Sommaren 2010 implementerades det nya upphandlingsinstrumentet konkurrensprÀglad dialog i LOU. Upphandlande myndigheter har numera tvÄ undantagsinstrument tillgÀngliga, förhandlat förfarande med föregÄende annonsering och konkurrensprÀglad dialog. Gemensamt för förfarandena Àr att de utgör undantag frÄn huvudregeln om att öppet eller selektivt förfarande ska tillÀmpas. En upphandlande myndighet fÄr endast tillÀmpa förhandlat förfarande med föregÄende annonsering eller konkurrensprÀglad dialog dÄ sÀrskilda förutsÀttningar föreligger. Offentlig upphandling i Sverige har i dag sin grund i EU.

Bakgrund: Lidande Àr den mest centrala kÀnslan för patienten och kan orsakas av en förlust av mÀnniskans sjÀlv. Den lidande mÀnniskans livsvÀrld Àr inte den fysiska vÀrld hon lever i utan vÀrlden som hon lever den. Att sjuksköterskan och den lidande mÀnniskan uppfattar varandra som unika individer Àr en förutsÀttning för att en mellanmÀnsklig relation ska Àga rum. Historisk sett har vÄrdandet alltid varit ett kvinnodominerat yrke men mÀnnen har alltid figurerat i yrkets periferi. I modern tid har det blivit allt vanligare med manliga sjuksköterskor men det finns fortfarande ett motstÄnd frÄn samhÀllet och mÄnga barriÀrer för mÀn i omvÄrdnaden.

Utnyttjande av barn för sexuell posering Àr ett brott som begÄs bÄde pÄ ochutanför internet. Enligt stagemodellen för onlinegroomers antas förövare inledasin internetbrottslighet pÄ en lÄg, mindre allvarlig nivÄ för att sedan eskalera ochförflytta brottsligheten frÄn online till offline. Syftet med studien var att utifrÄntingsrÀttsdomar redogöra för likheter och skillnader mellan förövare som gjort sigskyldiga till utnyttjande av barn för sexuell posering beroende pÄ om de ageratonline eller offline. Syftet var ocksÄ att med stöd av stagemodellen föronlinegroomers fÄ en uppfattning om huruvida onlineförövare som har lagförts Àri starten pÄ ett kontinuum eller om de Àr offlineförövare som kompletterar sinasexualbrott med hjÀlp av internet. Metod Studien Àr en kvantitativ studie avretrospektiv design baserad pÄ tingsrÀttsdomar (N = 67) frÄn 2009-2013.Resultatet pÄvisade att förövargrupperna anvÀnde samma tillvÀgagÄngsÀtt; tjat,hot, betalning eller kÀrlek för att fÄ barnen att exponera sig.

Detta Àr en uppsats om de journalistiska metoderna i Sverige och USA med tyngdpunkt pÄ skillnaderna mellan svensk och amerikansk undersökande journalistik. Jag har riktat in mig pÄ Uppdrag Granskning och 60 Minutes, samt Michael Moore och utifrÄn dessa visat pÄ skillnader och likheter. FrÄgor kring vad undersökande journalistik Àr, vilka journalistiska metoder som anvÀnds och om tveksamma metoder krÀvs för att kunna belÀgga missförhÄllanden Àr centrala..

??fotboll Àr vÀrldens största lagsport? (elev pÄ fotbollsgymnasium). Ungdomars val till gymnasiet baseras pÄ mÄnga saker bl.a deras bakgrund och olika pÄverkansfaktorer. Syftet med vÄr studie Àr att ta reda pÄ elevernas pÄverkansfaktorer inför sitt gymnasieval. Vi vill veta vilket kapital eleverna har nÀr de börjar sin utbildning och om de förvÀrvar nytt kapital under utbildningens gÄng. Vi vill undersöka likheter och skillnader som kan förstÄs ur ett kön, etnicitet och klassperspektiv. VÄr studie har vi utfört pÄ en kommunal gymnasieskola med fotbollsinriktning.

