Denna studie har i avsikt att undersöka och jÀmföra hur den gemensamma svensk-polska och polsk-svenska historien som utspelade sig under 1600-talet presenteras i svenska och polska nutida lÀromedel. Jag undersöker vilka skillnader och likheter det finns i framstÀllningarna av denna historia och försöker att ta reda pÄ vad de kan bero pÄ. Undersökningen bygger pÄ en komparativ textanalys och jag granskar innehÄllet i tre polska och tre svenska lÀroböcker med hjÀlp av teorier som behandlar bruk och förmedling av historien, beskrivna frÀmst hos Klas-Göran Karlsson, samt sÄdana teorier som handlar om historiemedvetandet och dess olika varianter som bland annat presenteras av Ulf Zander. Undersökningen visar att det bÄde finns skillnader och likheter i framstÀllningen av den historia som presenteras i de tvÄ lÀndernas respektive lÀromedel. Den största skillnaden ligger i mÀngden av stoff som de polska lÀroböckerna kan lÀgga fram pÄ grund av sitt omfÄng, till skillnad frÄn de komprimerade svenska lÀroböckerna. Den gemensamma dÄtida historien bestÄr frÀmst av konflikter av olika slag och deras pÄverkan pÄ den historiska utvecklingen fÄr mycket olika konsekvenser för de tvÄ lÀnderna.

Denna uppsats behandlar ett vanligt problem i dagens skola, mobbning. Syftet Àr att belysa vad mobbning Àr samt att fÄ en förstÄelse för vilka teorier och modeller som kan anvÀndas i arbetet med mobbning. Syftet Àr Àven att belysa hur mobbning tar sig i uttryck i en mÄngkulturell och en monokulturell skola samt hur man förebygger mobbning i dessa skolor.Vi har anvÀnt oss av följande frÄgestÀllningar:· Finns det likheter respektive skillnader avseende form och orsak till mobbning i en mÄngkulturell samt en monokulturell skola?· Vilka vÀgar finns för att förebygga och ÄtgÀrda mobbning i en mÄngkulturell och en monokulturell skola?· Vilka teorier och modeller anvÀnds i arbetet med mobbning i en mÄngkulturell samt monokulturell skola?För att besvara vÄra frÄgestÀllningar, har vi studerat vetenskaplig litteratur med syfte att skapa en bakgrundsbild av Àmnet mobbning. Vi har Àven utfört en empirisk undersökning pÄ en monokulturell skola samt en mÄngkulturell skola, dÀr vi jÀmfört deras arbetssÀtt gÀllande mobbning.

Tidspress existerar inom revisionsbranschen och vi vill genom denna underso?kning studera tidspressens pa?verkan pa? revisorns va?lbefinnande, om va?lbefinnandet tar skada. Syftet med uppsatsen a?r att fo?rklara hur tidspress pa?verkar revisorns va?lbefinnande och da?rtill utreda hur sambandet pa?verkas av olika revisor- och revisionsspecifika faktorer samt av revisorns professionsidentitet, organisationsidentitet och familjeidentitet. Fo?ljaktligen vill vi besvara fo?ljande fra?gesta?llning: Hur pa?verkar tidspress revisorns va?lbefinnande?Fo?r att besvara syftet och fra?gesta?llningen har en kvantitativ enka?tunderso?kning genomfo?rts.

Den hÀr studien inriktar sig pÄ förskollÀrares syn angÄende barns rörelse i förskolan. Syftet Àr att undersöka vilken syn förskollÀrare ute pÄ tvÄ förskolor i SkÄne har angÄende barns rörelse och vilken betydelse förskolornas inne- respektive utemiljöer har i relation till barnens rörelsemöjligheter. Undersökningen Àr gjord pÄ en förskola som har tillgÄng till skog och hav och en förskola som inte har det. Syftet med detta Àr att jÀmföra förskolorna för att se om det finns nÄgra skillnader eller likheter kring synen pÄ barns rörelse och om förskolornars olika miljöer har nÄgon betydelse för rörelsemöjligheterna. Metoden som undersökningen bygger pÄ Àr kvalitativa intervjuer med fyra förskollÀrare, tvÄ frÄn vardera förskola, och Àven observationer av förskolornas inne- och utemiljöer.

