Sammanfattning Denna c-uppsats handlar om mÀnniskors anvÀndning av sociala medier. VÄr studie utgÄr ifrÄn metoden fokusgrupper. Vi har gjort intervjuer med fyra olika grupper. TvÄ grupper med yngre deltagare i 20-ÄrsÄldern och tvÄ grupper med Àldre deltagare i 50-ÄrsÄldern. Vi har anvÀnt oss utav teorin uses and gratifications som fokuserar pÄ mÀnniskors medieanvÀndning utifrÄn vilka behov mÀnniskor har.

Ökad medvetenhet bland företagens intressenter och attitydförĂ€ndringar i nĂ€ringslivet har haft betydelse för lĂ„ngsiktigt vĂ€rdeskapande. Företag kan upprĂ€tta en sĂ„ kallad hĂ„llbarhetsredovisning för att rapportera om dess hĂ„llbarhetsarbete och lĂ„ngsiktiga vĂ€rdeskapande. GRI (Global Report Initiative) har tagit fram en standard som företag kan anvĂ€nda sig av nĂ€r de ska upprĂ€tta en hĂ„llbarhetsredovisning. I standarden finns en princip om vĂ€sentlighet som beskriver vilka omrĂ„den och indikatorer som Ă€r av vĂ€sentlig grad för verksamhetens hĂ„llbarhetsredovisning.Uppsatsens syfte Àr dels att undersöka vad som Ă€r vĂ€sentligt för SCA och Boliden AB att inkludera i deras hĂ„llbarhetsredovisningar utifrĂ„n GRI:s riktlinjer. Dels att analysera vilka skillnader och likheter som förekommer mellan SCAs och Bolidens hĂ„llbarhetsredovisningar.UtifrĂ„n uppsatsens studie har vi kommit fram till att SCAs och Bolidens intressentdialoger ligger till grund för vĂ€sentlighetens grĂ€nsdragning och att det till största del Ă€r intressenternas Ă„sikter som avgör vad som Ă€r vĂ€sentligt.

I en v?rld som pr?glas av st?ndig f?r?ndring och oro ?ver klimatf?r?ndringar beh?vs ledare som uppmuntrar, engagerar och motiverar samh?llet och dess organisationer att anta ett mer h?llbart f?rh?llningss?tt. Idag l?gger m?nga olika intressenter vikt vid hur f?retag och offentliga organisationer prioriterar och planerar f?r att arbeta med klimatv?nliga val. Kommuners h?llbarhetsarbete styrs av lagar och ramverk som ledare m?ste anpassa sina organisationer till f?r att bedriva verksamhet.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka skillnader och likheter det finns angÄende villkor och förutsÀttningar för tolkning av kursplanen i engelska samt vissa aspekter av undervisning i engelska pÄ grundskolans senare Är mellan en friskola med Montessoripedagogik och en kommunal skola. Vi ville fÄ en djupare inblick i hur arbetet med kursplanen fungerar pÄ skolor med olika huvudmÀn. För att kunna undersöka detta anvÀnde vi oss av intervjuer med lÄg grad av strukturering och med hög standardisering. Vi kom att intervjua tvÄ lÀrare som arbetar som engelsklÀrare pÄ skolor med liknande upptagningsomrÄde och med ungefÀr lika mÄnga elever. I intervjuerna ville vi undersöka om deras arbetssÀtt skiljde sig Ät och om deras tolkningar av kursplanerna var olika och vad detta i sÄ fall berodde pÄ.

Syftet med arbetet Àr att undersöka förskollÀrarnas syn pÄ begreppet jÀmstÀlldhet, hur de arbetar med det i praktiken och om det Àr svÄrt att omvandla teori till praktik. Metoden som anvÀnts Àr halvstrukturerade intervjuer. Fem förskollÀrare intervjuades, fyra kvinnor och en man i olika Äldrar och med olika lÄng erfarenhet inom yrket. Arbetet grundas pÄ forskning inom jÀmstÀlldhet i förskolan. Resultatet visade att jÀmstÀlldhet för förskollÀrarna betydde att ge alla barnen samma möjligheter. FörskollÀrarna sÄg pÄ begreppet jÀmstÀlldhet som allas rÀtt att utvecklas och utmanas oavsett kön, detta lÄg ocksÄ till grunden för hur de arbetar med jÀmstÀlldhet i verksamheten. Tre av fem förskollÀrare tyckte det var lÀtt att omvandla teori till praktik, de pekade dÄ pÄ vikten av ett bra arbetslag.

