Karlsson, Therese & Nilsson Therese (2011). Arbetet med lÀs- och skrivinlÀrning pÄ tvÄ skolor med olika sprÄkliga karaktÀrer. LÀrarutbildningen: Malmö Högskola. Syftet med vÄrt arbete Àr att synliggöra och öka kunskapen om hur fyra lÀrare arbetar med lÀs- och skrivinlÀrning. Vi vill Àven uppmÀrksamma likheter och skillnader i deras arbetsmetoder beroende pÄ elevens sprÄkliga förutsÀttningar. TvÄ av lÀrarna arbetar pÄ en skola dÀr de flesta eleverna Àr ensprÄkiga och de andra tvÄ lÀrarna arbetar pÄ en skola som Àr av en flersprÄkig karaktÀr.

Syftet Àr att ta reda pÄ om det har uppstÄtt missförstÄnd hos en kursdeltagare efter att en kunskapsöverföring Àgt rum frÄn en kursledare. Vilka Àr de i sÄ fall och hur skiljer sig deras underliggande antaganden, dvs. deras outtalade vÀrderingar och uppfattningar om det hÀlsorelaterande vetandet som förmedlats? Studien innehÄller tvÄ intervjuer, dels med en kursledare och dels med en av dennes kursdeltagare. Sedan jÀmförs intervjuerna med hjÀlp av ett strateginÀt, dvs.

Symbolbruket i arbetarrörelsens fanor skiljer sig Ät beroende pÄ var nÄgonstans i Sverige den har sitt ursprung. Denna studie har i avsikt att synliggöra likheter och skillnader i bruket av historiska symboler mellan de olika arbetarföreningarna i Landskrona under perioden 1890-1906. Undersökningens grund ligger i komparation av den historiska symbolik som avbildas i fanorna..

Inom den svenska förskolan arbetar en mÀngd personer, vilka till största delen tillhör tvÄ olika yrkesprofessioner, förskollÀrare och barnskötare. Gemensamt för dessa Àr att de tillsammans skall genomföra det uppdrag som beskrivs i lÀroplan för förskolan, Lpfö-98. I min egen yrkesverksamhet som förskollÀrare har jag mött andra förskollÀrare och barnskötare, med deras olika sÀtt att tolka och genomföra uppdraget som finns i Lpfö-98. I dessa möten har jag blivit medveten om hur pedagoger inom olika yrkesprofessioner tÀnker kring uppdragets innehÄll och utförande. De möten och mina funderingar kring detta Àr bakgrunden till denna studie.Syftet med studien Àr att söka efter hur verksamma pedagoger, med olika yrkestillhörighet, inom förskola 1-5 Är erfar samt beskriver att de omsÀtter LÀroplan för förskolan, Lpfö-98.Syftet Àr ocksÄ att analysera om det föreligger nÄgra likheter eller skillnader i erfarande hos dessa tvÄ yrkesprofessioner och i sÄ fall beskriva hur de gestaltar sig.Studien genomförs genom kvalitativa intervjuer med förskollÀrare och barnskötare, vilka arbetar inom förskola med barn frÄn 1 ? 5 Är.

Den 1 januari 2009 infördes Diskrimineringslagen och ersatte den tidigare JÀmstÀlldhetslagen samt upphÀvde övriga diskrimineringslagar som fanns för att samlas under en och samma lag. Lagen krÀver att alla företag i Sverige med minst 25 anstÀllda mÄste ha en jÀmstÀlldhetsplan. En artikel i tidningen ETC har uppgett att bankbranschen Àr den minst jÀmlika branschen. FrÄgan denna studie sökt svar pÄ Àr om man kan jÀmföra storbankers jÀmstÀlldhetsarbete, och i sÄ fall om det kan urskiljas nÄgra skillnader och/eller likheter? Detta för att bidra till en ökad förstÄelse för hur företag arbetar och engagerar sig i jÀmstÀlldhet.FrÄgan besvaras genom att granska och studera tvÄ storbankers jÀmstÀlldhetsplaner och intervjua personer som har ansvaret för jÀmstÀlldhetsplanerna.

Sammanfattning Denna c-uppsats handlar om mÀnniskors anvÀndning av sociala medier. VÄr studie utgÄr ifrÄn metoden fokusgrupper. Vi har gjort intervjuer med fyra olika grupper. TvÄ grupper med yngre deltagare i 20-ÄrsÄldern och tvÄ grupper med Àldre deltagare i 50-ÄrsÄldern. Vi har anvÀnt oss utav teorin uses and gratifications som fokuserar pÄ mÀnniskors medieanvÀndning utifrÄn vilka behov mÀnniskor har.

