader och likheter finns det mellan den traditionella verksamheten och modellverksamheten? PÄ vilket sÀtt kommer modellverksamheten att innebÀra en förbÀttring eller försÀmring för den som söker asyl? För att ge svar pÄ dessa frÄgor finns det kapitel som handlar om bland annat migrations- och asylpolitik, medborgarskap, mÀnskliga rÀttigheter, Sverige som rÀttsstat och modellverksamheten. Slutsatsen Àr att modellverksamheten kommer att innebÀra förbÀttringar och försÀmringar för den asylsökande. En av förbÀttringarna Àr att asylprocessen kommer att gÄ fortare Àn tidigare och en försÀmring kan vara att de asylsökande kan komma att behandlas pÄ olika sÀtt..

SammanfattningDenna C-uppsats i arbetsvetenskap Àr en kvalitativ studie och baserad pÄ teorier om ledarskap. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka likheter och olikheter mellan personalchefer och andra typer av chefers ledarskap.Inledningsvis presenteras en historisk bakgrund av ledarskapets förÀndring. Sedan följer grundlÀggande ledarskapsteorier samt teorier om kommunikation, makt, motivation och genusperspektiv. Dessa teorier Àr en viktig grund för analys- och resultatavsnittet i uppsatsen. UtifrÄn dessa teorier utformas en intervjuguide.

Syfte:Mitt syfte med denna uppsats Àr att ta reda pÄ hur Pippi LÄngstrump, Tommy samt Annika framstÀlls i dessa tvÄ filmer genom en jÀmförelse mellan de tecknade respektive otecknade karaktÀrerna.Detta syfte tÀnker jag uppfylla genom följande frÄgestÀllningar:Vilken bild ges av Pippi LÄngstrump i livefilmen jÀmfört med den nyare tecknade versionen? Vilka skillnader och likheter finns det? StÀmmer den tecknade Pippi-bilden bÀttre överens med dagens barnkultur?Hur karaktÀriseras rollerna Tommy och Annika i respektive film? Vilka skillnader och likheter finns det?Finns det slutligen nÄgonting som man har lagt till respektive tagit bort frÄn liveversionen i den tecknade versionen nÀr det gÀller Àventyr som Pippi hamnar i? I sÄ fall vad/vilka?Metod:Jag har i denna uppsats anvÀnt mig av en kvalitativ metod. Syftet med en kvalitativ metod Àr att fÄ en djupare kunskap Àn den som ges med kvantitativa metoder. Det finns dock en mÀngd olika former av kvalitativ metod och det Àr vanligt att man som forskare gör egna tillÀmpningar och tolkningar av metoden. Jag har gjort en jÀmförande film- och innehÄllsanalys av filmerna Pippi LÄngstrump flyttar in som liveversion respektive tecknad version.

SAMMANFATTNINGDen hÀr uppsatsen behandlar den nya gymnasieskolan, GY-2007, som ska tas i bruk frÄn ochmed 1 juli 2007.De reformer som ledde fram till dagens gymnasieskola redovisas för att fÄ en bild av hur denvuxit fram. GY-2007 beskrivs med utgÄngspunkt i den regeringsproposition 2003/04:140Kunskap och kvalitet ? elva steg för utvecklingen av gymnasieskolan, som ligger till grund förreformen. I uppsatsen jÀmförs den nuvarande gymnasieskolan med framtidens gymnasieskola,GY-2007, för att peka pÄ de skillnader som finns och vad de kan tÀnkas innebÀra.Författarens syfte med uppsatsen Àr att ta reda pÄ mer om och beskriva GY-2007. De frÄgorsom stÀlls Àr finns det nÄgra likheter och skillnader mellan dagens gymnasieskola och GY-2007 och vad kan de tÀnkas innebÀra? Det Àr endast förÀndringarna som rörungdomsgymnasiet som behandlas.Det finns inga stora reformnyheter med GY-2007, ett par steg undantagna.

