Syftet med denna studie Àr att undersöka vilken historiekultur konstrueras i en svensk och i en bosnisk gymnasielÀrobok dÄ fokus ligger pÄ det tidigmoderna Sverige och det tidigmoderna Bosnien. FrÄgestÀllningar Àr följande: Hur beskrivs det tidigmoderna Sverige och det tidigmoderna Bosnien i de analyserade gymnasielÀroböckerna det vill sÀga vilka politiska och kulturella hÀndelser skildras? Förekommer nÄgra likheter och/eller skillnader i framstÀllningen av det tidigmoderna Sverige och det tidigmoderna Bosnien? Finns det nÄgra jÀmförbara förhÄllanden eller idéer? Handlar det alltsÄ om kontrasterande eller generaliserande komparation? Vilken bild av historiekultur konstrueras i respektive gymnasielÀrobok? Metoden som anvÀnds Àr kvalitativ textanalys av lÀromedel och komparativ metod. Resultatet visar att politisk historia dominerar i beskrivningen av det tidigmoderna Sverige medan kulturell historia upptar mindre plats. I beskrivningen av det tidigmoderna Bosnien uppmÀrksammas politisk och kulturell historia lika mycket.

Chourbagi, Zouhaira. & Jönsson, Marie. (2006). LÀs- och skrivinlÀrning i grundskolan och sÀrskolan - Likheter och skillnader. (Reading and Writing Skills in the Primary and Special Schools, Simularities and Differences). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola Syftet med vÄrt arbete Àr att ur ett specialpedagogiskt perspektiv lyfta fram metoder för lÀs- och skrivundervisning som anvÀnds i grundskolans första Ärskurser samt i sÀrskolan.

Abstract Examensarbetet handlar om vilka likheter och skillnader det finns mellan Ä ena sidan Maria Montessoris tankar och idéer om miljö och Ä andra sidan hÄllbar utveckling i miljöfrÄgor. Jag har valt att anvÀnda mig av tvÄ Montessoriförskolor men den ena förskolan har Àven en hÄllbar utveckling profilering. Mitt syfte med undersökningen Àr att intervjua personal pÄ förskolorna för att fÄ en uppfattning om det finns nÄgra likheter och skillnader pÄ hur förskolorna arbetar med miljöfrÄgor. Mina frÄgor Àr; Hur behandlas "miljötÀnkandet" i Montessoripedagogikens grundtankar? Varför vÀljer en Montessoriförskola att ha en miljöprofil? Hur prÀglar miljöprofilen arbetet pÄ förskolan? Hur skiljer sig miljötÀnkandet pÄ Montessoriförskolor med respektive utan miljöprofil? Hur delaktiga Àr förÀldrarna i olika stadier för hÄllbar utveckling? Jag har Àven anvÀnt mig av en enkÀt som förÀldrarna pÄ Montessoriförskolan med ?HÄllbar utveckling? utmÀrkelse har besvarat.

Detta examensarbete har haft till syfte att ÄskÄdliggöra eventuella skillnader och/eller likheter i den upplevda anvÀndbarheten vid anvÀndandet av en webbplats skapad via mobile first design och desktop first design. MÄlsÀttningen med examensarbetet har varit att ta fram en hifi-prototyp, skapad utifrÄn mobile first design, som visualiserade ett designförslag för flygfotoföretaget HimlaFotos startsida. JÀmförelsen har utgÄtt ifrÄn en egendefinierad version av begreppet anvÀndbarhet baserad pÄ ISO:s definition, dÀr anvÀndbarhet bestÄr av tre faktorer; kraftfullhet, effektivitet och tillfredstÀllelse. För att samla in data om den upplevda anvÀndbarheten har anvÀndartester genomförts. Flera likheter har identifierats gÀllande anvÀndbarhetsmÄtten kraftfullhet och effektivitet, medan skillnader har funnits vid mÄttet för tillfredstÀllelse.