DÄ det mÄnga gÄnger antas att HR bÀr pÄ kunskap som skapar goda förutsÀttningar för effektivaoch metodiska arbetssÀtt vÀcktes vÄr nyfikenhet för att undersöka hur HR arbetar. Eftersom attvi ocksÄ har sett tendenser till att detta Àr trendstyrt blev vi intresserade av de agila metoderna,som syftar till att arbeta flexibelt och dynamiskt. Syftet med vÄr uppsats Àr dÀrför att identifierahur arbetsmetoderna hos en specifik organisations HR-funktion ser ut och jÀmföra dess likheteroch skillnader med de agila metoderna samt att analysera hur organisationen ifrÄga i framtidenkan anvÀnda sig av agila metoder. Vi valde att göra en kvalitativ studie dÀr vi telefonintervjuadefyra stycken medarbetare inom en specifik HR-organisation. VÄr teoretiska referensram har vibyggt upp genom att leda lÀsaren i hur klassiskt HR ofta ser ut och föregÄngare till agila metoderför att sedan förklara vad det agila innebÀr, vilken mÀnniskosyn det prÀglas av samt att viförklarar en av metoderna som anvÀnds.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna uppsats var att undersöka om det fanns nÄgra skillnader i hur idrottslÀrare som endast undervisar i ett Àmne jÀmfört med idrottslÀrare som undervisar i tvÄ Àmnen sÄg pÄ sin arbetssituation. FrÄgestÀllningarna utgick frÄn att undersöka skillnader utifrÄn hur lÀrarna uppfattade sin fysiska samt psykiska arbetssituation. I deras psykiska arbetssituation ingick att försöka kartlÀgga graden av stress de kÀnde i sitt arbete. Andra faktorer som ingick i lÀrarnas psykiska arbetssituation var Àven delaktighet i verksamheten samt hur lÀrarna uppfattade sina sociala kontaktnÀt pÄ den skolan de arbetade pÄ.FrÄgestÀllningarna som arbetet utgick ifrÄn var:-          Vilka likheter och skillnader finns i hur de tvÄ olika lÀrargrupperna uppfattar sin fysiska och psykiska hÀlsa?-          Vilka likheter och skillnader finns i hur de tvÄ olika lÀrargrupperna uppfattar sin delaktighet och gemenskap med resten av personalen pÄ skolan?MetodMetoden som anvÀndes var kvalitativa intervjuer dÀr totalt sex lÀrare, tvÄ ett- och fyra tvÄÀmneslÀrare, frÄn de bÄda lÀrarkategorierna intervjuades.

Uppsatsen undersöker varför unga kvinnor och mÀn anvÀnder Instagram, hur de vÀljer att framstÀlla sig dÀr och om man kan se nÄgra likheter och/eller skillnader. Kvalitativa intervjuer har genomförts med fem kvinnor och fem mÀn i Äldern 23-30 Är som alla Àr anvÀndare av Instagram. I uppsatsen har Àven informanternas tio senaste publicerade bilder tagits i beaktning som en kompletterande del till intervjuerna. För att genomföra undersökningen har vi anvÀnt oss av Uses and Gratifications och identitetsteorier. I relation till teorierna har det empiriska materialet tematiserats för att sedan analyseras.

Syftet med rapporten a?r att underso?ka vilken pa?verkan utsla?pp av avloppsvatten kan ha pa? halterna av kadmium och PFOS i Brunnsviken. En avgra?nsning som gjorts a?r att la?ckage fra?n avloppsledningar till Brunnsviken endast studeras fra?n Stockholms kommun. Bra?ddning och la?ckande ro?rledningar identifierades som mo?jliga utsla?ppska?llor.

Arbetet bygger pÄ ett ifrÄgasÀttande av synen pÄ gymnasieskolans olika delar mellan Ären 1965 och 1994 som idémÀssigt enhetliga med ett gemensamt syfte och utveckling. Uppsatsens syfte Àr att problematisera denna syn utifrÄn ett utbildningsfilosofiskt perspektiv. Syftet konkretiseras genom tvÄ frÄgestÀllningar, den första frÄgestÀllningen behandlar vilka idéer som uttrycks i skolans kursplaner, till vilken utbildningsfilosofi idéerna kan kopplas och hur de förÀndras under den undersöka tidsperioden. Den andra frÄgan behandlar vilka likheter och skillnader i utbildningsfilosofisk grund som finns mellan de olika Àmnenas kursplaner under tidsperioden. KÀllmaterialet bearbetas genom textanalys i form av idéanalys för att pÄ sÄ sÀtt utvinna de idéer som utrycks.

Syftet med uppsatsen Àr att belysa likheter och skillnader i nyhetsrapporteringen om den globala uppvÀrmingen mellan Sverige och USA. Vi har inriktat oss pÄ New York Times och Dagens Nyheter. Hypotesen Àr att den amerikanska tidningen visar sig mer skeptisk till att miljöförÀndringarna Àr mÀnskligt skapade Àn den svenska tidningen. Tidsspannet vi valt Àr januari till och med december Är 2006 dÄ filmen An Inconvenient Truth hade premiÀr och skapade debatt i frÄgan. Undersökningen Àr av kvantitativ natur.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med detta arbete Àr att kartlÀgga den svenska trÀnarutbildningen för triathlon och jÀmföra den med andra lÀnders trÀnarutbildningar.Hur ser den svenska trÀnarutbildningen ut?Hur ser andra lÀnders trÀnarutbildningar ut?Vad finns det för skillnader och likheter mellan trÀnarutbildningarna? MetodSex lÀnder valdes ut till detta arbete men pÄ grund av bortfall kunde bara fem lÀnder kartlÀggas. Dessa lÀnder Àr Sverige, USA, Australien, Storbritannien och Kanada. De lÀnder som inte kunde kartlÀggas var Nea Zeeland och Sydafrikas trÀnarutbildningar. AvgrÀnsningen i denna studie Àr att enbart engelsksprÄkiga lÀnder har representerats.