Min undersökning handlar om hur pedagoger i förskolan arbetar med barn för att underlÀtta framtida lÀsförstÄelse, samt vilka resurser förskolan har för det. Jag anvÀnde mig av semistrukturerade intervjuer i min undersökning.Undersökningen visar pÄ flera likheter och skillnader mellan metoder att lÀra barnen lÀsa och skriva som anvÀnds vid de studerade förskoleavdelningarna, strÀvan att ge barnen en god lÀs- och skrivförstÄelse kommer till uttryck frÄn samtliga pedagoger.

Syftet med denna studie var att undersöka hur fyra So-lÀrare ser pÄ sitt arbete för att elever med svenska som andrasprÄk ska nÄ mÄlen i So och hur de ser pÄ de resurser de har. Fyra lÀrare som arbetar i fyra olika kommuner har intervjuats om sin syn pÄ sitt arbete och resurser. LÀrarna arbetar i Ärskurs 4-6 med So och har elever med svenska som andrasprÄk i klassen. För att syftet med studien skulle uppnÄs formulerades en frÄgestÀllning:Hur beskriver lÀraren sitt arbete med att fÄ elever med svenska som andrasprÄk att nÄ mÄlen i So-undervisningen?Hur ser lÀraren pÄ sitt samarbete med SVA-lÀrare, hemsprÄkslÀrare och förÀldrar?En kvalitativ metod i form av en intervjustudie har anvÀnds och resultatet av lÀrarnas egen syn pÄ sitt arbete har sammanstÀllts.

Syftet med denna studie Àr att undersöka elevers motivation och metakognitiva kunskaper i matematik. Vi har undersökt vilken instÀllning elever, i Ärskurs ett pÄ gymnasiet har till matematiken, elevers medvetenhet kring hur de lÀr sig matematik pÄ bÀsta sÀtt samt hur elever ser pÄ sitt lÀrande och vad de gör för att pÄverka sitt lÀrande. I studien har vi ocksÄ undersökt vilka skillnader eller likheter som finns mellan pojkar och flickor samt mellan elever pÄ ett yrkesinriktat program respektive ett studieförberedande program pÄ gymnasiet. Vi har anvÀnt oss av kvantitativ forskningsmetod och strukturerade enkÀter. Slutsatser och resultat vi har kunnat dra Àr att instÀllningen till matematik som Àmne Àr negativ och studiens resultat pekar pÄ att det inte Àr nÄgra större skillnader mellan elever pÄ yrkesförberedande och studieförberedande program..

Studiens syfte Àr att undersöka hur stor del av de mÀn och kvinnor som döms till fÀngelse som har uppmÀrksamhetsstörning (Attention Deficit Hyperactivity Disorder, ADHD). Den skall Àven besvara frÄgan om huruvida det finns skillnader mellan könen i prevalens, samt om det finns korrelation mellan ADHD och Antisocial personlighetsstörning (ASPD). Metoden som anvÀnds Àr sjÀlvskattningsformulÀr som Àr vÀlbeprövade inom detta omrÄde, Wender-Utah rating Scale (WURS) och Mini Neuropsykiatrisk Intervju (M.I.N.I.). FormulÀren besvarades av 49 fÀngelsedömda mÀn och kvinnor, vilka var inskrivna pÄ kriminalvÄrdsanstalter i mellansverige. Resultatet av studien visar att en hög andel av den aktuella populationen har bÄde ADHD och ASPD.

NÀr GROT (grenar och toppar) skördas ökar bortförseln av basverkande Àmnen och nÀringsÀmnen. Syftet med rekommendationen att Äterföra aska, tillbaka till skogsmarken, Àr att undvika en försurande och nÀringsutarmande verkan. I dagslÀget tillÀmpas en metod som kallas Sockenmodellen nÀr det gÀller Äterföring av aska tillbaka till skogen..

