LÀroplaner har lÀnge legat till grund för undervisningen i Sverige. De rÄdande lÀroplanerna Àr stÀndigt i förÀndring och det kommer kontinuerligt nya formuleringar. LÀroplaner har prÀglat det svenska skolvÀsendet sedan Är 1919. Denna uppsats syftar till att redogöra likheter och skillnader mellan den rÄdande lÀroplanen för grundskolan med den nya lÀroplan som vid skrivandets stund verkstÀlls till följande lÀsÄr (2011/2012). Dessa lÀroplaner behandlas genom textanalys som har fokus pÄ jÀmstÀlldhet mellan könenInom utbildningsvetenskaplig forskning har man lÀnge analyserat och forskat om lÀroplaner.

Bakgrund: Sexuell h?lsa ?r en grundl?ggande komponent f?r den upplevda h?lsan. En f?rlossningsbristning drabbar majoriteten av alla kvinnor som f?der barn och har visat sig kunna p?verka s?v?l kvinnans fysiska som psykiska h?lsa. I barnmorskans ansvarsomr?de ing?r att fr?mja den sexuella h?lsan och att ta hand om kvinnan under graviditet, f?rlossning och post partum. Syfte: Syftet med denna systematiska litteratur?versikt var att belysa kvinnors sexuella h?lsa efter bristning som uppst?tt i samband med vaginal f?rlossning. Metod: En systematisk litteratur?versikt med integrativ design har utf?rts.

Individualisering Àr ett idag mycket omdiskuterat Àmne som finns reglerat i lÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet, Lpo94. UtifrÄn denna reglering och de kunskaper som idag finns om individers olika förkunskaper, egenskaper och förutsÀttningar har vi valt att som huvudsyfte med denna studie kartlÀgga och analysera lÀraruppfattningar om individualisering vid tvÄ skolor, samt att undersöka skillnader och likheter mellan dessa lÀraruppfattningar. För att finna material och fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi genomfört tvÄ kvalitativa intervjuer och enkÀtundersökningar pÄ de tvÄ skolor dÀr dessa pedagoger Àr yrkesverksamma. Resultaten har vi sammanstÀllt, bearbetat och analyserat genom att anvÀnda ett interaktionistiskt perspektiv. En grundtanke inom interaktionismen Àr att individen Àr en social och aktiv person som lÀr i samspelet tillsammans med andra individer.

Svensk doktrin framhÄller sex grundlÀggande förmÄgor för analys av motstÄndaren. Dessa Àr ledning, uthÄllighet, und/info, rörlighet, verkan och skydd.FörmÄgorna Àr en tankemodell avsedd för att nÄ maximal effekt i sitt agerande. De Àr stÀndigt nÀrvarande pÄ stridsfÀltet, de pÄverkas av varandra och deras betydelse varierar över tid. Syftet med uppsatsen Àr att belysa IRA utveckling mellan 1968-1974 utifrÄn de sex grundlÀggande förmÄgorna.Resultatet visar att IRA utveckling under tiden för studien frÀmst skedde inom förmÄgan verkan, andra förmÄgor som ledning och und/info tog lÀngre tid att utveckla. En orsak till detta kan vara att studien omfattar inledningen av konflikten och IRA utveckling mot att bli en icke-statlig vÀpnad aktör..

Vi har i arbetet undersökt skillnader och likheter i leken pÄ tvÄ skolgÄrdar, vi har med undersökningen velat studera samspelet mellan skolgÄrdsmiljöns utformning och barns lek, och om det finns lekar som hÀnger ihop med den uppbyggnad den specifika skolgÄrden har. VÄr frÄgestÀllning har under arbetets gÄng varit; Hur ser skolgÄrdsmiljön ut? Vad leker barnen? Vilka skillnader och likheter finns det i leken pÄ de olika skolgÄrdarna? Hur ser pedagogen pÄ skolgÄrden och leken dÀr? Undersökningen har genomförts med hjÀlp av observationer av barns lek pÄ skolgÄrden, kompletterat med intervjuer av barn om hur de ser pÄ sin skolgÄrd och vad de brukar göra dÀr. Vi har valt att intervjua barnen för att se hur vÄra observationer stÀmmer med det barnen berÀttar för oss. Vidare har vi skickat ut en enkÀt till pedagogerna för att fÄ med deras syn pÄ skolgÄrden och dess betydelse för barnens lek. VÄr undersökning har visat att skolgÄrdens uppbyggnad och utformning har stor betydelse för leken som bedrivs dÀr.

