Titel: Dokumentation ur ett genusperspektiv - en diskursanalys av portfolios i en förskola. Författare: Eva Holmlund och Lisa Stenström Arbetet Àr en kritisk diskursanalys om portfoliodokumentation i en förskola ur ett genusperspektiv. Syftet Àr att undersöka genusrelaterade mönster i dokumentationen, sÄvÀl likheter som olikheter studeras. VÄr textanalys bygger pÄ 12 barns portfoliotexter frÄn en Reggio Emilia-inspirerad förskola. En av Reggio Emilia-filosofins grundstenar Àr dokumentation. De frÄgestÀllningar vi utgÄtt frÄn Àr: Skiljer sig sprÄket Ät i den skriftliga dokumentationen för pojkar respektive flickor och i sÄ fall hur? Vad dokumenteras hos pojkar respektive flickor? GÄr det att utlÀsa skillnader och likheter i vilka processer/lÀrosituationer som dokumenteras för pojkar respektive flickor? Till grund för vÄr analys ligger Faircloughs tredimensionella modell (Winther JÞrgensen & Phillips, 2000).

Den hÀr studien belyser likheter och skillnader mellan franciskaner och metodister samt grundarnas budskap och levnad. Studien visar pÄ att det finns mÄnga likheter trots att det skiljer ca 500 Är mellan Ären de grundades. Franciskus av Assisi och John Wesley, organisationernas grundare levde efter samma strÀnga disciplin och hade Jesus som förebild. BÄda ville predika evangeliet och det fredliga budskapet för folket. Utvecklingen av organisationerna bÄde under och efter grundarnas död liknar varandra pÄ flera sÀtt.

Kolonisationen har format ma?nga la?nder, men i vilken utstra?ckning? Detta a?r ett aktuellt a?mne eftersom kolonialism fortfarande finns idag. I den ha?r uppsatsen underso?ks da?rfo?r kolonisationens pa?verkan pa? ekonomisk utveckling. Med hja?lp av tva?rsnittsdata och OLS-regressioner visar resultatet att brittiska kolonier i va?rlden, relativt franska kolonier, i genomsnitt haft ho?gre BNP per capita a?r 2000 och att detta tycks bero pa? skillnader i humankapital, demokrati och institutioner.

Denna uppsats vill komma fram till en framtida lösning av ett ledningssystem för indirekt eldoch vilka krav det skall uppfylla för att Ästadkomma en effektiv bekÀmpning. Uppsatsen har tillsyfte att beskriva nÄgra delar av bekÀmpningskedjan. De studerade delsystemen Àr pjÀsstyrning,ballistikberÀkningssystem och system för ledning och lÀgesuppfattning för de skjutandeenheterna. Den övergripande frÄgan Àr ?hur skall det integrerade ledningssystemet i ett framtidasystem för indirekt eld vara utformat för att uppnÄ optimal verkan?? FrÄgan besvaras i tre delargenom att tidsbegreppet delas in i perioderna ?i nÀrtid? vilket innebÀr fram till Är 2007, ?mÄlbild2010? vilket innebÀr mellan Är 2008-2012 och ?idébild 2020? vilket innebÀr frÄn Är 2013 ochframÄt.

Den hÀr uppsatsen behandlar stridsvagn122 och Remote Weapon Station (RWS). Det finns ett verkansglapp mellan dagens kalibrar 120 mm och 7,62 mm. Observationsmöjligheterna i vissa situationer Àr begrÀnsade. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka nya förmÄgor och möjligheter till ytterligare ett verkansalternativ en fjÀrrstyrd vapenplattform kan tillföra stridsvagn 122. De frÄgestÀllningarna som behandlas Àr: Vad kan en fjÀrrstyrd vapenplattform tillföra inom omrÄdet stridsteknik? Vem i besÀttningen skall bemanna systemet? Vad kan en fjÀrrstyrd vapenplattform tillföra inom omrÄdet graderad verkan? Metoden som anvÀnds Àr kvalitativ textanalys.

