I undersökningen beskrivs fyra sÄngares tillvÀgagÄngssÀtt vid inlÀrning av en okÀnd sÄng. TvÄ stycken med utgÄngspunkt frÄn en notbild (notlÀsning) samt tvÄ stycken med utgÄngspunkt frÄn en cd-inspelning (gehör). Följande forskningsfrÄgor har varit övergripande: Vilka likheter och vilka skillnader finns det mellan de tvÄ informanterna inom respektive inlÀrningsmetod i valet av strategier och verktyg? Vilka likheter och vilka skillnader finns det mellan de tvÄ inlÀrningsmetoderna i valet av strategier och verktyg? Resultatet visar pÄ likheter i strategier: samtliga deltagarna börjar med att lyssna alternativt se över sÄngen i sin helhet innan de börjar dela upp inlÀrningen i mindre delar som de repeterar. Att röra pÄ sig genom att ömsom sitta, ömsom stÄ var ocksÄ genomgÄende för alla fyra.

Syftet med detta studium Àr att studera skillnader och likheter i attityder angÄende inklusiv utbildning i Kina och i Sverige; skall alla barn gÄ i samma skola? Detta görs genom kvalitativa studier bland nÄgra av skolans aktörer i de respektive lÀnderna. Som metod anvÀndes djupintervjuer. Den yttre likheten med en obligatorisk nioÄrig skolgÄng i de bÄda lÀnderna sammanföll med en överraskande stor inre likhet i form av ett gap mellan skolpolitisk retorik och praktik. Det offentliga mÄlet i Sverige Àr ?en skola för alla?, men i praktiken gÄr skolan mot allt större segregering av elever.

?Ineffektiv, toppstyrd och dyr? omtalades Riksrevisionen i DN vilket vÀckte författarnas intresse vad gÀller Riksrevisionens revisionsarbete samt om detta skiljer sig nÀmnvÀrt Ät frÄn en privat revisionsbyrÄ. Författarna har haft för avsikt att undersöka om det förekommer eventuella skillnader och likheter mellan Riksrevisionens och Deloittes granskningsarbete vad gÀller de materiella anlÀggningstillgÄngarna maskiner och inventarier samt personalkostnader sÄsom löner, arvoden och förmÄner. Undersökningen har genomförts med hjÀlp av intervjuer för att fÄ en djupare förstÄelse i omrÄdet. Författarna har tagit fram en egen modell som utgÄr ifrÄn variablerna tid, resurser, internpraxis och lagar vilka skulle kunna leda till att revisionsarbetet utförs olika inom Deloitte och Riksrevisionen.

Musikgenren punk Àr nu över 30 Är gammal. Och syftet med denna uppsats Àr att se likheter och skillnader mellan ett par tidiga brittiska punklÄtar och ett par tidiga svenska punklÄtar. Och ta reda pÄ vad som kÀnnetecknade det musikaliska i musikgenren. FrÄgorna som stÀlls i uppsatsen Àr: Vad var det i det musikaliska som kÀnnetecknade musikgenren? Och vilka musikaliska likheter och skillnader hade den tidiga brittiska punken och den tidiga Svenska punken?För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor sÄ har fyra stycken musikaliska verk analyserats: Sex Pistols ?Anarchy in the UK?, The Clash ?White riot?, Ebba Grön ?Ung & sÀnkt? och P.F.

Syftet med uppsatsen Ă€r dels att klargöra synen pĂ„ det kvinnliga och manliga könet samt synen pĂ„ sexualitet i rĂ„dgivningslitteraturen, dels att spegla svaren frĂ„n analysen med tre kontrasterande synsĂ€tt för att se likheter och skillnader. Detta kommer jag att göra genom att studera tvĂ„ böcker med kristen rĂ„dgivningslitteratur frĂ„n 1948 som heter KĂ€rlekslivets och Ă€ktenskapets etik skriven av Arvid Runestam och Trivsel och trassel i Ă€ktenskapet skriven av Erik Arbin. Under studiet av rĂ„dgivningslitteraturen kommer jag att besvara dessa frĂ„gor:Vilka egenskaper tillskrivs kvinnan respektive mannen i litteraturen?Vilken anses vara den rĂ„dande livsnormen nĂ€r det gĂ€ller sexualitet?Vad anses hota kristendomens livsetik/vĂ€rld?Jag kommer sedan att spegla rĂ„dgivningslitteraturen i tre kontrasterande synsĂ€tt; Nina Björks tankar kring feminism, kvinnligt och manligt och sexualitet i Björks roman Under det rosa tĂ€cket, Sigmund Freuds syn pĂ„ religion, tabu och sexualitet dĂ€r jag frĂ€mst utgĂ„r frĂ„n hans roman Totem och Tabu, och slutligen studerar jag könsrollerna i den skönlitterĂ€ra romanen ThĂ©rĂšse Raquin skriven av Émile Zola. Med spegla, menar jag att jag kommer att söka efter likheter och skillnader mellan de tre synsĂ€tten och rĂ„dgivningslitteraturen..