I det hÀr arbetet behandlas ansvarfrihetsgrunder i tanzaniansk och svensk straffrÀtt. Eftersom ansvarfrihetsgrunder Àr mycket omfattande i bÄda straffrÀtter gör uppsatsen endast inblickar i ansvarsfrihetsgrunder i tanzaniansk och svensk straffrÀtt med fokus pÄ nödvÀrnsrÀtten. Jag valde detta Àmne för att fÄ insikt i och förstÄelse för nödvÀrnsrÀtten i tvÄ lÀnder med olika historisk juridisk bakgrund. Uppsatsen beskriver hur den historiska bakgrunden till tanzaniansk straffrÀtt, som bygger pÄ straffrÀtten i tyska och engelska kolonialmakter, pÄverkar olikheten. Brottet definieras i bÄda straffrÀtter.

Studien syftar till att undersöka möjligheterna och ge förslag pĂ„ hur informationsoperationer kan integreras i deoperativa stabsövningarna pĂ„ Försvarshögskolan. Vilka likheter och skillnader finns det med de traditionellakrigsspelen? GĂ„r det att anvĂ€nda dessa krigsspel Ă€ven om vi vill öva andra metoder? Ämnet Ă€r valt dĂ„ stort intresse förinformationsoperationer finns i Försvarsmakten. Det finns Ă€n sĂ„ lĂ€nge inga klara koncept och strukturer för hur manska anvĂ€nda denna metod.Studien inleds med att allmĂ€nt granska militĂ€rteori, krigsspel och informationsoperationer. De tvĂ„ senare granskassedan utifrĂ„n modellen med mĂ„l, begrepp och processer.

FörhÄllandet mellan modern gnosticism och New Age har visat sig vara oklar i den aktuella akademiska diskussionen. I denna studie gjordes ett försök att bringa en större ordning i denna aktuella akademiska diskussion. Huvudsyftet var att jÀmföra modern gnosticism och New Age utifrÄn nÄgra valda verk, och se vilka likheter och skillnader som fanns. Metoden som anvÀndes var deskription och komparation. Studien visade att det fanns bÄde likheter och skillnader.

Syftet med studien Àr att fÄ en djupare förstÄelse för hur lunchmÄltiden ser ut pÄ förskolor med olika pedagogiska inriktningar. Detta fÄr vi genom att undersöka om man kan se spÄr av dessa under mÄltidssituationen. I studien tar vi Àven reda pÄ vilka spÄr av Lpfö 98 som framkom under lunchsituationen. Inriktningarna som ingÄr i arbetet Àr Montessori, Reggio Emilia och ?I ur och skur?.

Syftet med min studie Ă€r att ur ett genusperspektiv jĂ€mföra tvĂ„ Ă„rskurs femmor frĂ„n en skola i Örnsköldsvik, med tvĂ„ Ă„rskurs femmor frĂ„n en skola i UmeĂ„, för att se eventuella skillnader och likheter nĂ€r det gĂ€ller kost- och trĂ€ningsvanor, samt hur kostvana pĂ„verkar elevernas prestationer i skolan. Denna studie Ă€r kvantitativ och datainsamlingen har skett med hjĂ€lp av enkĂ€ter som elever frĂ„n vardera kommun har fĂ„tt besvara. EnkĂ€tens syfte var att klargöra elevers uppfattningar och Ă„sikter om kost- och trĂ€ningsvanor. DĂ€rför utformades enkĂ€ten med fasta pĂ„stĂ„enden som eleverna har tagit stĂ€llning till. Resultatet i denna studie grundar sig pĂ„ 88 besvarade enkĂ€ter, dĂ€r deltagarna var 46 elever frĂ„n UmeĂ„ och 42 elever frĂ„n Örnsköldsvik.

