I denna uppsats har jag valt att titta nÀrmare pÄ den svenska sinnessjukvÄrdens syfte, verkan och utveckling, ur ett historiskt perspektiv. Uppsatsen behandlar endast Salberga mentalsjukhus, eftersom det varit en teknisk omöjlighet att granska samtliga svenska mentalsjukhus. Jag har tittat nÀrmare pÄ varje enskild behandlingsmetod som förekom pÄ sjukhuset mellan Ären 1930-1963 dels för att uppmÀrksamma den vanvÄrd som förekom och dels för att se hur vÄrden förÀndrades i takt med samhÀllsutvecklingen. Underlaget till studien kommer frÄn ögonvittnesskildringar, rapporter samt tidigare utgiven litteratur, samtliga huvudkÀllor har en direkt koppling till Salberga mentalsjukhus. De slutsatser jag kunnat dra av arbetet har varit att det förekommit stora förÀndringar under Ärens lopp.

Studien undersöker tre strategiskt valda Facebook-kampanjer dÀr projektledarna blivit intervjuade om deras uppfattningar av kampanjerna. Fyra grupper undersöktes sedan med fyra deltagare i varje för att se hur denna publik uppfattade kampanjerna. DÀrefter jÀmfördes skillnader och likheter i uppfattningarna mellan projektledarna och den utvalda publiken. I studien undersöks Àven vad bÄda parter anser karaktÀrisera en lyckad Facebook-kampanj.Teorierna som anvÀnds Àr technology-image expectancy gap teorin som uppmÀrksammar hur publikens förvÀntningar kan mötas upp av organisationen och virtuellt kampanjskapande samt marknadsföring i sociala medier. Kvalitativa analyser av projektledarna och den valda publiken har genomförts för att undersöka skillnader och likheter i deras uppfattningar av de utvalda kampanjerna och vad de anser karaktÀriserar en lyckad Facebook-kampanj.I analysen av resultatet kunde vi utifrÄn teorierna hitta skillnader och likheter i projektledarnas och publikens uppfattning av de kampanjer vi undersökte.

Undersökningen tar avstamp i SOU 2002:115. HÀr pÄvisas behovet av kompetensutveckling inom byggsektorn. Ett problem Àr om aktörerna definierar kompetensutveckling olika vid samarbete i frÄgan. En teoretisk bakgrund beskriver forskningsomrÄdet. FrÄgestÀllningar utifrÄn syfte och problem Àr: Hur definierar de olika aktörerna i vÄr undersökning kompetensutveckling? Vad anser aktörerna vara viktiga aspekter pÄ kompetensutveckling? Hur arbetar man inom byggsektorn med kompetensutveckling? Undersökningen bygger pÄ intervjuer och har en kvalitativ ansatts dÀr förstÄelse söks.

Uppsatsen Àr en komparativ studie om försvarsbeslut 1925 och försvarsbeslut 2004. Jag testar tvÄ teorier mot dessa tvÄ försvarsbeslut, det Àr realismen och liberalismen. Det jag vill fÄ fram genom uppsatsen Àr att se likheterna och skillnaderna i de bÄda besluten inom ett sÀkerhetspolitiskt perspektiv..

Syftet med föreliggande studie Àr att studera en svensk skola utomlands och dess mellanstadielevers och lÀrares upplevelser av den thailÀndska religionen. Uppsatsens frÄgestÀllningar:· Hur upplever eleverna att de pÄverkas av att gÄ i en svensk skola utomlands?· Hur beskriver lÀrarna att de arbetar med undervisningen i religion pÄ en svensk skola utomlands?· Hur upplever eleverna den thailÀndska religionen i skolan? Finns det nÄgra likheter eller skillnader, enligt lÀrare och elever, med svenska skolan hemma, nÀr det gÀller religionsundervisningen?Resultatet av undersökningen visade att eleverna uppskattade den lÀrarledda tiden som de tyckte var möjlig i större utstrÀckning pÄ skolan utomlands. Undersökningen visade Àven att lÀrarna upplevde att det fanns mÄnga likheter med religionsundervisningen i Sverige sÄsom kursplaner och Àmnets innehÄll medan de ansÄg dÀremot att det som skiljde dem Ät var möjligheten till mycket mer studiebesök och möjlighet till lÀrarledd tid pÄ skolan i Thailand. Eleverna upplevde buddhismen pÄ olika vis och med olika djup kunskap beroende pÄ hur lÀnge de varit pÄ plats i Thailand..

