Sedan industrialiseringen har koncentrationen metan i atmosf?ren ?kat. Metan (CH4) ?r en effektiv v?xthusgas, producerad av metanogena organismer i syrefria milj?er. K?llorna till CH4 varierar brett och ?r b?de antropogena och naturliga.

Den hÀr undersökningen syftar till att se hur olika undervisningsmetoder i matematik anvÀnds i dagens gymnasieskola och hur de uppfattas av lÀrare och elever. Finns det nÄgra skillnader/likheter i Äsikter angÄende matematikundervisningen mellan lÀrare, elever frÄn studieförberedande och elever frÄn yrkesförberedande program? Denna frÄgestÀllning Àr mycket aktuell eftersom det förs en stÀndig debatt om behovet av förÀndrade undervisningsformer i matematik för att elevers intresse i Àmnet skall öka. Min studie visar att de sÄ kallade ?traditionella? undervisningsformerna i matematik som t.ex.

Skogsindustribranschen hör till föregÄngarna vad gÀller hÄllbarhetsredovisning. Detta beror bland annat pÄ branschens miljöpÄverkande karaktÀr vilket gör att allmÀnheten har ett stort intresse för företagens hÄllbarhetsarbete. Företagen anvÀnder dÀrför sin hÄllbarhetsredovisning som ett marknadsföringsverktyg, för att legitimera sin verksamhet samt för att ge omvÀrlden insyn i företagens verksamhet. VÄr undersökning Àr en fallstudie som baseras pÄ kvalitativa intervjuer med en representant frÄn respektive skogsbolag. Ett statligt och fem framstÄende privata bolag ingÄr i undersökningen.

Förra Ă„ret anmĂ€ldes det 792 personrĂ„n i Malmö, av vilka mĂ„nga utfördes av personer under 18 Ă„r. PĂ„ andra sidan Öresund, ligger storstaden Köpenhamn med över en miljon invĂ„nare. Trots att Köpenhamn har nĂ€stan fyra gĂ„nger större befolkning Ă€n Malmö samt liknande problem med segregation och arbetslöshet anmĂ€ldes det dĂ€r bara runt 400 personrĂ„n förra Ă„ret. Syftet med denna rapport Ă€r att studera hur polisen i Malmö respektive Köpenhamn arbetar mot problemet och med hjĂ€lp av teorin om problembaserat polisarbete och dess tre nivĂ„er av brottsförebyggande polisarbete, belysa skillnader och likheter i arbetssĂ€tt samt förklara dessa. Resultatet visar pĂ„ stora skillnader i det rent repressiva arbetet, fram för allt styrt av olika juridiska förutsĂ€ttningar att anvĂ€nda vissa tvĂ„ngsmedel sĂ„.

Syftet med vÄr studie var att undersöka om det fanns nÄgra skillnader i pedagogers beskrivning av sitt förhÄllningssÀtt till och arbetssÀtt med utomhuspedagogik inom förskola och skola. Vi har gjort en intervjustudie med kvalitativa semistrukturerade intervjuer pÄ fem förskolor och fyra skolor, varav en förskola och en skola var Ur och Skur-verksamhet för att pÄ sÄ sÀtt fÄ ett vidare perspektiv kring utomhuspedagogik. Vi anvÀnde oss av de forskningsetiska principerna för att skydda respondenterna. Resultatet frÄn vÄra studier visade att pedagogerna hade ett positivt förhÄllningssÀtt till utomhuspedagogik och upplevde sig sjÀlva som medupptÀckare dÄ de vÀgledde barnen till att utforska sin nÀrmiljö. Det skiljde sig dock i vilken utstrÀckning som förskola och skola anvÀnde sig av utomhuspedagogik, men samtliga pedagoger nÀmnde nÀrmiljön och gÄrden som en plats dÀr utomhuspedagogik frÀmst sker.

