I uppsatsen undersöks hur lärare och elever definierar ett gott klassrumsklimat, vem som bär ansvaret för att skapa ett gott klassrumsklimat och hur man som lärare tillsammans med sina elever kan arbeta för att skapa ett klassrumsklimat som gynnar lärandet. Detta har undersökts genom litteraturstudier, tidigare forskning och genom insamling av empiriskt material i form av fokusgrupper med lärare och elever. Utifrån detta dras slutsatser och förs en diskussion kring vad ett gott klassrumsklimat är, hur det skapas och om lärare och elever har samsyn.I litteraturen och i det empiriska materialet råder en samstämmighet kring vad ett gott klassrumsklimat är. Ord som trygghet, tolerans, delaktighet och öppenhet är återkommande. Faktorer som ledarskap, mål, dialog och feedback är viktiga för skapandet av ett gott klimat.

The purpose of this essay was to explore how the first-line managers in eldercare motivate their employees. In addition, we intend to study how the first-line managers acquire their leadership skills. To find answers to this purpose, we asked ourselves the questions; how acquires first line managers knowledge of how to motivate their employees? What is the first-line manager?s perception of motivation against their employees? The method we used was qualitative interviews with eight first-line managers in elderly care in Stockholm area. The results were analyzed by using two theories, Maslow?s hierarchy of needs and Hertzberg's two factor theories.

Personalansvariga i Björkliden Fjällby upplevde otillfredsställelse hos personalen. En enkätundersökning gjordes i Björkliden Fjällby i slutet av vintersäsongen 2005 för att undersöka personalens upplevelser av sitt arbete. Frågorna i enkäten grundades på tidigare forskning och teorier om arbetstillfredsställelse och utgick från följande begrepp: kontroll, förväntningar, motivation, fysisk arbetsmiljö, grupper, socialt stöd, kommunikation, organisation och ledarskap. Syftet med undersökningen var att undersöka om arbetsotillfredsställelse upplevdes hos personalen i Björkliden Fjällby och vad i arbetet, i sådana fall, denna orsakades av. Fokus låg på den psykosociala arbetsmiljön.

Malmö Högskola Lärarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning Höstterminen 2006 Wiborgh, Åsa. & Wistrand, Anna. (2006). Särskilda undervisningsgrupper i en skola för alla. (Special teaching groups in a school for all children).

Intresset för en etisk dimension i ledarskapet har ökat kraftigt under senare tid och anledningarna till detta ökade intresse är många. En anledning är det faktum att ledarskapet påverkar intressenter såsom kunder, samarbetspartner och inte minst medarbetare: Ett etiskt ledarskap har följaktligen goda effekter på intressenter samt på den långsiktiga lönsamheten, medan ett oetiskt ledarskap missgynnar såväl intressenter som den långsiktiga lönsamheten. Det har dessutom funnits olika åsikter om hur etik och företagande ska förhålla sig till varandra. Media har även, gång på gång, avslöjat många organisationers och ledares oetiska aktiviteter.Detta ovannämnda väcker flera intressanta frågeställningar, varav en handlar om att söka efter en definition beträffande det etiska ledarskapet. Denna frågeställning har legat till grund för vår uppsats.

År 2014 uppmärksammades en liten andel kvinnor på ledande positioner på Danske BankSverige, vilket ledde till ett samarbete med Näringslivets Ledarskapsakademi. Danske BankSverige har idag en tillväxtvision att öka dagens marknadsandel från 6 % till 10 %. För attuppnå visionen insåg banken att det behövs ett klimat som kan skapa idéer kring hur måletska nås. Denna kvalitativa studie avser undersöka varför en bank väljer att användajämställdhet för att främja ett innovationsklimat och vilka förutsättningar anställda på en bankanser kunna möjliggöra att en bank når ett innovationsklimat. Det empiriska materialet harsamlats in genom semistrukturerade intervjuer.

Studiens syfte är att beskriva hur enhetschefer i en offentlig organisation med inriktning på vård och omsorg resonerar kring sina förutsättningar att påverka arbetsmiljön och arbetsglädjen. I organisationen har det under de sista åren skett stora omorganisationer och förändringar som medför en känsla av oro och osäkerhet och ingen vet hur framtiden blir. Arbetslivet står inför stora utmaningar som innebär ett hårdare arbetsklimat med andra villkor som sätter press på människan. Konsekvenserna av de ständiga förändringar och påfrestningar inom arbetslivet leder ofta till en försämrad arbetsmiljö och sämre anställningsvillkor. Det är därför viktigt för dagens organisationer att stödja och utveckla ett gott ledarskap, så ledarna tillsammans med medarbetarna orkar utveckla och driva verksamheten framåt.

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen iKulturvård, Ledarskap i slöjd och kulturhantverk15 hpInstitutionen för kulturvårdGöteborgs universitet2014:29.

