Syftet med detta arbete är att undersöka hur lärare i svenska ställer sig till IKT-användningen.Vilka förutsättningar har de och på vilket sätt jobbar de för måluppfyllnad med IKT som hjälp.För att få svar på dessa frågor skickades enkäter till lärare på grundskolans senare år och gymnasiet på 16 olika skolor. Knappt hälften av de utskickade enkäterna besvarades.Svaren visar att majoriteten av lärarna ställer sig positiv till användningen av IKT i klassrummet. Flera gav exempel på hur de använder IKT och hur det relaterar till kursmålen för svenska på grundskolans senare år och gymnasiet. Hälften av enkätdeltagarna menade att de hade en god IKT-kunskap. Lika många hade fått fortbildning och kände stöd av Ledningen till detta.

Vårt samhälle präglas idag av ständiga förändringar. Allt pekar på att dessa processer kommer att tillta i framtiden. Detta leder i sin tur till ökade krav på de enskilda individerna. Motivation, tilltro till sig själv och en vilja till förändring är några egenskaper som är bra att ha i detta sammanhang.Inom förskolans verksamhet sker en rad förändringar. Det kan innebära att anpassa arbetssättet efter barnens behov och intresse.

I Sverige har antalet stressrelaterade sjukskrivningar ökat dramatiskt de sista åren. Det är viktigt att företagsLedningen tar detta på allvar och arbetar för att förebygga stress. Det är också av vikt att Ledningen lyckas sprida kunskapen om detta till alla medarbetare så att ett samarbete uppstår och alla arbetar mot samma mål. Syftet med projektet är att analysera företags möjligheter att påverka hälsoläget i samhället. Vi kommer att studera hur tre olika stora företag, och då framför allt hur företagsledningarna, kan agera för att minska de ökande sjukskrivningarna.

Jakten på stordriftsfördelar har skapat en detaljhandel där det är enklare att härma andras servicesystem än att skapa egna, unika. En detaljhandel där ingen sticker ut och är annorlunda! Som kund betyder det att du idag shoppar i självvalsdjungeln, där du ska serva dig själv och inte förvänta dig att någon kan hjälpa dig när du är i ”klädnöd”. För personalen har annat att göra än att serva dig. Även om kunden tycker att det är skönt att vara ensam ibland så behövs en hjälpande hand och ett vänligt ord i klädaffären. För Ledningen hos svenska detaljhandelskedjor innebär effektiviseringen av detaljhandeln utmaningar kring att erbjuda kunden servicekvalitet samtidigt som personalstyrkan i butiken består av färre antalet anställda med fler arbetsuppgifter.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur lärare i svenska ställer sig till IKT-användningen.Vilka förutsättningar har de och på vilket sätt jobbar de för måluppfyllnad med IKT som hjälp.För att få svar på dessa frågor skickades enkäter till lärare på grundskolans senare år och gymnasiet på 16 olika skolor. Knappt hälften av de utskickade enkäterna besvarades.Svaren visar att majoriteten av lärarna ställer sig positiv till användningen av IKT i klassrummet. Flera gav exempel på hur de använder IKT och hur det relaterar till kursmålen för svenska på grundskolans senare år och gymnasiet. Hälften av enkätdeltagarna menade att de hade en god IKT-kunskap. Lika många hade fått fortbildning och kände stöd av Ledningen till detta.

Intern kommunikation är ett av verktygen för att förmedla strategier inom organisationer och företag. Att finna ett gemensamt språk inom organisationen kan underlätta förståelsen för företagets visioner och mål. Vårt syfte med undersökningen är att öka kunskap och förståelse samt skapa insikt kring ledningsarbete med intern kommunikation särskilt i samband med en expansiv fas. Vårt mål är att finna beskrivningar för hur ett företag i en expansiv fas kan arbeta med intern kommunikation. Vi har utfört en fallstudie av ett företag inom vård- och omsorgssektorn.

Ma?nniskor tenderar att motiveras av olika saker och svarar pa? sa? vis olika pa? motivationsfo?rso?k. Det a?r da?rfo?r viktigt fo?r Ledningen inom organisationer att ha kunskap kring dessa olikheter. Ekonomer och ingenjo?rer a?r tva? grupper av akademiker som ofta figurerar pa? samma typer av arbetsplatser, da?rfo?r blir skillnaderna mellan ekonomer och ingenjo?rer och hur de tenderar att motiveras en viktig fra?ga.

När grupper av företag samverkar för att uppnå gemensamma och individuella mål kallas fenomenet för ett nätverk. Samverkan är idag ett hyllat medel för att stärka företags konkurrensförmåga. Inom strategiska nätverk uppfattas den administrativa Ledningen som ansvarig för nätverkets utveckling. Syftet med detta arbete har varit att beskriva hur den administrativa Ledningens roller och styrfunktioner uppfattas och värderas av både den administrativa Ledningen själva och företagen i nätverket. För att kunna uppnå vårt syfte har vi använt oss av befintlig teori och en empirisk studie som omfattas av två redan etablerade nätverk.

