Denna uppsats avser att jÀmföra kursplanerna i historia för grundskolan i Sverige respektive Finland, med syftet att synliggöra eventuella likheter och skillnader. Uppsatsens syftar Àven till att undersöka hur begreppet historiemedvetande yttrar sig i de bÀgge kursplanerna. Undersökningen har utförts genom att de bÀgge kursplanerna har kategoriserats utifrÄn Sven SÞdring Jensens fyra historieundervisningsteorier. För att göra det möjligt att tolka hur ett historiemedvetande yttrar sig i kursplanerna, har tvÄ frÄgestÀllningar hÀmtats frÄn Halvdan Eikelands analysredskap och sedan applicerats pÄ de fyra historieundervisningsteorierna. Analysen av undersökningen visar att det finns tydliga skillnader mellan de bÀgge kursplanerna.

I detta arbete undersöker vi likheter och skillnader av hur litteraturen respektive utvecklare beskriver begreppet agile. För att komma fram till ett svar pÄ frÄgestÀllningen gör vi en litteraturstudie dÀr vi genom att jÀmföra dem olika agila utvecklingsprocesserna tar fram kriterier för hur begreppet agile beskrivs. DÀrefter gör vi intervjuer med representanter för 12 olika företag. Resultatet frÄn dessa intervjuer ger oss ett svar pÄ hur utvecklare beskriver agile..

Syftet med denna studie Àr att uppnÄ ökad förstÄelse för skillnader och likheter mellan en organisations och dess traineers förvÀntningar i förhÄllande till organisationens traineeprogram. Studien genomförs i samarbete med en kunskapsintensiv industriorganisation och Àr avgrÀnsad till att studera organisationens nuvarande traineeprogram. Tre teman dÀr skillnader och likheter mellan organisationens och traineernas syn utgör studiens frÄgestÀllningar; trainee och traineeprogram, humankapital samt nÀtverk och sociala relationer. FrÄgestÀllningarna knyter an till tre teoretiska utgÄngspunkter. Nyinstitutionell teori och humankapitalteori, tvÄ teorier som betraktar rationalitet pÄ olika sÀtt, dÀrtill Àr forskning om nÀtverk och sociala relationer av relevans för studien.

Syfte:Syftet Àr att undersöka hur barn resonerar kring begreppen ondska och godhet, vad det finns för likheter/skillnader i barnens resonemang samt hur dessa skillnader/likheter kan förstÄs.Bakgrund:Undersökningen tar upp det ideologiska arvet frÄn upplysningstiden dÀr vÀrlden delas upp i dikotomier, det vill sÀga ont/gott, manligt/kvinnligt, Jaget/Den Andre etc. Denna dikotoma förestÀllning av vÀrlden Äterspeglas Àven inom populÀrkulturen och barnkulturen dÀr ondska och godhet Àr en stÀndigt Äterkommande tematik. Undersökningen bygger Àven pÄ smÄ barns förmÄga att tÀnka och handla etiskt och hur de tolkar sina uppfattningar om vÀrlden genom leken. I avsnittet redogörs för Bourdieus begrepp habitus vilket anvÀnds som teoretiskt ramverk för att förklara hur barn i förskolan indelas i olika fÀlt samt hur habitus prÀglar barnens sÀtt att förhÄlla sig till olika fenomen.Metod:Undersökningen Àr kvalitativ, hermeneutisk och jag har anvÀnt mig av intervju som metod dÀr en illustrationsdel ingÄr. Totalt intervjuas sex barn i Äldrarna 4,2 till 6,2 Är.

Syftet med vÄr forskning har varit att jÀmföra elevers och forsknings syn pÄ mobbning. Vi har jÀmfört hur elever och tidigare forskning definierar mobbning, hur deras syn pÄ vad som utmÀrker en mobbare och ett mobboffer kan jÀmföras samt jÀmfört aspekten hur mobbningsförebyggande arbete kan gÄ till. Vi har lÄtit tre mellanstadieklasser i Linköpings kommun utgöra vÄr respondentgrupp. Som metod har vi anvÀnt oss av enkÀter och intervjuer. Vi har funnit bÄde likheter och skillnader i hur elever och forskning ser pÄ vÄra frÄgestÀllningar..