Art directing i en digital kommunikationsbyrÄ och att arbeta heltid eller deltid som konstnÀr Àr tvÄ yrken som har en sak gemensamt. I egenskap av professionella roller har de en nyckeluppgift de mÄste uppfylla ? att vara kreativa. I denna uppsats fokuserar vi pÄ den kreativa processen vid generering av idéer i omrÄden av digital media och konst för att se om det finns tydliga skillnader eller likheter i hur kreativt arbete för sig inom bÄda omrÄden. För att jÀmföra den kreativa processen mellan de tvÄ parterna har vi gjort flertalet intervjuer och observationer med yrkesverksamma konstnÀrer och art directors.

Syftet Àr att beskriva och analysera utformningen och tillÀmpningen av Balanced Scorecard i en sjukvÄrdsverksamhet samt studera huruvida modellen anvÀnds som ett mÀtsystem eller ett managementsystem. Metoden som ligger till grund för denna uppsats Àr kvalitativ i form av en djupare fallstudie av en sjukvÄrdsverksamhet. Vi har utgÄtt frÄn sÄvÀl sekundÀrdata som primÀrdata för att erhÄlla relevant information till uppsatsen. PrimÀrdata har samlats in via personliga intervjuer. Det teoretiska kapitlet innehÄller modeller och begrepp som behandlar budget, BSC, ekonomistyrning i offentlig verksamhet och i sjukvÄrden.

I denna uppsats studeras investeringsprocesser i det divisionaliserade företaget Södra SkogsÀgarna ekonomisk förening. Studiens syfte Àr att beskriva och förklara företagets investeringsprocesser och i vilken utstrÀckning dessa processer Àr standardiserade. I studien analyseras dessa investeringsprocesser utifrÄn befintlig teori. Studien visar att investeringsprocesser initieras i den operativa verksamheten för att sedan drivas fram i den operativa verksamheten och i ledningen pÄ enhetsnivÄ. Beslut fattas pÄ alla nivÄer i företaget efter investeringars storlek.

Den hÀr undersökningen syftar till att se hur olika undervisningsmetoder i matematik anvÀnds i dagens gymnasieskola och hur de uppfattas av lÀrare och elever. Finns det nÄgra skillnader/likheter i Äsikter angÄende matematikundervisningen mellan lÀrare, elever frÄn studieförberedande och elever frÄn yrkesförberedande program? Denna frÄgestÀllning Àr mycket aktuell eftersom det förs en stÀndig debatt om behovet av förÀndrade undervisningsformer i matematik för att elevers intresse i Àmnet skall öka. Min studie visar att de sÄ kallade ?traditionella? undervisningsformerna i matematik som t.ex.

Skogsindustribranschen hör till föregÄngarna vad gÀller hÄllbarhetsredovisning. Detta beror bland annat pÄ branschens miljöpÄverkande karaktÀr vilket gör att allmÀnheten har ett stort intresse för företagens hÄllbarhetsarbete. Företagen anvÀnder dÀrför sin hÄllbarhetsredovisning som ett marknadsföringsverktyg, för att legitimera sin verksamhet samt för att ge omvÀrlden insyn i företagens verksamhet. VÄr undersökning Àr en fallstudie som baseras pÄ kvalitativa intervjuer med en representant frÄn respektive skogsbolag. Ett statligt och fem framstÄende privata bolag ingÄr i undersökningen.

Uppgiften Àr att utarbeta ett förslag pÄ inriktning vid val av ett framtida markbaserat precisionsbekÀmpningssystem för den nya Försvarsmakten. Uppsatsen tar avstamp utifrÄn RMA, Àven kallad ?den nya krigföringen?, som antas vara den vision som gÀller nÀr det nya försvaret skall formas. Inledningsvis studeras de trender och pÄgÄende projekt som föreligger. Dessa fÄr sedan lÀgga grunden för ett antal spelkort som bedöms utifrÄn de förvÀntade krav som kommer att stÀllas i framtiden.

Natriumklorid sprids i ca. 20 skidbackar inom A?res skidsystem. Natriumklorid sa?nker vattens fryspunkt och go?r att sno?n kan ha?llas ha?rd under ta?vlingar, vilket ger de ta?vlande sa? lika fo?rutsa?ttningar som mo?jligt.