Ett av Sveriges största folkhälsoproblem just nu är den dramatiskt ökande sjukfrånvaronpå våra arbetsplatser, vilket drabbar både individer och samhället i stort. Det är därför viktigt att skapa hälsofrämjande arbetsplatser. Studiens syfte var att undersöka vilka faktorer personalen på en kommunal förvaltning anser kan bidra till att deras arbetsplatser blir mer hälsofrämjande. Vidare syftade studien till att undersöka personalens syn på hur förändring och lärande kan ske på deras förvaltning för att skapa hälsofrämjande arbetsplatser. Datainsamlingen har skett genom fyra fokusgruppsintervjuer med anställda inom en kommunal förvaltning.

I en föränderlig omvärld är det nödvändigt för organisationer att utvecklas och förändras för att delta i samhällets utveckling. Vid en förändring är det viktigt för Ledningen att använda sig av kommunikation som ett redskap för att öka möjligheten att uppnå en framgångsrik förändring.Syfte: Studiens syfte är att med utgångspunkt i en empirisk studie, avseende anställdas uppfattning av kommunikation mellan ledning och anställda vid ett förändringsarbete, vidareutveckla en analysmodell för organisationsförändring.Metod: Den metod som använts i studien är av kvalitativ karaktär och består av intervjuer av anställda som har varit med om olika förändringar inom olika organisationer.Resultat: Genom den empiriska undersökningen tillsammans med teorigenomgången visar resultaten att en organisationsförändring medför olika reaktioner, både positiva och negativa, hos de anställda. Studiens resultat visar även att det är viktigt att använda sig av en kommunikationsstrategi genom hela förändringsprocessen. Med hjälp av denna strategi kan de anställdas negativa reaktioner reduceras och de positiva förstärkas. Vidare framgår det i resultatet att individen i en organisation har en avgörande roll för hur effektiv förändringsarbetet blir.

Vi har studerat hur företagsLedningen i ett professionellt tjänsteföretag motiverar sina anställda till högre arbetsprestationer. Motiverar Ledningen de anställda i förhållande till den arbetsgrupp de tillhör på företaget? Studien genomfördes genom en fallstudie hos ett kunskapsintensivt företag med hjälp av en kvalitativ metod..

Sammanfattning Titel: Kunskapens makt - Makten över kunskapen Författare: Sofia Eriksson, Håkan Lindgren och Noomi Nilsson Handledare: Henrick Gyllberg och Björn Ljunggren Institution: Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi 15 hp Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse för hur kunskapsföretag arbetar med omvandlingen av humankapital till strukturkapital för att behålla de anställdas kunskap i företaget och därmed undvika beroende av enskilda individer. Metod: Vi genomförde vår studie på tre kunskapsföretag där vi gjorde sex kvalitativa intervjuer med sju personer. Tre av personerna sitter i Ledningen och de andra fyra är anställda och har varit ett komplement till Ledningen. Slutsats: Vår studie visar att omvandling av humankapital till strukturkapital sker antingen genom överföring mellan de anställda eller genom att de anställda överför kunskap till företagets infrastruktur. Överföring mellan de anställda sker med verktyg som mentorskap och temas som bygger på den mänskliga kommunikationen.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur lärare i svenska ställer sig till IKT-användningen.Vilka förutsättningar har de och på vilket sätt jobbar de för måluppfyllnad med IKT som hjälp.För att få svar på dessa frågor skickades enkäter till lärare på grundskolans senare år och gymnasiet på 16 olika skolor. Knappt hälften av de utskickade enkäterna besvarades.Svaren visar att majoriteten av lärarna ställer sig positiv till användningen av IKT i klassrummet. Flera gav exempel på hur de använder IKT och hur det relaterar till kursmålen för svenska på grundskolans senare år och gymnasiet. Hälften av enkätdeltagarna menade att de hade en god IKT-kunskap. Lika många hade fått fortbildning och kände stöd av Ledningen till detta.

Studiens syfte är att undersöka genuspedagogers praktik och upplevelse av sitt arbete. Metoden som används är en kvalitativ enkätundersökning och undersökningsgruppen utgörs av utbildade genuspedagoger i förskola, grundskola och gymnasium. Studien skrivs ur ett socialkonstruktivistiskt intersektionellt feministiskt perspektiv. Resultatet visar att det finns lika många genuspedagogiska inriktningar som det finns genuspedagoger. Detta till trots kan vissa gemensamma mönster urskiljas.

SammanfattningSyftet med denna litteraturstudie var att beskriva orsaker till arbetsrelaterade stressupplevelser och hur dessa kan hanteras hos sjuksköterskor inom slutenvård.En beskrivande litteraturstudie valdes för att genomföra studien. Femton vetenskapliga artiklar granskades, bearbetades och sammanställdes.Huvudresultatet av litteraturstudien visade att sjuksköterskor upplevde stress i sitt arbete och dessa upplevelser berodde på följande faktorer: otillräcklig utbildningsnivå, arbetsbelastning och tidspress, brist på resurser, fysisk belastning, tidsbrist, skiftarbete, ledning och utbrändhet.  Upplevelser av att arbeta skift ledde till stress med känslomässig utmattning och påverkade negativt sjuksköterskans privatliv. Sjuksköterskor upplevde att deras arbetsrelaterade stress beror på avsaknad av stöd från Ledningen. Utbrändhetsymtom, enligt sjuksköterskor, yttrade sig i lågt arbetsengagemang, negativa känslor och missnöje. Huvudresultatet visade även att i hanteringen av arbetsrelaterad stress använde sig sjuksköterskor av följande copingstrategier: avståndstagande, självkontroll, problemlösning, positiv omvärdering samt diskussion med kollegor.