Syftet med uppsatsen Àr att teoretiskt avgöra om underrÀttelsefrÄgorna, de Ätta s-en, tillsammans kan utgöra en grund för val av sensorkombinationer. FrÄgorna skall svara mot den frÄgestÀllning beslutsfattaren stÀller till ledningsstödsystemet för att uppnÄ framtida förmÄgor. Uppsatsen har inledningsvis utvecklat tre av de förmÄgor som projekt FoRMA redovisar i sin rapport, avseende FM framtida förmÄgor Är 2010. FörmÄgorna Àr identifiering, att verifiera före en insats och kunna bekrÀfta och dokumentera verkan av en insats. I uppsatsen behandlas endast elektrooptiska och elektromagnetiska sensorer som utifrÄn sina egenskaper delas in i olika sensorklasser.

Examensarbetets syfte Àr att studera hur nyexaminerade grundskole- och gymnasielÀrareupplever sig ha beredskap för sitt kommande yrkesliv.Studien har genomförts med fem semistrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet haranalyserats utifrÄn en fenomenografisk ansats dÀr vi har försökt finna likheter och avvikelseride intervjuades uppfattning angÄende sin beredskap. Vi har Àven undersökt likheter ochskillnader mellan de intervjuades uppfattningar och de komplexa problem somlitteraturstudien belyser.Samtliga intervjuade lÀrare uttrycker att de inte kÀnde sig förberedda för yrkesrollen. Definner en trygghet i sina Àmneskunskaper de fÄtt frÄn utbildningen men saknar beredskap förexempelvis konflikthantering och dokumentation. Det finns likheter i de intervjuadesuppfattningar kring vilka saker som var mest komplexa.

Syftet med denna studie var att undersöka likheter och skillnader i förskollÀrares och grundskollÀrares syn pÄ normalitet och avvikelse hos barn. Datainsamlingsmetoden som har anvÀnts Àr kvalitativ samtalsintervju och fem förskollÀrare respektive fyra grundskollÀrare har intervjuats. Samtalsintervju som metod valdes för att möjliggöra en förstÄelse för och kartlÀgga respondenternas uppfattningar, vÀrderingar och tankesÀtt. Intervjuerna har skrivits ut och transkriberats och intervjusvaren har kategoriserats och analyserats.  Resultatet visar pÄ att varken grundskollÀrarna eller förskollÀrarna ville anvÀnda ordet eller definiera normalitet i vidare utstrÀckning men i och med att de definierar avvikelse och skapar kategorier av barn sÄ skapas och definieras normaliteten samtidigt. Resultatet visar Àven pÄ att förskollÀrarna i större utstrÀckning problematiserar synen pÄ avvikelse och intar ett relationellt perspektiv jÀmfört med grundskollÀrarna som tenderar att inte ett kategoriskt perspektiv.

Undersökningen av ledarskap ska tillhandahĂ„lla en förstĂ„else av ett antal ledarskapsutbildningar som finns pĂ„ den svenska marknaden. Undersökningen har gjorts utifrĂ„n teorier kring det sĂ„ kallade nya ledarskapet som kombinerar karismatiskt, transformatoriskt, samt tjĂ€nande ledarskap. Även teorier kring delat ledarskap och mĂ„ngfald har anvĂ€nts. Syftet med undersökning Ă€r att beskriva och konkretisera innehĂ„llet i tre olika ledarskapskurser som erbjuds pĂ„ den svenska utbildningsmarknaden samt identifiera vilka likheter och skillnader som finns mellan kurserna..

Automatisering inom socialtj?nsten aktualiserar en diskussion om hur teknikens p?verkan p? m?nniskobehandlande organisationer ska f?rst?s. Den r?dande diskussionen inom forskningen ?r delad, d?r automatiseringen b?de beskrivs bidra till enhetliga och mer r?ttvisa bed?mningar samtidigt som andra menar att den hotar det professionella handlingsutrymmet och d?rmed kan utmana den individuella behovspr?vningen. Den teknologiska utvecklingen v?lkomnas av kommuner och regioner och beskrivs som en n?dv?ndighet f?r att m?ta framtida behov.