Denna uppsats avser att jÀmföra kursplanerna i historia för grundskolan i Sverige respektive Finland, med syftet att synliggöra eventuella likheter och skillnader. Uppsatsens syftar Àven till att undersöka hur begreppet historiemedvetande yttrar sig i de bÀgge kursplanerna. Undersökningen har utförts genom att de bÀgge kursplanerna har kategoriserats utifrÄn Sven SÞdring Jensens fyra historieundervisningsteorier. För att göra det möjligt att tolka hur ett historiemedvetande yttrar sig i kursplanerna, har tvÄ frÄgestÀllningar hÀmtats frÄn Halvdan Eikelands analysredskap och sedan applicerats pÄ de fyra historieundervisningsteorierna. Analysen av undersökningen visar att det finns tydliga skillnader mellan de bÀgge kursplanerna.

Populariteten för optionsprogram som belöningssystem har ökat de senaste Ären. Företags allmÀnna Äsikt Àr att optionsprogram Àr det frÀmsta alternativet om de vill öka prestationen och motivationen hos nyckelpersoner men Àven ökad riskbenÀgenhet Àr en viktig aspekt. Litteraturen visar dock att Äsikterna kring optionsprogram som belöningssystem till anstÀllda skiljer sig Ät. Problematiken ligger frÀmst i om optionsprogram fÄr den effekt som företagen efterstrÀvar. Syftet med denna uppsats Àr att identifiera motiv för tillÀmpning av optionsprogram som belöningssystem samt undersöka mÄlöverensstÀmmelse mellan avsedd effekt och verkan av optionsprogram som belöningssystem.

I detta arbete undersöker vi likheter och skillnader av hur litteraturen respektive utvecklare beskriver begreppet agile. För att komma fram till ett svar pÄ frÄgestÀllningen gör vi en litteraturstudie dÀr vi genom att jÀmföra dem olika agila utvecklingsprocesserna tar fram kriterier för hur begreppet agile beskrivs. DÀrefter gör vi intervjuer med representanter för 12 olika företag. Resultatet frÄn dessa intervjuer ger oss ett svar pÄ hur utvecklare beskriver agile..

Syftet med denna studie Àr att uppnÄ ökad förstÄelse för skillnader och likheter mellan en organisations och dess traineers förvÀntningar i förhÄllande till organisationens traineeprogram. Studien genomförs i samarbete med en kunskapsintensiv industriorganisation och Àr avgrÀnsad till att studera organisationens nuvarande traineeprogram. Tre teman dÀr skillnader och likheter mellan organisationens och traineernas syn utgör studiens frÄgestÀllningar; trainee och traineeprogram, humankapital samt nÀtverk och sociala relationer. FrÄgestÀllningarna knyter an till tre teoretiska utgÄngspunkter. Nyinstitutionell teori och humankapitalteori, tvÄ teorier som betraktar rationalitet pÄ olika sÀtt, dÀrtill Àr forskning om nÀtverk och sociala relationer av relevans för studien.