Den manliga brottslingen Àr normen i samhÀllet och kvinnliga motsvarigheter ses som undantag. I denna uppsats undersöks mediebilden av en kvinnlig mördare. Denna mediebild jÀmförs med hur motsvarande bild ser ut för en man. För att kunna göra den jÀmförelsen har fallet Bobby valts, dÀr Bobbys mamma och hennes sambo utförde mordet pÄ pojken. Vidare jÀmförs om det finns nÄgra skillnader eller likheter mellan mediebilderna i en dagstidning och en kvÀllstining.

Uppsatsen syftar till att jĂ€mföra amerikansk och fransk doktrin för counterinsurgency för att utröna vilka skillnader och likheter som finns mellan dessa. Ämnet har valts av anledningen av att försvarsmakter med liknande doktriner nĂ„r en högre grad av effektivitet under insatser, och att Sverige militĂ€rt samarbetar med bĂ„da USA och Frankrike i internationella insatser. Uppsatsen visar att amerikansk och fransk counterinsurgency-doktrin i stort Ă€r mycket lika, men att vissa skillnader i exempelvis behandling av civilbefolkningen i insatsomrĂ„det finns..

Att minska mÀnniskans klimatpÄverkan Àr en av de största utmaningarna i modern tid. Denna uppsats fokuserar pÄ hur en minskad bilanvÀndning Àr starkt sammankopplad med individens miljöbeteende. DÄ det inom samhÀllet finns flera grupper med olika miljöbeteenden, finns ett behov av kartlÀggningar dÀr likheter och skillnader görs tydligt. För denna uppsats har genus, familjekonstellation, samt genus i kombination med familjekonstellation valts ut. Uppsatsens syfte Àr sÄledes att kartlÀgga likheter och skillnader mellan kvinnor och mÀn, samt mellan familjer med barn i hushÄllet och familjer utan barn i hushÄllet.

Det hÀr examensprojektet har utförts pÄ Volvo CE, Hauler & Loader Division, Arvika. Projektet ingick som ett avslutande moment i maskiningenjörsprogrammet vidKarlstads universitet. Volvo i Arvika tillverkar hjullastare vilket man har gjort sedan mitten av 60-talet. Fabriken har idag ca 1150 anstÀllda som tillsammans levererar över 6000 hjullastare per Är.Produktionsvolymen i Arvikafabriken ökar allt mer vilket medför att ett behov av mÄnga investeringar för att klara denna volymtillvÀxt har uppstÄtt. Den huvudsakliga tillverkningen pÄ svetsavdelningen bestÄr av fram- och bakramstillverkning.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka barns möte med litteracitet i en utomhuspedagogisk kontext ? i I Ur och Skurförskolor. Vi undersöker dels hur förskollÀrare uppfattar sin roll i barnens möte med litteracitet, dels vilka uppfattningar de har kring eventuella möjligheter till respektive hinder för barnens möte med litteracitet.VÄr metodologiska forskningsansats Àr kvalitativ till sin karaktÀr och inspirerad av den fenomenografiska traditionen. Vi har intervjuat fyra förskollÀrare verksamma och utbildade inom FriluftsfrÀmjandets pedagogik I Ur och Skur vars uppfattningar vi har kategoriserat och presenterat i sitt sammanhang. I vÄr analys utgÄr vi frÄn pragmatiska och sociokulturella utgÄngspunkter.Resultatet som framkommer i vÄr studie visar pÄ hur förskollÀraren uppfattar sin roll som ett aktivt ledarskap i kombination med ett utforskande av litteracitet tillsammans med barnen.

Kristen metal? Kan man verkligen kalla nÄgot kristen metal?Heavy metal Àr ju en rebellisk reaktion mot en samhÀllsstruktur av mÀnniskor som inte kÀnner sig hemma dÀr. Och kristendomen Àr ju en religiös rörelse som stÄr för ordning, reda, renhet och kÀrlek.Eller?Syftet med denna studie Àr har varit att studera likheter och skillnader i lÄtstruktur, dynamik och klangfÀrg mellan kristna och sekulÀra metalband och se om de anvÀnds pÄ samma sÀtt i förhÄllande till texten.Jag har gjort en komparativ analys av lÄtar av kristna och sekulÀra metalband och tittat pÄ möjliga likheter och skillnader. Detta innefattar Àven en konstnÀrlig del dÀr jag, i relation till det analyserade materialet, skrivit tvÄ lÄtar sjÀlv och dokumenterat dessa i klingande form.Som material till denna studie har jag anvÀnt mig av vetenskapliga artiklar, lÄtmaterial samt intervjuat pastor Bob Beeman frÄn Nashville, som Àr en av pionjÀrerna bakom kristen metal..