Denna uppsats syftar till att studera gymnasieelevers studievanor och se vilka skillnader och likheter det finns mellan kön och gymnasieprogram. Detta har frÀmst gjorts genom en enkÀtundersökning i Ärskurs 1. Begreppet studievanor kan delas upp i de tvÄ huvudkomponenterna studiemetod och studiehygien. Studiemetod innehÄller kvantitativa aspekter, som i vilken omfattning en elev studerar, men Àven sÄdant som vanligen betecknas som studieteknik. Studiehygien innefattar omrÄden som lÀsplatsens ergonomi, om eleven studerar till musik etc.

Skollagen beskriver att undervisning Àr det arbete som förskollÀraren genomför utifrÄn lÀroplanens mÄl. Studiens syfte Àr att undersöka och jÀmföra den planerade undervisningen i förskolan i tvÄ lÀnder. Genom att jÀmföra svensk förskola med ukrainsk förskola blev det möjligt att identifiera likheter och skillnader mellan dessa lÀnders sÀtt att bedriva planerad undervisning. Datan samlades in genom observationer och analysen genomfördes med hjÀlp av att kategorisera materialet utifrÄn de valda aspekterna; organsation, innehÄll, barns delaktighet och inflytande samt miljö. Resultatet visade att undervisningen i svensk och ukrainsk förskola bÄde hade likheter och skillnader.

I takt med tilltagande kommersialisering av ta?vlingsidrott har sponsorinta?kter o?kat markant. Inom idrotten tennis a?r det vanligt att tennisproffs tar hja?lp av en sportagent sa? att de sja?lva inte beho?ver handskas med de ekonomiska aspekterna. Det finns dock en risk att agentens tillva?gaga?ngssa?tt fo?r att fa? sponsorinta?kter, genom till exempel marknadsfo?ring och associationer, tra?nger ut spelarens inre motivation.

Uppsatsens syfte Àr att göra en jÀmförande undersökning om vilka likheter och skillnader det finns nÀr det gÀller lÀs- och skrivinlÀrningen mellan Waldorfskolans-, Reggio Emiliaskolans- och Montessoriskolans pedagogik. I vÄr empiriska undersökning anvÀnder vi oss av de kvalitativa undersökningsmetoderna, observation och intervju för att ta reda pÄ hur verksamma pedagoger i skolans lÀgre Äldrar arbetar med lÀs- och skrivinlÀrningen pÄ de olika skolorna. Vi har intervjuat en pedagog pÄ vardera skolan och observerat lÀs- och skrivundervisningen i tre dagar pÄ varje skola..

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt Hemsökta hus och Det okÀnda konstruerar förekomsten av övernaturliga fenomen. Detta genom att pÄvisa skillnader och likheter mellan tvÄ episoder av respektive program. De frÄgor som ligger till grund för undersökningen Àr: Vilka skillnader och likheter finns mellan programmens narrativa strukturer? Hur gestaltas de övernaturliga fenomenens relation till medium kontra övriga deltagare i programmen? Hur konstrueras bilden av de övernaturliga fenomenen i respektive program?För att besvara frÄgestÀllningarna och uppfylla studiens syfte har jag gjort en narrativ analys enligt Alexa Robertsons anpassade modell samt semiotisk analys och lÀran och Televisionens koder med hjÀlp av Selby och Crowdys bok How to study television samt John Fiskes Television culture. Den teoretiska ramen bestÄr av fyra omrÄden: Narratologi, Reality-TV, Autenticitet samt Döden och övernaturliga fenomen i medierna.Resultatet visar pÄ att Àven om bÄda programmen ger ansprÄk pÄ att övernaturliga fenomen faktiskt existerar sÄ Àr framstÀllningen av dessa spöken, andar och gastar avsevÀrt olika i sin konstruktion.