FrÄn att endast finnas inom enstaka branscher, till att sprida sig brett över branschregistret har ordet projekt fÄtt en vidare betydelse. Begreppet projekt anvÀnds idag flitigt inom IT-branschen. I och med att projektarbete har blivit vanligare, har nya frÄgor och funderingar kommit upp kring teambuilding.I rapporten tar jag tar upp de kriterier som stÀlls, bÄde pÄ projektledare och de medlemmar som ingÄr i projektgruppen, samt vilka egenskaper en projektledare bör besitta för att skapa en bra miljö i ett projekt. Vidare i min genomförandedel gör jag en jÀmförelse hos litteraturen för att avgöra skillnader och likheter i Äsikter och synsÀtt.I min studie har jag funnit att litteraturen till stor del Àr överrens om de kriterier som stÀlls upp pÄ projektledare och projektmedlemmar. DÀremot finns det vissa skillnader i litteraturen om projektledarens arbetsuppgifter och ansvarsomrÄden..

Musikgenren punk Àr nu över 30 Är gammal. Och syftet med denna uppsats Àr att se likheter och skillnader mellan ett par tidiga brittiska punklÄtar och ett par tidiga svenska punklÄtar. Och ta reda pÄ vad som kÀnnetecknade det musikaliska i musikgenren. FrÄgorna som stÀlls i uppsatsen Àr: Vad var det i det musikaliska som kÀnnetecknade musikgenren? Och vilka musikaliska likheter och skillnader hade den tidiga brittiska punken och den tidiga Svenska punken?För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor sÄ har fyra stycken musikaliska verk analyserats: Sex Pistols ?Anarchy in the UK?, The Clash ?White riot?, Ebba Grön ?Ung & sÀnkt? och P.F.

The reason I am writing this essay is due to my curiosity on how children are interested in and how their understanding in geometry is at preschool years.My interest lies in children and arithmetic and especially geometry, which is something I belive that children deal with a great deal in their everyday routines, both in school and at home.What do children do when they work with geometry, and are they aware of what they do? To figure this out, I have taken my findings from three different interviews that I have done atmy preschool with a group of children that have been preselected.I am also curious about whether there is a difference in different types of schools. In this essay I have compared the preschool I work with a Montessori school and a third type of schoolwhere the children spends most of their dayÂŽs outdoors called ?Ur och Skur?In my results I can not see any major differences in these three preschools work with mathematics. The childrens knowledge is at a similar level and the work with geometry hasbeen implemented in a similar way..

I denna uppsats undersöks tvÄ lÀrobokstexter i samhÀllskunskap, en för Ärskurs 6 och en för Ärskurs 9. Uppsatsens syfte Àr att utröna om det finns nÄgra skillnader eller likheter mellan böckerna och i sÄ fall vilka dessa Àr. Fokus ligger pÄ text-bindning och röst samt en undersökning av texternas vokabulÀr. NÄgot som ock-sÄ diskuteras i uppsatsen Àr didaktiska perspektiv pÄ lÀroboken.Materialet för undersökningen bestÄr av ett kapitel ur tvÄ lÀroböcker i sam-hÀllskunskap för Ärskurs 6 respektive Ärskurs 9: SamhÀlle idag 6 och SamhÀlle idag 9, bÄda utgivna av förlaget Natur & Kultur. Textmassan omfattar 10?12 sidor per bok, varav ett kortare avsnitt frÄn vardera kapitlet har analyserats mer ingÄende utifrÄn disposition, referensbindning och konnektivbindning.JÀmförelsen mellan de tvÄ lÀrobokstexterna visar att det finns fler likheter Àn skillnader mellan böckerna samt en viss progression mellan Ärskurserna vad gÀller lexikon.

Avsikten med vÄr uppsats var att ta reda pÄ om det fanns ett pedagogiskt syfte med musiken i förskolan. För att ta reda pÄ det valde vi att göra en kvalitativ undersökning dÀr vi intervjuade sex förskollÀrare med olika profileringar. Dessa var musik, sprÄk, verkstad, natur och oprofilerad. I undersökningen tittade vi pÄ likheter och skillnader mellan dessa förskollÀrares förhÄllningssÀtt till och anvÀndning av musiken. Detta gjordes utifrÄn fyra omrÄden; musiksammanhang, syften med musikaktiviteter, faktorer som styr musik, sÄnger och sÄngtexter samt faktorer som krÀvs för arbetet med musik.