Denna uppsats Àr en kvalitativ studie av lÀrares och elevers förhÄllningssÀtt till anvÀndningen av film i skolsammanhang. Texten Àr gjord av blivande lÀrare för (blivande) lÀrare. DÀrför utgÄr studien frÄn en pedagogisk syn som baserar sig pÄ konstruktivism och ett sociokulturellt perspektiv. Tolv respondenter pÄ tvÄ gymnasieskolor intervjuades ? sex lÀrare och sex elever.

Studien grundar sig i att studera inte endast controllern utan Àven CFO:n pÄ grund av att CFO:n utgör en viktig del i arbetet med ekonomistyrning. Syftet med studien var att beskriva likheter och/ eller skillnader vid arbetsuppgifter mellan controllern och CFO:n samt deras syn pÄ hur den motsatta rollen arbetar. Detta för att öka förstÄelsen för rollerna som controller och CFO. För att genomföra studien anvÀndes en kvalitativ metod som omfattade öppna individuella intervjuer med controller och CFO pÄ Halmstads kommun, Heléns Rör AB och CFO/ controller pÄ Krönleins bryggeri AB. Den teoretiska referensramen delades in i följande teman: Ekonomistyrning, controllerns och CFO:ns arbetsuppgifter, rollen som controller, CFO och CFO/ controller, ledningsgruppen och faktorer som pÄverkar och samarbete.

Syftet med denna studie var att ta reda pÄ vilka likheter och skillnader som finns mellan utomhus- och inomhusundervisning i matematik, dels gÀllande lÀrarens tankar och mÄl/syften, dels gÀllande elevernas tankar och upplevelser, samt hur vÀl dessa överensstÀmmer med varandra. För att kunna besvara de frÄgestÀllningar detta syfte ledde fram till, har intervjuer med lÀrare och elever, samt observationer inom- och utomhus genomförts. Eleverna som intervjuats och observerats Àr i sjuÄrsÄldern.Resultaten visar att lÀrarens mÄl och syften i stort Àr desamma vid inom- och utomhusundervisning i matematik, att dessa ofta stÀmmer överens med elevernas upplevelser, samt att det inte verkar finnas nÄgon skillnad gÀllande överensstÀmmandet beroende pÄ om undervisningen bedrivs inom- eller utomhus. Resultaten visar Àven att eleverna Àr övervÀgande positiva till matematikundervisning bÄde inom- och utomhus. Ovan presenterade resultat utgör dÀrmed likheter mellan inom- och utomhusundervisning i matematik.

Detta arbete undersöker vad de lÀrare och elever som deltagit i undersökningen, har för uppfattningar angÄende respons pÄ elevers skriftliga arbeten inom svenskÀmnet. Undersökningen genomfördes pÄ en gymnasieskola i mellersta Sverige och inkluderade 41 informanter. Samtliga informanter intervjuades och elevernas och lÀrarnas uppfattningar jÀmfördes sedan med varandra i syfte att gestalta eventuella kontraster och likheter.      Undersökningen visar att det finns bÄde likheter och skillnader mellan lÀrarinformanternas och elevinformanternas uppfattningar om respons pÄ elevers skriftliga arbeten i svenskÀmnet. Sex av tio lÀrarinformanter nÀmnde exempelvis att respons pÄ den globala textnivÄn prioriteras i deras skrivundervisning men sju av tio elevinformanter anser att det Àr vanligt förekommande att lÀrarrespons prioriterar den lokala textnivÄn i elevtexter. Att det finns tydliga skillnader mellan lÀrarinformanternas och elevinformanternas uppfattningar om respons kan indikera att responsarbetet mellan lÀrarinformanterna och elevinformanterna bör vidareutvecklas ytterligare för att det ska vara givande för samtliga parter. .