Förra Ă„ret anmĂ€ldes det 792 personrĂ„n i Malmö, av vilka mĂ„nga utfördes av personer under 18 Ă„r. PĂ„ andra sidan Öresund, ligger storstaden Köpenhamn med över en miljon invĂ„nare. Trots att Köpenhamn har nĂ€stan fyra gĂ„nger större befolkning Ă€n Malmö samt liknande problem med segregation och arbetslöshet anmĂ€ldes det dĂ€r bara runt 400 personrĂ„n förra Ă„ret. Syftet med denna rapport Ă€r att studera hur polisen i Malmö respektive Köpenhamn arbetar mot problemet och med hjĂ€lp av teorin om problembaserat polisarbete och dess tre nivĂ„er av brottsförebyggande polisarbete, belysa skillnader och likheter i arbetssĂ€tt samt förklara dessa. Resultatet visar pĂ„ stora skillnader i det rent repressiva arbetet, fram för allt styrt av olika juridiska förutsĂ€ttningar att anvĂ€nda vissa tvĂ„ngsmedel sĂ„.

Syftet med vÄr studie var att undersöka om det fanns nÄgra skillnader i pedagogers beskrivning av sitt förhÄllningssÀtt till och arbetssÀtt med utomhuspedagogik inom förskola och skola. Vi har gjort en intervjustudie med kvalitativa semistrukturerade intervjuer pÄ fem förskolor och fyra skolor, varav en förskola och en skola var Ur och Skur-verksamhet för att pÄ sÄ sÀtt fÄ ett vidare perspektiv kring utomhuspedagogik. Vi anvÀnde oss av de forskningsetiska principerna för att skydda respondenterna. Resultatet frÄn vÄra studier visade att pedagogerna hade ett positivt förhÄllningssÀtt till utomhuspedagogik och upplevde sig sjÀlva som medupptÀckare dÄ de vÀgledde barnen till att utforska sin nÀrmiljö. Det skiljde sig dock i vilken utstrÀckning som förskola och skola anvÀnde sig av utomhuspedagogik, men samtliga pedagoger nÀmnde nÀrmiljön och gÄrden som en plats dÀr utomhuspedagogik frÀmst sker.

Syftet med denna studie ?r att unders?ka psykologil?rares uppfattningar om hur f?r?ndringar i styrdokumenten p?verkar undervisningen inom psykologi?mnet, genom att j?mf?ra ?mnesplanerna f?r Gy22 och Gy25 samt genom intervjuer med psykologil?rare. Studien fokuserar p? att identifiera skillnader och likheter mellan ?mnesplanerna samt att belysa praktiska aspekter av undervisningen enligt de nya riktlinjerna. Forskningen utg?r fr?n tre huvudfr?gor: 1.

Problemformulering: Denna uppsats avser att besvara/beröra följande frĂ„gor:- Hur tolkar företag begreppet CSR, hur arbetar de med det samt om det finns nĂ„gra skillnader/likheter mellan företagen?- Hur kommunicerar företagen sitt CSR arbete via olika dokument, finns det nĂ„gra skillnader/likheter mellan företagen?Syfte: Uppsatsen syftar till att beskriva, förklara och jĂ€mföra hur utvalda svenska företag inom konfektionsbranschen kommunicerar kring begreppet CSR mot sin marknad via olika dokument, hur företagen tolkar begreppet CSR samt hur de arbetar med det.Metod: En fallstudie har genomförts pĂ„ tre företag inom konfektionsbranschen pĂ„ den svenska marknaden. Textanalys har genomförts pĂ„ utvalda dokument sĂ„som respektive företags hemsida, Ă„rsredovisningar frĂ„n 2002 och framĂ„t samt tillgĂ€ngliga hĂ„llbarhetsredovisningar för att se hur företagen kommunicerar kring CSR. Även kvalitativa intervjuer med respektive företag har genomförts för att komplettera textanalysen och för att fĂ„ ytterligare en synvinkel utöver kommunikation pĂ„ hur företagen arbetar med CSR.Teori: De teorier som anvĂ€nts Ă€r Carrolls CSR ? pyramid samt företags olika stĂ„ndpunkter till CSR.