Syfte:Syftet Àr att undersöka hur barn resonerar kring begreppen ondska och godhet, vad det finns för likheter/skillnader i barnens resonemang samt hur dessa skillnader/likheter kan förstÄs.Bakgrund:Undersökningen tar upp det ideologiska arvet frÄn upplysningstiden dÀr vÀrlden delas upp i dikotomier, det vill sÀga ont/gott, manligt/kvinnligt, Jaget/Den Andre etc. Denna dikotoma förestÀllning av vÀrlden Äterspeglas Àven inom populÀrkulturen och barnkulturen dÀr ondska och godhet Àr en stÀndigt Äterkommande tematik. Undersökningen bygger Àven pÄ smÄ barns förmÄga att tÀnka och handla etiskt och hur de tolkar sina uppfattningar om vÀrlden genom leken. I avsnittet redogörs för Bourdieus begrepp habitus vilket anvÀnds som teoretiskt ramverk för att förklara hur barn i förskolan indelas i olika fÀlt samt hur habitus prÀglar barnens sÀtt att förhÄlla sig till olika fenomen.Metod:Undersökningen Àr kvalitativ, hermeneutisk och jag har anvÀnt mig av intervju som metod dÀr en illustrationsdel ingÄr. Totalt intervjuas sex barn i Äldrarna 4,2 till 6,2 Är.

Syftet med vÄr forskning har varit att jÀmföra elevers och forsknings syn pÄ mobbning. Vi har jÀmfört hur elever och tidigare forskning definierar mobbning, hur deras syn pÄ vad som utmÀrker en mobbare och ett mobboffer kan jÀmföras samt jÀmfört aspekten hur mobbningsförebyggande arbete kan gÄ till. Vi har lÄtit tre mellanstadieklasser i Linköpings kommun utgöra vÄr respondentgrupp. Som metod har vi anvÀnt oss av enkÀter och intervjuer. Vi har funnit bÄde likheter och skillnader i hur elever och forskning ser pÄ vÄra frÄgestÀllningar..

Denna uppsats syftar till att studera gymnasieelevers studievanor och se vilka skillnader och likheter det finns mellan kön och gymnasieprogram. Detta har frÀmst gjorts genom en enkÀtundersökning i Ärskurs 1. Begreppet studievanor kan delas upp i de tvÄ huvudkomponenterna studiemetod och studiehygien. Studiemetod innehÄller kvantitativa aspekter, som i vilken omfattning en elev studerar, men Àven sÄdant som vanligen betecknas som studieteknik. Studiehygien innefattar omrÄden som lÀsplatsens ergonomi, om eleven studerar till musik etc.

Skollagen beskriver att undervisning Àr det arbete som förskollÀraren genomför utifrÄn lÀroplanens mÄl. Studiens syfte Àr att undersöka och jÀmföra den planerade undervisningen i förskolan i tvÄ lÀnder. Genom att jÀmföra svensk förskola med ukrainsk förskola blev det möjligt att identifiera likheter och skillnader mellan dessa lÀnders sÀtt att bedriva planerad undervisning. Datan samlades in genom observationer och analysen genomfördes med hjÀlp av att kategorisera materialet utifrÄn de valda aspekterna; organsation, innehÄll, barns delaktighet och inflytande samt miljö. Resultatet visade att undervisningen i svensk och ukrainsk förskola bÄde hade likheter och skillnader.

I takt med tilltagande kommersialisering av ta?vlingsidrott har sponsorinta?kter o?kat markant. Inom idrotten tennis a?r det vanligt att tennisproffs tar hja?lp av en sportagent sa? att de sja?lva inte beho?ver handskas med de ekonomiska aspekterna. Det finns dock en risk att agentens tillva?gaga?ngssa?tt fo?r att fa? sponsorinta?kter, genom till exempel marknadsfo?ring och associationer, tra?nger ut spelarens inre motivation.

Uppsatsens syfte Àr att göra en jÀmförande undersökning om vilka likheter och skillnader det finns nÀr det gÀller lÀs- och skrivinlÀrningen mellan Waldorfskolans-, Reggio Emiliaskolans- och Montessoriskolans pedagogik. I vÄr empiriska undersökning anvÀnder vi oss av de kvalitativa undersökningsmetoderna, observation och intervju för att ta reda pÄ hur verksamma pedagoger i skolans lÀgre Äldrar arbetar med lÀs- och skrivinlÀrningen pÄ de olika skolorna. Vi har intervjuat en pedagog pÄ vardera skolan och observerat lÀs- och skrivundervisningen i tre dagar pÄ varje skola..