Denna uppsats undersöker hur politiska konflikter varugörs till turism via texter pÄ Internet. Uppsatsen syftar till att undersöka hur en plats som prÀglats av en politisk konflikt i modern tid anvÀnder sitt historiearv i turistisk marknadsföring. För att fÄ svar pÄ studiens frÄgestÀllningar genomfördes en kvalitativ textanalys pÄ fyra utvalda hemsidor pÄ Internet, varav samtliga av dessa aktörer Àr frÄn Bosnien & Hercegovina och har ett huvudfokus pÄ staden Mostar. Uppsatsen har vidare tvÄ frÄgestÀllningar. Den första lÀgger vikt pÄ att besvara vilken typ av information eller tema som dominerar vardera undersökt hemsida.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka tvÄ fantasyromaners anvÀndning av personbeskrivande adjektiv och adverb utifrÄn ett genusperspektiv. Materialet Àr David Eddings (1997) bok Stenens vÀktare och Christopher Paolinis (2006) bok Eragon.               Metoden Àr en kvalitativ nÀrlÀsning utifrÄn ett genusperspektiv av dessa tvÄ verks första 100 sidor. I materialet analyseras Ätta karaktÀrer för att urskilja vilka adjektiv och adverb som beskriver de kvinnliga respektive manliga karaktÀrerna. Analysen gÄr över till en kvantitativ och kvalitativ undersökning, dÄ de utvalda adjektiven och adverben sÀtts in i tabeller och rÀknas ut i procent som sedan tolkas.Resultatet visar att det finns skillnader i valet av de personbeskrivande adjektiven och adverben mellan de manliga och kvinnliga karaktÀrerna. Vilket Àr förvÀntat, men det finns Àven likheter som antyder pÄ en samhÀllsutveckling, en utveckling i riktning mot mer jÀmstÀllt.

Att drabbas av bröstcancer Àr en omtumlande hÀndelse i livet. Religion och andlighet har visat sig spela en viktig roll hos dessa kvinnor. Det Àr viktigt att förstÄ skillnader mellan religion och andlighet och att de bÄda inte hör ihop, utan kan upplevas fria frÄn varandra. Syftet var att belysa betydelsen av andlighet och religion hos kvinnor med bröstcancer. Studien Àr gjord som en litteraturstudie baserad pÄ empiriska studier dÀr totalt elva vetenskapliga artiklar har granskats.

SammanfattningTitel: Verksamhetsstyrning- Hur styr banker respektive revisions/redovisningsbyrÄer praktisktsin verksamhet?Problemformulering: Hur styr banker respektive revisions/redovisningsbyrÄer sinverksamhet?Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka hur banker respektiverevisions/redovisningsbyrÄer praktiskt styr sin verksamhet ochvilka styrhjÀlpmedel de anvÀnder sig av. För att utveckla dettakommer vi att studera om det finns likheter och skillnader mellande olika branscherna samt studera hur verksamhetsstyrningeneventuellt anpassas till följd av omvÀrldsförÀndringar.Metod: Vi har genomfört en kvalitativ undersökning i form av sexintervjuer. I studien har vi sett pÄ tillvaron utifrÄn den intervjuadesperspektiv och den kunskapssyn vi anvÀnt oss av Àr denhermeneutiska. VÄr studie bygger pÄ ett deduktivt angreppssÀtt dÄvi fördjupat oss i redan befintliga teorier.

LÀrare i dagens skola förvÀntas att vilja arbeta tillsammans med andra lÀrare i arbetslag, men har dock en lÄng tradition bakom sig att individuellt planera och leda arbetet i klassummet. FörskollÀrare Ä sin sida har en lÀngre tradition bakom sig att tillsammans planera och leda arbetet bland barnen. Men vad Àr viktigt för samarbete i arbetslag? Syftet med studien Àr att bidra till kunskap om variationer i förskollÀrares och lÀrares tankar kring arbetslag i förskola och skola med fokus pÄ det som uppfattas vara betydelsefullt för samarbete, för att sedan jÀmföra dessa bÄda yrkesgruppers uppfattningar. Med hjÀlp av en kvalitativ metod har tre lÀrare samt tre förskollÀrare intervjuats för att hitta olika sÀtt att förstÄ vad som Àr betydelsefullt för samarbete i arbetslag.