Det finns en stor utmaning i hur pedagoger bem?ter fysisk lek i f?rskolan. Denna studie syftar till att ta reda hur, n?r och varf?r pedagoger begr?nsar, avbryter eller p? annat s?tt blandar sig i fysiska lekar mellan barn i f?rskolan. De fr?gor som studien besvarar ?r: ?Vilka strategier anv?nder pedagoger f?r att bem?ta barns fysiska lekar i f?rskolan och hur motiveras dessa strategier av pedagogerna? N?r anser pedagoger att den fysiska leken har g?tt f?r l?ngt och varf?r? Vilka konsekvenser f?r pedagogernas ageranden i f?rh?llande till den fysiska leken, n?r det g?ller barns handlingsutrymme??.

VÄr intention med detta arbete Àr att synliggöra eventuella likheter och skillnader pÄ hur pÄ hur pedagogerna i förskolan och pÄ högstadiet arbetar med frÄgor som berör genus och hur de arbetar för att motverka traditionella könsmönster. För att fÄ svar pÄ vÄr frÄgestÀllning intervjuade vi tre förskolelÀrare och tre högstadielÀrare. I vÄr tolkning av resultatet har vi anvÀnt oss av den forskning som tidigare fanns inom vÄrt omrÄde..

Medierna a?r en oerho?rt viktig del i den ra?dande sociala och kulturella miljo?n. De framha?ver att det a?r verkligheten de avspeglar, vilket go?r att hur kvinnor framsta?lls i medierna bidrar till fo?resta?llningar om hur man bo?r vara och se ut fo?r att bli en del av den verklighet som va?rderas som sa? viktig att den fa?r utrymme i medierna. De kan da?rmed verka som ett ideologiskt verktyg, da? dessa fo?resta?llningar bidrar till bibeha?llandet av sa?dana ko?nsroller, stereotyper och ideal som samha?llet a?nnu inte lyckats frigo?ra sig fra?n.Det mediala genus som alltsa? ba?de skapas och uppra?ttha?lls ha?r, fann vi ho?gaktuellt och intressant att studera na?rmare.

I denna studie anvÀnds en kvantitativ metod i form av enkÀtstudie som Àr till för att ta reda pÄ karaktÀrsÀmneslÀrares och kÀrnÀmneslÀrares undervisningsmetoder. Studien har genomförts pÄ gymnasieskolan dÀr författarna arbetar. För att fÄ ut mer av enkÀtmetoden sÄ ges de responderade möjlighet till att kommentera kring sina tankar pÄ varje frÄga. Syftet med studien var att ta reda pÄ eventuella skillnader och likheter mellan karaktÀrsÀmneslÀrarna och kÀrnÀmneslÀrarna pÄ skolan. I litteraturgenomgÄngen redovisas centrala begrepp, tidigare forskning, förhÄllanden som styr inlÀrningen och olika undervisningsmetoder.

Det finns mÄnga likheter mellan en orgel och en orkester och samtidigt mÄnga olikheter. Vid bÄda instrumenten har man, beroende pÄ storleken, tillgÄng till en mÀngd olika stÀmmor men vid orgeln Àr det, oftast, bara en som spelar medan en orkester har betydligt fler instrumentalister. Klangen produceras till stor del pÄ olika sÀtt och sÀttet att frasera och göra skillnader i dynamik och artikulation skiljer sig pÄ mÄnga sÀtt mellan en orgel och en orkester. Att balansera dessa likheter och olikheter har varit den stora utmaningen i mitt arbete. Syftet med mitt examensarbete Àr att transkribera delar av Allan Petterssons 7:e symfoni för orgel samt att beskriva och problematisera kring denna arbetsprocess.