Syftet med min studie var att belysa och jÀmföra sprÄkpolitiken i Sverige ochTyskland med sÀrskilt fokus pÄ styrdokument som gÀller sprÄkundervisning avnyanlÀnda vuxna invandrare. FrÄgestÀllningarna som studien skulle besvara varföljande: Vad Àr det som anges i den nationella lagstiftningen om den enskildestillgÄng till sprÄk bÄde vad gÀller modersmÄl och andra sprÄk? Hur organiserasundervisningen i andrasprÄk för vuxna nyanlÀnda i Sverige respektive Tyskland?Vilka likheter och skillnader finns mellan Tyskland och Sverige vad gÀllerorganisation av andrasprÄksutbildning för nyanlÀnda vuxna?Jag anvÀnde mig av en kvalitativ metod, dÀr materialurvalet bestod av tyska ochsvenska lagtexter inom relevant omrÄde.Resultatet visade att Sveriges sprÄklag garanterar den enskildes tillgÄng till sprÄk bÄdevad gÀller modersmÄl och annat sprÄk Àn modersmÄl. Tyskland saknar sprÄklag, somtyder pÄ att Tyskland inte kÀnner behovet av att reglera det tyska sprÄket i förhÄllandetill andra sprÄk. Tyska Àr ett starkt sprÄk inom ett nationellt och internationelltsammanhang.

Matematik Àr sÄ mycket mer Àn att bara rÀkna tal och siffror. Det kan till exempel vara mönster, jÀmförelser, fÀrg och form, tid, problemlösning och rumsuppfattning med mera. Syftet med denna studie Àr att fÄ en bild över hur de yngsta barnen i förskolan lÀr sig matematik enligt utvald litteratur, Àven pedagogens roll i matematikinlÀrningen studeras. Fyra utvalda böcker har studerats för att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna. DÀrefter har en komparativ analys gjorts, en jÀmförelse mellan de olika böckerna för att se likheter och skillnader.

Satskonnektion visar pÄ de logiska sambanden mellan satserna i en text. En markör som markerar samband kallas för konnektiv. Denna markör fungerar som en ledtrÄd och hjÀlper lÀsaren att förstÄ de logiska sambanden i texten.Huvudsyftet med denna uppsats var att undersöka om de mer erfarna skribenterna pÄ gymnasiet anvÀnde fÀrre konnektiver i sina texter Àn eleverna pÄ högstadiet. Uppsatsen hade Àven ett delsyfte som handlade om att undersöka om det fanns nÄgra skillnader eller likheter i sÀttet att anvÀnda konnektionsbindning mellan högstadiet ? gymnasiet och mellan flickor ? pojkar.Materialet som utgjorde undersökningens grund var 40 elevtexter frÄn de nationella proven i svenska.

The purpose of the study is to examine how the teachers in second grade use SMART Board and compare two schools.The process I used was qualitative interviews and classrooms observations. Previous studies shows how widely SMART Board is used in classrooms, and this has also been shown in my study. The study shows how differently SMART Board is used in the classrooms, and how important education in the technology of SMART Board is to achieve in the classroom. The final discussion clearly shows similarities and differences in the use of SMART Board in different classrooms and also the teachers? thoughts about SMART Board as a tool.A central aspect in the use of SMART Board shows how important the basic education in SMART Board is.

Syftet med uppsatsen Àr att inom olika branscher undersöka sambandet mellan affÀrsrisk och kapitalstruktur, samt för att erhÄlla en djupare förklaring för detta samband, ge en utförlig analys av affÀrsrisken. Undersökningen utgÄr frÄn en kvantitativ metod i form av Spearmans rangkorrelation dÀr skuldsÀttningsgraden stÀlls i relation till variationen i rÀntabiliteten pÄ totalt kapital för att testa sambandet inom varje bransch. En kvalitativ analys av affÀrsrisken ligger sedan till grund för en granskning av det kvantitativa utfallet. UtifrÄn den kvantitativa undersökningen gÄr det att konstatera att inget signifikant samband mellan affÀrsrisken och kapitalstrukturen föreligger. Vi kan dock urskilja tydliga mönster dÀr skogsbranschen uppvisar ett negativt samband medan detaljhandeln samt IT visar tendenser till ett positivt, vilket motsÀtter sig den teoretiska utgÄngspunkten.

Denna uppsats behandlar skillnader mellan skönlitterÀr kÀll- och mÄltext utifrÄn enegen översÀttning av Ljudmila Ulickajas ?Pikovaja dama? frÄn ryska till svenska.MÄlet med översÀttningen var att skapa en publicerbar översÀttning som lÄg sÄ nÀraoriginalet som möjligt utan att bryta mot för mÄlsprÄket gÀllande grammatiska ochsyntaktiska regler. MÄlet med uppsatsen var att utifrÄn översÀttningsvetenskapenförklara vilka skillnader som uppstÄr vid översÀttning av rysk skönlitteratur tillsvenska. I uppsatsen försöker jag Àven undersöka varför dessa skillnader uppstÄr ochvilken betydelse de har för mÄltexten. FrÄgan vad en översÀttning egentligen Àr aktualiseras..