The reason I am writing this essay is due to my curiosity on how children are interested in and how their understanding in geometry is at preschool years.My interest lies in children and arithmetic and especially geometry, which is something I belive that children deal with a great deal in their everyday routines, both in school and at home.What do children do when they work with geometry, and are they aware of what they do? To figure this out, I have taken my findings from three different interviews that I have done atmy preschool with a group of children that have been preselected.I am also curious about whether there is a difference in different types of schools. In this essay I have compared the preschool I work with a Montessori school and a third type of schoolwhere the children spends most of their dayÂŽs outdoors called ?Ur och Skur?In my results I can not see any major differences in these three preschools work with mathematics. The childrens knowledge is at a similar level and the work with geometry hasbeen implemented in a similar way..

Denna uppsats behandlar konflikter i konsultbranschen och i synnerhet konflikter i relationen mellan konsult och klient. Avsikten har varit att identifiera vad det finns fo?r orsaker till att konflikter uppsta?r och vad konflikterna kan ha fo?r pa?verkan pa? relationen mellan konsult och klient. Fo?r att a?stadkomma detta gjordes en litteraturgenomga?ng da?r teorier kring a?mnet behandlades, fo?ljt av en empirisk studie och en sammantagen analys da?r de teoretiska perspektiven anva?ndes som underlag fo?r tolkning av konsulters bera?ttelser om konflikter.

Studien berör undervisningen i moderna sprÄk och har ett motivationsperspektiv. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka varför elever blir mer eller mindre motiverade i moderna sprÄkundervisningen och hur lÀraren ska förhÄlla sig till eleverna för att motivera dem pÄ bÀsta sÀtt. Det Àr de uppfattningar som elever pÄ grundskolan och pÄ gymnasiet har om sprÄkundervisningen som Àr det centrala i uppsatsen. Arbetet bestÄr av en djupare litteraturstudie som belyser kognitiva motivationsteorier samt forskning kring lÀraren som reflekterande praktiker. DÀrtill har tjugo elever intervjuats.

Ökad medvetenhet bland företagens intressenter och attitydförĂ€ndringar i nĂ€ringslivet har haft betydelse för lĂ„ngsiktigt vĂ€rdeskapande. Företag kan upprĂ€tta en sĂ„ kallad hĂ„llbarhetsredovisning för att rapportera om dess hĂ„llbarhetsarbete och lĂ„ngsiktiga vĂ€rdeskapande. GRI (Global Report Initiative) har tagit fram en standard som företag kan anvĂ€nda sig av nĂ€r de ska upprĂ€tta en hĂ„llbarhetsredovisning. I standarden finns en princip om vĂ€sentlighet som beskriver vilka omrĂ„den och indikatorer som Ă€r av vĂ€sentlig grad för verksamhetens hĂ„llbarhetsredovisning.Uppsatsens syfte Àr dels att undersöka vad som Ă€r vĂ€sentligt för SCA och Boliden AB att inkludera i deras hĂ„llbarhetsredovisningar utifrĂ„n GRI:s riktlinjer. Dels att analysera vilka skillnader och likheter som förekommer mellan SCAs och Bolidens hĂ„llbarhetsredovisningar.UtifrĂ„n uppsatsens studie har vi kommit fram till att SCAs och Bolidens intressentdialoger ligger till grund för vĂ€sentlighetens grĂ€nsdragning och att det till största del Ă€r intressenternas Ă„sikter som avgör vad som Ă€r vĂ€sentligt.

I denna studie anvÀnds en kvantitativ metod i form av enkÀtstudie som Àr till för att ta reda pÄ karaktÀrsÀmneslÀrares och kÀrnÀmneslÀrares undervisningsmetoder. Studien har genomförts pÄ gymnasieskolan dÀr författarna arbetar. För att fÄ ut mer av enkÀtmetoden sÄ ges de responderade möjlighet till att kommentera kring sina tankar pÄ varje frÄga. Syftet med studien var att ta reda pÄ eventuella skillnader och likheter mellan karaktÀrsÀmneslÀrarna och kÀrnÀmneslÀrarna pÄ skolan. I litteraturgenomgÄngen redovisas centrala begrepp, tidigare forskning, förhÄllanden som styr inlÀrningen och olika undervisningsmetoder.