I samband med anfallsoperationen mot VÀsteuropa 1940 uppnÄdde de tyska förbanden stora framgÄngar pÄ samtliga nivÄer. Operationens benÀmning var Fall Gelb och dess framgÄngar var anmÀrkningsvÀrda för att de vanns över en allians dÀr bland annat Frankrike ingick, som vid denna tid hade en av vÀrldens absolut starkaste arméer.Den tyska taktiken har i efterhand fascinerat militÀra analytiker och den exemplifierar delvis den manöverteori som svenska Försvarsmakten i dag skall tillÀmpa enligt doktrin.Syftet med denna uppsats Àr att med utgÄngspunkt i den teoretiska modellen om de sex grundlÀggande förmÄgorna (skydd, underrÀttelse och information, verkan, ledning, uthÄllighet samt rörlighet) identifiera orsaker till de tyska operativa framgÄngarna. Analysen berör Armégrupp A:s anfall djup intill Atlantkusten via Ardennerskogarna och den befÀsta floden Meuse. HÀndelseförloppet utspelades den 10 ? 20 maj 1940.Analysen pÄvisar att Armégrupp A prÀglades av en balans mellan de olika förmÄgorna.

Bostadsmarknaden har lÀnge varit tuff i Sverige och gjort det svÄrt för mÄnga att fÄ ett hyreskontrakt, inte minst om det funnits anmÀrkningar rörande boende sedan tidigare. Studiens syfte Àr att undersöka hur tvÄ stadsdelsförvaltningar i Göteborgs Stad arbetar vrÀkningsförebyggande samt att se till hur stadsdelarna pÄverkas av kommunala och nationella direktiv. FrÄgestÀllningarna som har behandlats under studiens gÄng Àr: Hur ser det vrÀkningsförebyggande arbetet ut i de olika stadsdelarna? Vilka skillnader samt likheter finns det kring det vrÀkningsförebyggande arbetet i de olika stadsdelarna? Hur pÄverkar organisationen samt de kommunala och nationella direktiven stadsdelarnas vrÀkningsförebyggande arbete?Det Àr en kvalitativstudie som har grundats pÄ semi-strukturerade intervjuer med tre yrkesverksamma inom det vrÀkningsförebyggande arbetet i vardera stadsdelen. Studien har ett organisationsteoretiskt perspektiv samt ett grÀsrotbyrÄkratiskt perspektiv.

I vÄr allt mer globaliserade vÀrld, som kÀnnetecknas av ökad vÀrldshandel, integrerade ekonomier och landsgrÀnser som suddas ut, krÀvs en allt större kunskap om hur lÀnder skiljer sig Ät. En marknad som pÄ senare tid, dÄ frÀmst under 2000-talet, varit ledande nÀr det gÀller globalisering, teknologisk utveckling och inte minst inom byggsektorn Àr Dubai, Förenade Arabemiraten. Dubai har satsat enorma summor i turism och kommersialism, det i kombination med ett förmÄnligt skattesystem har gjort att mÄnga företag valt att söka sig till Dubai. MÄnga av dem Àr tjÀnsteföretag och det gÄr i linje med trenden att vi gÄr mot en tjÀnsteekonomi. Denna bakgrund har lett uppsatsens författare till problemformuleringen: Hur pÄverkar kulturskillnader ett internationellt tjÀnsteföretags utformande av sin marknadsföring? Med utgÄngspunkt i marknadsförings- och kulturteorier Àr uppsatsens övergripande syfte att undersöka om det existerar skillnader och likheter i ett internationellt tjÀnsteföretags tillvÀgagÄngssÀtt att arbeta med marknadsföring i Sverige och i Dubai.

Rektor och lÀrare pÄ LuleÄ Gymnasieby, Kvarteret KungsfÄgeln upplevde att eleverna pÄ ett industritekniskt program (I-Tek) tappade studiemotivationen frÄn Ärskurs ett till tre. Syftet med undersökningen var att undersöka vad det Àr som motiverar eleverna vid I-Tek programmet, samt att undersöka om det fanns nÄgra skillnader mellan Ärskurserna. Det var Àven av intresse att undersöka vad som kan öka studiemotivationen. Metoden som anvÀndes var enkÀter och halvstrukturerade intervjuer, utformade utifrÄn Vrooms förvÀntansteori (refererad av Dipboye, 1994), Herzberg tvÄ-faktor teori (Herzberg, Mausner, & Snyderman, 1959) och Maslows behovshierarki (1982). Resultaten visade att jobbmöjligheterna efter utbildningen, intresset för Àmnet och det praktiska arbetet var de frÀmsta motivationsfaktorerna.