Syftet Àr att beskriva och analysera utformningen och tillÀmpningen av Balanced Scorecard i en sjukvÄrdsverksamhet samt studera huruvida modellen anvÀnds som ett mÀtsystem eller ett managementsystem. Metoden som ligger till grund för denna uppsats Àr kvalitativ i form av en djupare fallstudie av en sjukvÄrdsverksamhet. Vi har utgÄtt frÄn sÄvÀl sekundÀrdata som primÀrdata för att erhÄlla relevant information till uppsatsen. PrimÀrdata har samlats in via personliga intervjuer. Det teoretiska kapitlet innehÄller modeller och begrepp som behandlar budget, BSC, ekonomistyrning i offentlig verksamhet och i sjukvÄrden.

Problemformulering: Denna uppsats avser att besvara/beröra följande frĂ„gor:- Hur tolkar företag begreppet CSR, hur arbetar de med det samt om det finns nĂ„gra skillnader/likheter mellan företagen?- Hur kommunicerar företagen sitt CSR arbete via olika dokument, finns det nĂ„gra skillnader/likheter mellan företagen?Syfte: Uppsatsen syftar till att beskriva, förklara och jĂ€mföra hur utvalda svenska företag inom konfektionsbranschen kommunicerar kring begreppet CSR mot sin marknad via olika dokument, hur företagen tolkar begreppet CSR samt hur de arbetar med det.Metod: En fallstudie har genomförts pĂ„ tre företag inom konfektionsbranschen pĂ„ den svenska marknaden. Textanalys har genomförts pĂ„ utvalda dokument sĂ„som respektive företags hemsida, Ă„rsredovisningar frĂ„n 2002 och framĂ„t samt tillgĂ€ngliga hĂ„llbarhetsredovisningar för att se hur företagen kommunicerar kring CSR. Även kvalitativa intervjuer med respektive företag har genomförts för att komplettera textanalysen och för att fĂ„ ytterligare en synvinkel utöver kommunikation pĂ„ hur företagen arbetar med CSR.Teori: De teorier som anvĂ€nts Ă€r Carrolls CSR ? pyramid samt företags olika stĂ„ndpunkter till CSR.

LÀroplaner har lÀnge legat till grund för undervisningen i Sverige. De rÄdande lÀroplanerna Àr stÀndigt i förÀndring och det kommer kontinuerligt nya formuleringar. LÀroplaner har prÀglat det svenska skolvÀsendet sedan Är 1919. Denna uppsats syftar till att redogöra likheter och skillnader mellan den rÄdande lÀroplanen för grundskolan med den nya lÀroplan som vid skrivandets stund verkstÀlls till följande lÀsÄr (2011/2012). Dessa lÀroplaner behandlas genom textanalys som har fokus pÄ jÀmstÀlldhet mellan könenInom utbildningsvetenskaplig forskning har man lÀnge analyserat och forskat om lÀroplaner.

Individualisering Àr ett idag mycket omdiskuterat Àmne som finns reglerat i lÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet, Lpo94. UtifrÄn denna reglering och de kunskaper som idag finns om individers olika förkunskaper, egenskaper och förutsÀttningar har vi valt att som huvudsyfte med denna studie kartlÀgga och analysera lÀraruppfattningar om individualisering vid tvÄ skolor, samt att undersöka skillnader och likheter mellan dessa lÀraruppfattningar. För att finna material och fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi genomfört tvÄ kvalitativa intervjuer och enkÀtundersökningar pÄ de tvÄ skolor dÀr dessa pedagoger Àr yrkesverksamma. Resultaten har vi sammanstÀllt, bearbetat och analyserat genom att anvÀnda ett interaktionistiskt perspektiv. En grundtanke inom interaktionismen Àr att individen Àr en social och aktiv person som lÀr i samspelet tillsammans med andra individer.