Karlsson, Therese & Nilsson Therese (2011). Arbetet med lÀs- och skrivinlÀrning pÄ tvÄ skolor med olika sprÄkliga karaktÀrer. LÀrarutbildningen: Malmö Högskola. Syftet med vÄrt arbete Àr att synliggöra och öka kunskapen om hur fyra lÀrare arbetar med lÀs- och skrivinlÀrning. Vi vill Àven uppmÀrksamma likheter och skillnader i deras arbetsmetoder beroende pÄ elevens sprÄkliga förutsÀttningar. TvÄ av lÀrarna arbetar pÄ en skola dÀr de flesta eleverna Àr ensprÄkiga och de andra tvÄ lÀrarna arbetar pÄ en skola som Àr av en flersprÄkig karaktÀr.

Syftet Àr att ta reda pÄ om det har uppstÄtt missförstÄnd hos en kursdeltagare efter att en kunskapsöverföring Àgt rum frÄn en kursledare. Vilka Àr de i sÄ fall och hur skiljer sig deras underliggande antaganden, dvs. deras outtalade vÀrderingar och uppfattningar om det hÀlsorelaterande vetandet som förmedlats? Studien innehÄller tvÄ intervjuer, dels med en kursledare och dels med en av dennes kursdeltagare. Sedan jÀmförs intervjuerna med hjÀlp av ett strateginÀt, dvs.

Symbolbruket i arbetarrörelsens fanor skiljer sig Ät beroende pÄ var nÄgonstans i Sverige den har sitt ursprung. Denna studie har i avsikt att synliggöra likheter och skillnader i bruket av historiska symboler mellan de olika arbetarföreningarna i Landskrona under perioden 1890-1906. Undersökningens grund ligger i komparation av den historiska symbolik som avbildas i fanorna..

Inom den svenska förskolan arbetar en mÀngd personer, vilka till största delen tillhör tvÄ olika yrkesprofessioner, förskollÀrare och barnskötare. Gemensamt för dessa Àr att de tillsammans skall genomföra det uppdrag som beskrivs i lÀroplan för förskolan, Lpfö-98. I min egen yrkesverksamhet som förskollÀrare har jag mött andra förskollÀrare och barnskötare, med deras olika sÀtt att tolka och genomföra uppdraget som finns i Lpfö-98. I dessa möten har jag blivit medveten om hur pedagoger inom olika yrkesprofessioner tÀnker kring uppdragets innehÄll och utförande. De möten och mina funderingar kring detta Àr bakgrunden till denna studie.Syftet med studien Àr att söka efter hur verksamma pedagoger, med olika yrkestillhörighet, inom förskola 1-5 Är erfar samt beskriver att de omsÀtter LÀroplan för förskolan, Lpfö-98.Syftet Àr ocksÄ att analysera om det föreligger nÄgra likheter eller skillnader i erfarande hos dessa tvÄ yrkesprofessioner och i sÄ fall beskriva hur de gestaltar sig.Studien genomförs genom kvalitativa intervjuer med förskollÀrare och barnskötare, vilka arbetar inom förskola med barn frÄn 1 ? 5 Är.

Den 1 januari 2009 infördes Diskrimineringslagen och ersatte den tidigare JÀmstÀlldhetslagen samt upphÀvde övriga diskrimineringslagar som fanns för att samlas under en och samma lag. Lagen krÀver att alla företag i Sverige med minst 25 anstÀllda mÄste ha en jÀmstÀlldhetsplan. En artikel i tidningen ETC har uppgett att bankbranschen Àr den minst jÀmlika branschen. FrÄgan denna studie sökt svar pÄ Àr om man kan jÀmföra storbankers jÀmstÀlldhetsarbete, och i sÄ fall om det kan urskiljas nÄgra skillnader och/eller likheter? Detta för att bidra till en ökad förstÄelse för hur företag arbetar och engagerar sig i jÀmstÀlldhet.FrÄgan besvaras genom att granska och studera tvÄ storbankers jÀmstÀlldhetsplaner och intervjua personer som har ansvaret för jÀmstÀlldhetsplanerna.