Uppsatsen syftar till att underso?ka om redovisningsstandarden IAS 36 efterfo?ljs i Sverige samt om det finns indikationer pa? att resultatmanipulering fo?rekommer inom standarden. IAS 36 behandlar redovisningen av goodwill. Tidigare forskning menar att fo?retag utnyttjar den subjektiva bedo?mningen av goodwill som standarden ger utrymme fo?r, genom att antingen skriva ned fo?r mycket eller avsiktlig fo?rdro?ja och skriva ned fo?r lite.

Sverige och Finland har tillsammans med övriga nordiska lĂ€nder en gemensam vĂ€rdegemenskap. Detta innebĂ€r att vi delar och vĂ€rnar om gemensamma vĂ€rden, exempelvis demokrati och mĂ€nskliga rĂ€ttigheter. Att vi Ă€ven delar en liknande historia, sprĂ„k och kultur gör att det funnits goda förutsĂ€ttningar för samarbete. Även om de nordiska lĂ€nderna Ă€r lika ur mĂ„nga aspekter, sĂ„ finns det Ă€ndĂ„ vissa skillnader. Denna studie syftar till att pĂ„visa likheter och skillnader mellan svensk och finsk försvars- och sĂ€kerhetspolitik med avstamp ur deras senaste försvarspropositioner som för svensk del utgavs 2009 och för Finland 2012.

Bakgrund: V?ld i n?ra relationer definieras som fysiskt, psykiskt och sexuellt v?ld eller stalkning fr?n en n?rst?ende person. Konsekvenserna ?r omfattande, varierande och individuella. V?ld i n?ra relationer kan drabba alla, men i majoriteten av fallen uts?tts kvinnor av m?n, d?r 30 % av v?rldens kvinnor n?gon g?ng har upplevt v?ld fr?n sin partner. Akutmottagningen kan vara viktig f?r identifiering av v?ld i n?ra relationer.

Högskolan iJönköpingHögskolan förlĂ€rande och kommunikationD-uppatsLĂ€rande 91-120 hp.AbstractAnna Jakobsson & Catarina MarkusLĂ€ra genom portfolio ? men vad?? En kvalitativ studie om nĂ„gra elevers lĂ€rande med portfolio som redskap och metodÅr: 2008 Antal sidor: 47I föreliggande studie Ă€r huvudsyftet att utveckla kunskap om elevers och pedagogers kvalitativt skilda uppfattningar av vilket lĂ€rande som elever utvecklar genom arbete med portfolio. I ett vidare syfte jĂ€mförs skillnader och likheter av uppfattningar.Bakgrunden sammanfattar kort vad portfolio kan innebĂ€ra. Forskning kring reflektion, metakognition, vĂ€rdering och bedömning kopplas som centrala element till portfolioarbetet.Studiens teoretiska utgĂ„ngspunkt Ă€r den fenomenografiska forskningsansatsen och som metod har anvĂ€nts en halvstrukturerad intervjuform. Undersökningsgruppen innefattar nio elever i Ă„r 5- 6, samt fem pedagoger.Resultatet visar pĂ„ kvalitativa skillnader i uppfattningar av vilket lĂ€rande som utvecklas hos elever genom portfolioarbete.

Den 1 maj 2009 infördes boendeformen Ă€garlĂ€genhet i Sverige. Detta medförde ingen ny sĂ€rskild lag utan de befintliga fastighetsrĂ€ttsliga lagstiftningarna kommer att tillĂ€mpas pĂ„ Ă€garlĂ€genheterna. ÄgarlĂ€genheten Ă€r en tredimensionell fastighet som Ă€gs genom direkt Ă€gande. Den boendeform som Ă€garlĂ€genheten utĂ„t sett liknar mest Ă€r bostadsrĂ€tten, det finns dock avgörande skillnader mellan dessa. Den största skillnaden Ă€r att Ă€garlĂ€genhetsinnehavaren begrĂ€nsas mindre i förfogandet över bostaden.