Ökad medvetenhet bland företagens intressenter och attitydförĂ€ndringar i nĂ€ringslivet har haft betydelse för lĂ„ngsiktigt vĂ€rdeskapande. Företag kan upprĂ€tta en sĂ„ kallad hĂ„llbarhetsredovisning för att rapportera om dess hĂ„llbarhetsarbete och lĂ„ngsiktiga vĂ€rdeskapande. GRI (Global Report Initiative) har tagit fram en standard som företag kan anvĂ€nda sig av nĂ€r de ska upprĂ€tta en hĂ„llbarhetsredovisning. I standarden finns en princip om vĂ€sentlighet som beskriver vilka omrĂ„den och indikatorer som Ă€r av vĂ€sentlig grad för verksamhetens hĂ„llbarhetsredovisning.Uppsatsens syfte Àr dels att undersöka vad som Ă€r vĂ€sentligt för SCA och Boliden AB att inkludera i deras hĂ„llbarhetsredovisningar utifrĂ„n GRI:s riktlinjer. Dels att analysera vilka skillnader och likheter som förekommer mellan SCAs och Bolidens hĂ„llbarhetsredovisningar.UtifrĂ„n uppsatsens studie har vi kommit fram till att SCAs och Bolidens intressentdialoger ligger till grund för vĂ€sentlighetens grĂ€nsdragning och att det till största del Ă€r intressenternas Ă„sikter som avgör vad som Ă€r vĂ€sentligt.

Denna undersökning har studerat ett lÀtt infanteriförbands anvÀndning av kombinerad bekÀmpning som metod för verkan under en amfibieoperation samt vilka aspekter som pÄverkade möjligheten till kombinerad bekÀmpning p.g.a. operationens amfibiska karaktÀr. Fallet har utgjorts av Parachute Regiments tvÄ bataljoner som under Falklandskriget utkÀmpade tre slag vid Darwin ? Goose Green, Mount Longdon och Wireless Ridge. Som analysverktyg har anvÀnts Robert Leonhards teori om den kombinerade bekÀmpningens tre principer.

Medierna a?r en oerho?rt viktig del i den ra?dande sociala och kulturella miljo?n. De framha?ver att det a?r verkligheten de avspeglar, vilket go?r att hur kvinnor framsta?lls i medierna bidrar till fo?resta?llningar om hur man bo?r vara och se ut fo?r att bli en del av den verklighet som va?rderas som sa? viktig att den fa?r utrymme i medierna. De kan da?rmed verka som ett ideologiskt verktyg, da? dessa fo?resta?llningar bidrar till bibeha?llandet av sa?dana ko?nsroller, stereotyper och ideal som samha?llet a?nnu inte lyckats frigo?ra sig fra?n.Det mediala genus som alltsa? ba?de skapas och uppra?ttha?lls ha?r, fann vi ho?gaktuellt och intressant att studera na?rmare.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka skillnader och likheter det finns angÄende villkor och förutsÀttningar för tolkning av kursplanen i engelska samt vissa aspekter av undervisning i engelska pÄ grundskolans senare Är mellan en friskola med Montessoripedagogik och en kommunal skola. Vi ville fÄ en djupare inblick i hur arbetet med kursplanen fungerar pÄ skolor med olika huvudmÀn. För att kunna undersöka detta anvÀnde vi oss av intervjuer med lÄg grad av strukturering och med hög standardisering. Vi kom att intervjua tvÄ lÀrare som arbetar som engelsklÀrare pÄ skolor med liknande upptagningsomrÄde och med ungefÀr lika mÄnga elever. I intervjuerna ville vi undersöka om deras arbetssÀtt skiljde sig Ät och om deras tolkningar av kursplanerna var olika och vad detta i sÄ fall berodde pÄ.