Vi har i arbetet undersökt skillnader och likheter i leken pÄ tvÄ skolgÄrdar, vi har med undersökningen velat studera samspelet mellan skolgÄrdsmiljöns utformning och barns lek, och om det finns lekar som hÀnger ihop med den uppbyggnad den specifika skolgÄrden har. VÄr frÄgestÀllning har under arbetets gÄng varit; Hur ser skolgÄrdsmiljön ut? Vad leker barnen? Vilka skillnader och likheter finns det i leken pÄ de olika skolgÄrdarna? Hur ser pedagogen pÄ skolgÄrden och leken dÀr? Undersökningen har genomförts med hjÀlp av observationer av barns lek pÄ skolgÄrden, kompletterat med intervjuer av barn om hur de ser pÄ sin skolgÄrd och vad de brukar göra dÀr. Vi har valt att intervjua barnen för att se hur vÄra observationer stÀmmer med det barnen berÀttar för oss. Vidare har vi skickat ut en enkÀt till pedagogerna för att fÄ med deras syn pÄ skolgÄrden och dess betydelse för barnens lek. VÄr undersökning har visat att skolgÄrdens uppbyggnad och utformning har stor betydelse för leken som bedrivs dÀr.

I det hÀr arbetet behandlas ansvarfrihetsgrunder i tanzaniansk och svensk straffrÀtt. Eftersom ansvarfrihetsgrunder Àr mycket omfattande i bÄda straffrÀtter gör uppsatsen endast inblickar i ansvarsfrihetsgrunder i tanzaniansk och svensk straffrÀtt med fokus pÄ nödvÀrnsrÀtten. Jag valde detta Àmne för att fÄ insikt i och förstÄelse för nödvÀrnsrÀtten i tvÄ lÀnder med olika historisk juridisk bakgrund. Uppsatsen beskriver hur den historiska bakgrunden till tanzaniansk straffrÀtt, som bygger pÄ straffrÀtten i tyska och engelska kolonialmakter, pÄverkar olikheten. Brottet definieras i bÄda straffrÀtter.

Studien syftar till att undersöka möjligheterna och ge förslag pĂ„ hur informationsoperationer kan integreras i deoperativa stabsövningarna pĂ„ Försvarshögskolan. Vilka likheter och skillnader finns det med de traditionellakrigsspelen? GĂ„r det att anvĂ€nda dessa krigsspel Ă€ven om vi vill öva andra metoder? Ämnet Ă€r valt dĂ„ stort intresse förinformationsoperationer finns i Försvarsmakten. Det finns Ă€n sĂ„ lĂ€nge inga klara koncept och strukturer för hur manska anvĂ€nda denna metod.Studien inleds med att allmĂ€nt granska militĂ€rteori, krigsspel och informationsoperationer. De tvĂ„ senare granskassedan utifrĂ„n modellen med mĂ„l, begrepp och processer.

FörhÄllandet mellan modern gnosticism och New Age har visat sig vara oklar i den aktuella akademiska diskussionen. I denna studie gjordes ett försök att bringa en större ordning i denna aktuella akademiska diskussion. Huvudsyftet var att jÀmföra modern gnosticism och New Age utifrÄn nÄgra valda verk, och se vilka likheter och skillnader som fanns. Metoden som anvÀndes var deskription och komparation. Studien visade att det fanns bÄde likheter och skillnader.

Syftet med studien Àr att fÄ en djupare förstÄelse för hur lunchmÄltiden ser ut pÄ förskolor med olika pedagogiska inriktningar. Detta fÄr vi genom att undersöka om man kan se spÄr av dessa under mÄltidssituationen. I studien tar vi Àven reda pÄ vilka spÄr av Lpfö 98 som framkom under lunchsituationen. Inriktningarna som ingÄr i arbetet Àr Montessori, Reggio Emilia och ?I ur och skur?.

I l?roplanen f?r f?rskolan kan man l?sa att ?Barnen ska erbjudas en stimulerande milj? d?r de f?r f?ruts?ttningar att utveckla sitt spr?k genom att lyssna till h?gl?sning och samtala om litteratur och andra texter.? (L?roplan f?r f?rskolan, Lpf?, 2018 s. 8). Syftet med den h?r studien ?r att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar av h?gl?sning med boksamtal som medel f?r att berika och fr?mja barns spr?kliga f?rst?else i f?rskolan och vidare vad f?rskoll?rare ser som gynnsamma didaktiska strategier. Unders?kningen ?r kvalitativ och bygger p? intervjuer av f?rskoll?rare.