Huvudsyftet med vÄrt arbete Àr att undersöka vilka faktorer som kan pÄverka eleversattityder till skolmatematiken i skolÄr 4. Vi har Àven jÀmfört vÄrt resultat med litteraturoch forskning för att se likheter och skillnader.Inspirationen till arbetet fick vi av olika forskningsrapporter som visar hur vissa elevertappar intresset för matematik i Äldrarna 10-12. För att undersöka attityden hos elevernagjorde vi en kvalitativ studie av sex elever i skolÄr 4. Resultatet visar att eleverna harbÄde positiva och negativa attityder till Àmnet matematik. Faktorerna bakom dessaattityder Àr olika hos eleverna och kan vara en eller flera.

Reklam för olika produkter och organisationer möter oss varje dag bland annat genom tidningar, radio, TV eller pÄ vÀgen till jobbet. De TV-sÀnda reklamfilmerna som avbryter i lördagsfilmen eller under nyhetssÀndningen Àr till för att pÄverka oss TV-tittare. Vi har i denna studie valt att undersöka vilka likheter och skillnader man ser i en jÀmförelse av tvÄ reklamfilmer frÄn kommersiella företag och tvÄ frÄn nonprofitorganisationer.Vi har som syfte att identifiera drag och linjer i filmerna som Àr likadana eller skiljer sig Ät frÄn de olika typerna av organisationer. Fenomenet vi vill undersöka Àr hur reklamfilmer frÄn nonprofitorganisationer utformas och fungerar jÀmfört med reklamfilm frÄn kommersiella företag. Detta kommer vi göra genom att dra slutsatser utifrÄn kvalitativa tolkningar kring likheter och skillnader i filmerna.Undersökningarna som denna uppsats baseras pÄ kommer att utföras genom tvÄ kvalitativa studier pÄ fyra reklamfilmer.

Uppsatsen syftar till att underso?ka om redovisningsstandarden IAS 36 efterfo?ljs i Sverige samt om det finns indikationer pa? att resultatmanipulering fo?rekommer inom standarden. IAS 36 behandlar redovisningen av goodwill. Tidigare forskning menar att fo?retag utnyttjar den subjektiva bedo?mningen av goodwill som standarden ger utrymme fo?r, genom att antingen skriva ned fo?r mycket eller avsiktlig fo?rdro?ja och skriva ned fo?r lite.

Syftet med denna undersökning Àr att studera elevers instÀllning till Àmnet idrott och hÀlsa i skolan. Vidare vill vi undersöka om skolans undervisningsformer (sam- eller sÀrundervisning), elevernas Älder eller kön har betydelse för deras instÀllning till idrott och hÀlsa. Centrala frÄgestÀllningar i studien Àr:? Hur uppfattar elever sin idrottsundervisning beroende pÄ om de haft sam- eller sÀrundervisning i Àmnet idrott och hÀlsa?? Vad finns det för skillnader och/eller likheter pÄ hur elever ser pÄ Àmnet idrott och hÀlsa i Är 8 pÄ grundskolan och i Är 2 pÄ gymnasiet?? Vad finns det för skillnader och/eller likheter mellan könen i hur eleverna ser pÄ Àmnet idrott och hÀlsa i skolan?För att undersöka elevernas instÀllning till idrott och hÀlsa har vi anvÀnt oss av en kvantitativ enkÀtundersökning. EnkÀten delades ut pÄ tvÄ gymnasieskolor och pÄ tvÄ högstadieskolor till sammanlagt 224 elever.

Syfte - Syftet med studien Àr att undersöka klÀdföretags miljökommunikation med sina kunder och att identifiera likheter och skillnader mellan större och mindre företags miljökommunikation.Metod - Studien genomfördes med hjÀlp av en kvantitativ metodansats dÀr telefonintervjuer med sammanlagt sjutton klÀdföretag frÄn Sverige och Tyskland utgör grunden för det empiriska materialet. KlÀdföretagen utgörs av dels geografiskt vÀletablerade företag och dels av företag med tydlig miljöprofilering. Vidare har det genomförts en intervju med en utredare frÄn Konsumentverket för att belysa klÀdföretags miljökommunikation med kunder sett ur ett annat perspektiv. För att analysera det empiriska materialet har miljökommunikationen studerats utifrÄn fyra teoretiska perspektiv som diskuterats i studiens referensram.Resultat - Av studien framkom att det finns stora skillnader men ocksÄ vissa likheter mellan miljökommunikationen hos klÀdföretag i de olika kategorierna geografiskt vÀletablerade klÀdföretag och klÀdföretag med tydlig miljöprofilering. Skillnader hÀrrör till stor del frÄn bakgrunden till varför klÀdföretagen miljökommunicerar överhuvudtaget.