Den genomförda studien avsÄg att undersöka om det förelÄg likheter eller skillnader i synen pÄ konflikter mellan medarbetare och chefer pÄ ett företag, samt vilka diskurser som kunde utrönas. För det syftet utfördes intervjuer med personer inom bÄda dessa grupper, intervjuerna stÀlldes sedan samman, analyserades och jÀmfördes med varandra. Analysmetoden som anvÀndes var diskursanalys och resultaten av intervjuerna visade att det fanns bÄde likheter och skillnader mellan medarbetare och chefer i uppfattningen av konflikter och konflikthantering. Vissa mönster pÄtrÀffades Àven i uttalandena, dÀr dessa passade ihop och kompletterade varandra utifrÄn diskursanalytisk synvinkel. Konflikter Àr ett bÄde viktigt och intressant omrÄde för ett företags utveckling och vÀlbefinnande.

DÄ aktivitet Àr ett unikt begrepp inom arbetsterapi och det Àr betydelsefullt för arbetsterapeuter att skapa en förstÄelse för vad aktivitet innebÀr för individer, hade denna studie som syfte att beskriva hur begreppet aktivitet uppfattades av universitetsstudenter frÄn tre olika program. Deltagarna var 15 universitetsstudenter frÄn ett universitet i norra Sverige, fem frÄn vardera sjuksköterske-, lÀrar- respektive civilingenjörsprogrammet. Studien genomfördes med inspiration av fenomenografi som belyser kollektiva variationer i uppfattningar av ett fenomen. Författarna tillÀmpade en kvalitativ ostrukturerad intervju med en huvudfrÄga dÀr universitetsstudenterna ombads berÀtta om sina uppfattningar av begreppet aktivitet. Analysen av studien resulterade i tvÄ teman, som belyste likheter och skillnader i universitetsstudenternas uppfattningar.

F?rorter, omr?den som pr?glas av konsekvenserna av ekonomisk oj?mlikhet och utanf?rskap. Socioekonomiskt utsatta omr?den d?r inv?narna lever i ?r en milj? med f?ruts?ttningar och m?jligheter som ?r f? och emellan en milj? d?r bristf?lliga resurser och f?ruts?ttningar ger kriminaliteten utrymme att trivas i. Alla tycks ha n?got att s?ga om f?rorten, f?rutom m?nniskorna som ?r bosatta d?r.

Svensk doktrin framhÄller sex grundlÀggande förmÄgor för analys av motstÄndaren. Dessa Àr ledning, uthÄllighet, und/info, rörlighet, verkan och skydd.FörmÄgorna Àr en tankemodell avsedd för att nÄ maximal effekt i sitt agerande. De Àr stÀndigt nÀrvarande pÄ stridsfÀltet, de pÄverkas av varandra och deras betydelse varierar över tid. Syftet med uppsatsen Àr att belysa IRA utveckling mellan 1968-1974 utifrÄn de sex grundlÀggande förmÄgorna.Resultatet visar att IRA utveckling under tiden för studien frÀmst skedde inom förmÄgan verkan, andra förmÄgor som ledning och und/info tog lÀngre tid att utveckla. En orsak till detta kan vara att studien omfattar inledningen av konflikten och IRA utveckling mot att bli en icke-statlig vÀpnad aktör..

Denna uppsats syftar till att beskriva fyra verksamma musikhögskolelÀrares tankegÄngar om vad de upplever som god kvalitet inom musik och hur de i rollen som jurymedlem ser pÄ det gemensamma juryarbetet vid musikhögskolans instrumentalprov. Genom att tydliggöra likheter och skillnader i lÀrarnas vÀrderingar av kvalitet ville vi bilda oss en uppfattning om hur ett instrumentalprov faktiskt bedöms.En kvalitativ forskningsmetod i form av intervjuer anvÀndes som metod för ÀndamÄlet. För att ta del av en praktisk bedömningssituation fick lÀrarna se tvÄ olika videoklipp och resonera kring dessa som om det hade varit ett instrumentalprov. Detta upplÀgg möjliggjorde att variationer i lÀrarnas bedömningar kunde upptÀckas.Hermeneutiken har anvÀnts som vetenskapligt förhÄllningssÀtt för att genom tolkningar av del och helhet kunna hitta det som inte tydligt visar sig i informanternas svar. Analysen av studien visar att lÀrarna upplever bedömningen som subjektiv och komplex samt att ett gemensamt yrkessprÄk saknas.