Syftet med arbetet Àr att undersöka förskollÀrarnas syn pÄ begreppet jÀmstÀlldhet, hur de arbetar med det i praktiken och om det Àr svÄrt att omvandla teori till praktik. Metoden som anvÀnts Àr halvstrukturerade intervjuer. Fem förskollÀrare intervjuades, fyra kvinnor och en man i olika Äldrar och med olika lÄng erfarenhet inom yrket. Arbetet grundas pÄ forskning inom jÀmstÀlldhet i förskolan. Resultatet visade att jÀmstÀlldhet för förskollÀrarna betydde att ge alla barnen samma möjligheter. FörskollÀrarna sÄg pÄ begreppet jÀmstÀlldhet som allas rÀtt att utvecklas och utmanas oavsett kön, detta lÄg ocksÄ till grunden för hur de arbetar med jÀmstÀlldhet i verksamheten. Tre av fem förskollÀrare tyckte det var lÀtt att omvandla teori till praktik, de pekade dÄ pÄ vikten av ett bra arbetslag.

FrÄn att endast finnas inom enstaka branscher, till att sprida sig brett över branschregistret har ordet projekt fÄtt en vidare betydelse. Begreppet projekt anvÀnds idag flitigt inom IT-branschen. I och med att projektarbete har blivit vanligare, har nya frÄgor och funderingar kommit upp kring teambuilding.I rapporten tar jag tar upp de kriterier som stÀlls, bÄde pÄ projektledare och de medlemmar som ingÄr i projektgruppen, samt vilka egenskaper en projektledare bör besitta för att skapa en bra miljö i ett projekt. Vidare i min genomförandedel gör jag en jÀmförelse hos litteraturen för att avgöra skillnader och likheter i Äsikter och synsÀtt.I min studie har jag funnit att litteraturen till stor del Àr överrens om de kriterier som stÀlls upp pÄ projektledare och projektmedlemmar. DÀremot finns det vissa skillnader i litteraturen om projektledarens arbetsuppgifter och ansvarsomrÄden..

Musikgenren punk Àr nu över 30 Är gammal. Och syftet med denna uppsats Àr att se likheter och skillnader mellan ett par tidiga brittiska punklÄtar och ett par tidiga svenska punklÄtar. Och ta reda pÄ vad som kÀnnetecknade det musikaliska i musikgenren. FrÄgorna som stÀlls i uppsatsen Àr: Vad var det i det musikaliska som kÀnnetecknade musikgenren? Och vilka musikaliska likheter och skillnader hade den tidiga brittiska punken och den tidiga Svenska punken?För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor sÄ har fyra stycken musikaliska verk analyserats: Sex Pistols ?Anarchy in the UK?, The Clash ?White riot?, Ebba Grön ?Ung & sÀnkt? och P.F.

The reason I am writing this essay is due to my curiosity on how children are interested in and how their understanding in geometry is at preschool years.My interest lies in children and arithmetic and especially geometry, which is something I belive that children deal with a great deal in their everyday routines, both in school and at home.What do children do when they work with geometry, and are they aware of what they do? To figure this out, I have taken my findings from three different interviews that I have done atmy preschool with a group of children that have been preselected.I am also curious about whether there is a difference in different types of schools. In this essay I have compared the preschool I work with a Montessori school and a third type of schoolwhere the children spends most of their dayÂŽs outdoors called ?Ur och Skur?In my results I can not see any major differences in these three preschools work with mathematics. The childrens knowledge is at a similar level and the work with geometry hasbeen implemented in a similar way..

I denna uppsats undersöks tvÄ lÀrobokstexter i samhÀllskunskap, en för Ärskurs 6 och en för Ärskurs 9. Uppsatsens syfte Àr att utröna om det finns nÄgra skillnader eller likheter mellan böckerna och i sÄ fall vilka dessa Àr. Fokus ligger pÄ text-bindning och röst samt en undersökning av texternas vokabulÀr. NÄgot som ock-sÄ diskuteras i uppsatsen Àr didaktiska perspektiv pÄ lÀroboken.Materialet för undersökningen bestÄr av ett kapitel ur tvÄ lÀroböcker i sam-hÀllskunskap för Ärskurs 6 respektive Ärskurs 9: SamhÀlle idag 6 och SamhÀlle idag 9, bÄda utgivna av förlaget Natur & Kultur. Textmassan omfattar 10?12 sidor per bok, varav ett kortare avsnitt frÄn vardera kapitlet har analyserats mer ingÄende utifrÄn disposition, referensbindning och konnektivbindning.JÀmförelsen mellan de tvÄ lÀrobokstexterna visar att det finns fler likheter Àn skillnader mellan böckerna samt en viss progression mellan Ärskurserna vad gÀller lexikon.