AbstractArvid Nerdal: Tre svenska gospelkörers sound och uttryckssÀtt i förhÄllande till den afro-amerikanska gospeltraditionen. ? Uppsala: Musikvetenskap 2000. 60 p.Uppsatsens syfte Àr att studera tre utvalda svenska gospelkörer och jÀmföra deras ?sound? och uttryckssÀtt med ett urval typiska stilistiska element inom den afro-amerikanska gospelkörgenren.

DÄ humor spelar en stor roll i vÄra vardagliga liv, inte minst som förmedlare av seriösa samhÀllsfenomen (Palmer, 2004), kÀndes det intressant för oss att belysa en medieform som har sÄvÀl humor som samhÀllspolitiska Àmnen pÄ agendan. I anknytning till vÄrt syfte och vÄra frÄgestÀllningar, vilka innefattar en jÀmförelse mellan tvÄ utvalda avsnitt ur TV-serien Parlamentet, har vi anvÀnt oss av tvÄ teoretiska utgÄngspunkter; narrativ teori och samtalsanalys. Vi har arbetat med en kvalitativ och textanalytisk metod och applicerat de teoretiska utgÄngspunkterna narrativ teori och samtalsanalys till vÄrt empiriska material i analysen. De begrepp vi valde ur narrativ teori Àr Mishlers modell, innehÄll och humor som berÀttarstrategi, och ur samtalsanalysen valde vi att fokusera pÄ struktur, tur- och turtagning och multimodalitet. Vi har lÄtit begrepet politikens medialisering fungera som en fond till vÄr studie, och vi har följt upp vÄra resultat genom dessa glasögon i slutdiskussionen. Analysen visar att det finns likheter, men framför allt skillnader mellan avsnitten, ur bÄde narrativ och samtalsanalytisk synvinkel. Med hjÀlp av teorin har vi studerat helheter och delar ur avsnitten för att kunna ge en övergripande bild av vÄr analys.

Syftet med arbetet Àr att undersöka förskollÀrarnas syn pÄ begreppet jÀmstÀlldhet, hur de arbetar med det i praktiken och om det Àr svÄrt att omvandla teori till praktik. Metoden som anvÀnts Àr halvstrukturerade intervjuer. Fem förskollÀrare intervjuades, fyra kvinnor och en man i olika Äldrar och med olika lÄng erfarenhet inom yrket. Arbetet grundas pÄ forskning inom jÀmstÀlldhet i förskolan. Resultatet visade att jÀmstÀlldhet för förskollÀrarna betydde att ge alla barnen samma möjligheter. FörskollÀrarna sÄg pÄ begreppet jÀmstÀlldhet som allas rÀtt att utvecklas och utmanas oavsett kön, detta lÄg ocksÄ till grunden för hur de arbetar med jÀmstÀlldhet i verksamheten. Tre av fem förskollÀrare tyckte det var lÀtt att omvandla teori till praktik, de pekade dÄ pÄ vikten av ett bra arbetslag.

Uppsatsens syfte var att belysa likheter och skillnader i medlemmars kontra avhoppares bild av Knutbyförsamlingen. Forskningsproblemet var motsÀttningen som finns mellan medlem-mars och avhoppares bild av församlingen. ForskningsfrÄgorna var: hur beskriver man? Hur vÀrderar man? Vilka skiljelinjer finns? De olika bilder som respondenterna gav belystes med hjÀlp av socialkonstruktivistisk teori, för att undersöka respondenternas olika bilder av verk-ligheten. För att besvara forskningsproblemet utfördes fyra kvalitativa intervjuer, tvÄ med medlemmar i församlingen och tvÄ med personer som har lÀmnat den.

Borseman, P & Stintzing, M. (2010).Dramapedagogik och Dynamisk pedagogik. En komparativ undersökning av tvÄ pedagogiska inriktningar. C-uppsats i dramapedagogik, Akademin för utbildning och ekonomi, Högskolan i GÀvle. AbstractStudien belyser tvÄ olika pedagogiska inriktningar ? Dramapedagogik med fokus i Upplevelsens pedagogik samt Dynamisk pedagogik.