Titel: Faktorer för lÄngsiktiga relationer med hyresgÀster - En jÀmförande studie mellan kommunala och privata bostadsföretagNivÄ: Examensarbete för kandidatexamen i företagsekonomiFörfattare: Hannah Dage, Sandra Slydal ThomassenHandledare: Akmal HyderDatum: 2015 - MajSyfte: Syftet med studien Àr att jÀmföra kommunala och privata bostadsföretag i deras arbete med förtroende, engagemang och kundnöjdhet för att skapa lÄngsiktiga relationer med hyresgÀster.Metod: Studien har omfattat en kvalitativ metod. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med tio respondenter frÄn olika kommunala och privata bostadsföretag i östra Mellansverige samt en respondent frÄn HyresgÀstföreningen för att samla in data. Den insamlade datan har dÀrefter presenterats och analyserats mot relationsmarknadsföring för att dra slutsatser om hur företagen arbetar med förtroende, engagemang, kundnöjdhet och lÄngsiktiga relationer.Resultat & Slutsats: Studiens slutsatser visar att bostadsföretagen arbetar med förtroende och engagemang för att uppnÄ kundnöjdhet och relationer. Den visar att det finns fler likheter Àn skillnader i kommunala och privata bostadsföretags arbete med hyresgÀster. Det har dock framkommit att inga av dessa bostadsföretag konkret arbetar för att bygga lÄngsiktiga relationer med hyresgÀster.Förslag till vidare forskning: Genom att det i studien framkommit att medverkande bostadsföretag inte arbetar specifikt för att bygga lÄngsiktiga relationer med hyresgÀster kan förslag till vidare forskning vara att undersöka om teorin övervÀrderar sambanden mellan förtroende, engagemang och kundnöjdhet för att uppnÄ lÄngsiktiga relationer.

Ungdomar genomgÄr en mognadsprocess innehÄllande ett flertal viktiga faktorer i dagens samhÀlle. Utvecklingen bestÄr av att bli sjÀlvstÀndig, forma personligheten, hantera kÀnslor samt hantera sexualitet. I detta ingÄr att skydda sig mot den sexuellt överförbara infektionen Chlamydia trachomatis (CT). Syftet med studien var att beskriva gymnasieungdomars uppfattning om infektionen. Hur Àr kunskapen i Àmnet? PÄ vilket sÀtt tror de att ungdomar skyddar sig? Hur ser de pÄ kÀrlek och sexualitet? Författarna har valt en kvalitativ ansats med fokusgrupps intervjuer och analyserat resultatet enligt innehÄllsanalys.

Utomhuspedagogik Ă€r nĂ„got som diskuteras pĂ„ ett positivt sĂ€tt i olika sammanhang och med olika utgĂ„ngspunkt, inom bĂ„de förskolan och andra typer av skolverksamheter och Ă€ven till exempel media. Syftet med den hĂ€r uppsatsen Ă€r att undersöka förskolors arbete med utomhuspedagogik. Följande frĂ„gestĂ€llningar avses att belysas: Hur anvĂ€nder sig förskolor av rummet utomhus som resurs för barns lĂ€rande? Vems intresse styr vad förskolor gör i rummet utomhus? Är det nĂ„gra skillnader pĂ„ vad förskolor planerar för aktiviteter inomhus respektive utomhus? Uppsatsen tar sin utgĂ„ngspunkt i Deweys tankar om praktiskt arbete och hur det kan kopplas till förskolors arbete med utomhuspedagogik. Metoden som anvĂ€nts i den hĂ€r studien Ă€r enkĂ€ter som skickats ut till fem olika förskolor i olika kommuner inom sydsverige, totalt har 35 enkĂ€ter skickats ut och 11 enkĂ€ter frĂ„n tre av de olika förskolorna har returnerats ifyllda.

Den djupstudie som projektgruppen genomfört visar pÄ tydliga generaliserbara grundlÀggande lÀrdomar om kopplingarna mellan den lilla och den stora organisationen. Initialt döljs de principiella likheterna mellan projektarbetet och företaget av de betydande skalskillnader och verksamhetsskillnader som föreligger. Gruppen kunde dock vinna insikt i dessa likheter över tid i arbetet. De likheter som identifierades tycks kunna kategoriseras i fem framgÄngsfaktorer, alla gemensamma för den lilla och den stora organisationen. FramgÄngsfaktorerna kan delas in i externa respektive interna faktorer.