SyfteSyftet med studien är att undersöka hur ledare i mikroföretag talar om sitt ledarskap samt hurde ser på och hanterar personalfrågor. Vi önskar analysera och diskutera vad somkännetecknar ledarskapet och hanteringen av personalfrågor i de studerade mikroföretagen.Utifrån vår uppdragsgivare Karevas önskemål vill vi också undersöka vilket behov av stöd detfinns bland ledarna vad gäller hanteringen av personalfrågor.Tidigare forskning/teoriPersson et al (1997) ger en överblick av småföretagsforskningen i Sverige samt dess relevansför tillväxt och sysselsättning. Hård af Segerstad (2000) undersöker ledares föreställningarkring att leda småföretag och om det finns några övergripande mönster. Ylienpää et al (2006)har samlat de främsta småföretagsforskarna i Sverige och belyser ledning i småföretag ur ettflertal perspektiv. Vi har även inspirerats av Wigren (2003) som använder berättelsen somverktyg för att analysera skapandet av Gnosjöandan.

Anledningen till att vi antar att kyrkoherdarna har en starkare värdegrund än ledare i privat och offentliga organisationer grundar sig i ett personligt engagemang. Vi brinner för frågor angående ledarskapsutveckling, en vilja till förståelse och en förändring till att få ledare att helt enkelt växa som ledare. Vår utgångspunkt ligger i ett antagande att kyrkoherdar har ett starkt värdesystem och därmed även en förmåga till att leda sin församling på ett etisk, människovänligt sätt.Syftet med den här uppsatsen är att analysera vad som påverkar och utmärker fyra kyrkoherdars ledarskap. För att besvara vårt syfte har vi genomfört en kvalitativ, empirisk intervjustudie med fyra kyrkoherdar inom Lunds stift. Som ett komplement till vår bakgrund har vi även genomfört en kvalitativ intervju med en ärkebiskop.

SammanfattningTvå personalgrupper i två olika organisationer intervjuades. En av utgångspunkterna var att försöka ta reda på vad som skapar förtroende hos en anställd för sin chef. Tanken var att se vilka likheter och skillnader som kunde utrönas. Resultatet visade dock att likheterna var större än skillnaderna.Bakgrund:Inspirationen till detta arbete är Margaretha Oudhuis avhandling om ?Volvo- The bus plant case? Efter att ha tagit del av hennes arbete så växte inspirationen fram till att göra ett liknande arbete fast med tillit som utgångspunkt.Teoretisk utgångspunkt för detta arbete är Max Webers teorier om ledarskap samt Anthony Giddens teori om tillit.

Vi har gjort en fallstudie som utforskar hur ledarskapet påverkar och påverkas vid entillämpning av ISO 14001, samt hur tillämpningen av standarden är utformad påstudiens företag. Analysen har genomförts med hjälp av institutionell teori somteoretisk referensram. Vi kom fram till att ISO 14001 inte leder till eninterorganisatorisk homogenisering mellan olika företag, inomsamhällsplaneringsbranschen som vårt fallföretag agerar i. Vidare fastslog vi även enparadox i utformningen av ISO 14001-systemet hos företaget; otydliga istället förtydliga krav ökar chansen för att behålla certifieringen. Till sists kom vi också framtill att ledarskapets svårighet att kommunicera aktörernas rätt att översätta ISO 14001i sin praktik, beror på att ISO 9001 och ISO 14001 hos vårt fallföretag är utformatsom ett gemensamt system.

Genom en kvalitativ forskningsansats har det genomförts intervjuer med ledare på sju olika arbetsplatser i Sverige, avgränsade till olika kommuner i Stockholms län. Studien belyser hur ledare ser på en hälsobefrämjande arbetsplats med fokus på psykosociala frågor. Som teoretisk utgångspunkt har Aaron Antonovskys teori om känsla av sammanhang (KASAM) valts. Den innefattar människor känsla av meningsfullhet, hanterbarhet och begriplighet. Resultatet bekräftade att människor med en stark KASAM lättare tål påfrestningar i arbetslivet och att ett hälsobefrämjande ledarskap alltid är att föredra.

Bengtsson Catarina & Månsson Jouko. (2005). Motivation i skolan. Kan en mer verklighetsnära undervisning höja motivationen för eleverna i de yrkesinriktade programmen? (Motivation at school.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur lärare resonerar kring vad som påverkar elevers och lärares motivation och om det finns några likheter mellan det som lärarna uttrycker betydelsefullt på elevnivå och lärarnivå. Arbetet försöker också söka svar på vad lärarna uttrycker att skolledare har för betydelse i sammanhanget och i så fall på vilka sätt ledaren har betydelse.Teori: Arbetet handlar om forskning med anknytning till begreppen motivation, lärande, ledarskap och skolutveckling. Olika ledarskapsteorier lyfts fram med fokus på kollegialt lärande och distribuerat ledarskap. Uppsatsen skriven ur ett school-improvement perspektiv. Metod: Studien är en ett kvalitativt arbete och bygger på fem halvstrukturerade fokusgruppsintervjuer med totalt 20 lärare på olika enheter.