Abstrakt Malmgren, Linda & Skoglund, Anna (2010). Den likvÀrdiga specialpedagogiken - det specialpedagogiska stödets utformning i tvÄ socioekonomiskt skilda omrÄden. (The equivalent special needs education - the organisation of special education aid in two socio-economically diverse areas.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med vÄrt arbete var att undersöka hur det specialpedagogiska stödets utformning och genomförande sker pÄ tvÄ strukturellt liknande skolor i socioekonomiskt olika upptagningsomrÄden, samt att belysa den allmÀnna synen pÄ specialpedagogik. Som grund till vÄrt arbete ligger vÄra svenska lagar och förordningar, begreppet en skola för alla, samt nÄgra utvalda specialpedagogiska perspektiv. VÄra undersökningar har baserats pÄ semistrukturerade intervjuer samt enkÀter.

I livet sker det en socialisation gÀllande hur mÀn respektive kvinnor ska vara och vilka egenskaper respektive kön bör ha. En organisations kultur samt struktur ser vi som nÄgot som pÄverkar mÀnniskans fortsatta utveckling. Undersökningenhar dÀrmed utgÄttfrÄn socialisationens och organisationens pÄverkan pÄ kvinnliga ledare. Teori menar att de typiska manliga egenskaperna Àr normen för ledarskap, vilket skapar svÄrigheter för kvinnor att nÄ chefspositioner. UtifrÄn detta har vi genomfört en undersökningpÄfem kvinnliga ledare i mansdominerade organisationer, dÀr vi har sett till deras ledaregenskaper samt deras möjligheter till att utnyttja dessa.

I takt med att samhÀllet förÀndras sÄ förÀndras ocksÄ synen pÄ ledarskap och dessutformning. Denna studie koncentreras pÄ det delade ledarskapet och hur det fungerar ipraktiken. Den gÄr alltsÄ bortom det traditionella ledarskapet och söker sig vidare mot detmindre uppmÀrksammade delade ledarskapet. Det Àr av intresse att se hur man ser pÄmÄl, bÄde internt och externt, för att se om man har en enad bild om hur man uppnÄrmÄluppfyllelse.Tidsbristen Àr ett problem inom skolverksamheten och det har uppmÀrksammats inomdiverse studier tidigare, dock kvarstÄr problemet. Rektorerna belastas för mycket medexempelvis administrativa arbetsuppgifter och detta görs blanda annat pÄ bekostnad avdet pedagogiska och skolans utveckling.

ArbetstillfredsstÀllelse kan definieras som ?en positiv (eller negativ) evaluerande vÀrdering av arbetet eller arbetssituationen? (Kaufmann, G.,  & Kaufmann, A.  2005 s. 269). Denna studie fokuserar pÄ delaktighet,  arbetsinriktning, fysiska betingelser, lön, ledarskap och sociala betingelser som delar i arbetstillfredsstÀllelse. Syftet med studien var att undersöka hur extraarbetande högskolestudenter pÄ lager uppfattade sin arbetstillfredsstÀllelse, dÀrför intervjuades nio studenter varav tre kvinnor i Äldern 21-33.

Uppsatsen syftar till att pĂ„ ett kvalitativt sĂ€tt undersöka hur kommun, skola och fritidsgĂ„rd arbetar och samarbetar för att öka kĂ€nslan av gemenskap och integration mellan högstadieungdomar med svensk respektive invandrarbakgrund, frĂ€mst frĂ„n forna Jugoslavien. I uppsatsen fĂ„r lĂ€rare, elever, fritidsledare, ungdomssamordnare samt verksamhetsansvariga ge sin bild av hur de upplever att arbetet för integration fortlöper inom det omrĂ„de de Ă€r verksamma. För att fĂ„ kunskap kring Ă€mnet, vĂ€ljer man att arbeta utifrĂ„n en kvalitativ metod som bygger pĂ„ intervjuer, observation och textanalys. Uppsatsens teoretiska förankring grundas i Bourdieus diskussion om habitus, fĂ€lt och kapital, samt kring Goffmans diskussion om stigma. Aleksandra Ålunds teorier kring det multietniska samhĂ€llet och social integration prĂ€glar i huvudsak uppsatsens perspektiv..

Syftet med vÄrt arbete var att göra en djupare kvalitativ undersökning av arbetet med sprÄkutveckling hos flersprÄkiga elever. Med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer skapade vi oss en bild av skolans verksamhet och arbete med flersprÄkighet pÄ en mÄngkulturell skola och en icke mÄngkulturell skola. VÄra slutsatser Àr att det krÀvs ett samarbete för att nÄ ett sÄ effektivt arbetssÀtt som möjligt. Eleverna behöver flersprÄkigt stöd och material samt uppmuntran för att vidare utvecklas sprÄkligt och kunskapsmÀssigt. Vi kom fram till att en flersprÄkig elev har tillgÄng till bÀttre resurser pÄ en mÄngkulturell skola.

Syftet med uppsatsen var att genom kvalitativa intervjuer undersöka chefers syn pÄ konflikter och konflikthantering pÄ arbetsplatsen, utifrÄn tre frÄgestÀllningar: 1) vad anser chefer att en konflikt betyder och innefattar, 2) vilken syn har chefer pÄ ledarskap vid konflikter och 3) hur upplever chefer kommunikationens betydelse för konflikter. Halvstrukturerade intervjuer utformades och frÄgorna konstruerades utifrÄn frÄgestÀllningarnas inriktningar och Ätta mellanchefer med personalansvar intervjuades. De transkriberade intervjuerna analyserades med Burnards (1991) metod för innehÄllsanalys som gÄr ut pÄ att finna de meningsbÀrande enheterna ur det latenta innehÄllet, vilket uppnÄs genom forskarens tolkning. Resultatet sammanstÀlldes i kategorier och visade vikten av ett situationsanpassat ledarskap vid konflikter som innebÀr att chefen ser individerna och kan anpassa ledarskapet dÀrefter. Upplevelsen av en konflikt Àr subjektiv och har, precis som hanteringen och reaktionen stor grund i individens personlighet.

Examensarbetets utgÄngspunkt var att ifrÄgasÀtta varför kulturarvsförmedling framstÄr som viktigt i dagens mÄngkulturella skola. Genom att analysera och jÀmföra förekommande diskurser kring "kulturarv" i skolans styrdokument med forskning inom omrÄdet utkristalliserade sig olika perspektiv pÄ "kulturarvets" funktion och innebörd. Enligt resultatet ses "kulturarv" frÀmst som ett redskap som kan förmedla vÀrderingar mellan generationer. Insikt om "kulturarvets" betydelse för den egna identiteten anses dÀrför viktigt att förmedla dÄ det tros kunna leda till större förstÄelse och tolerans gentemot andra kulturer och livsvillkor. Trots att mÄngfald ses som positivt i styrdokumenten, liksom strÀvan efter en gemensam vÀrdegrund, tenderar ett specifikt kulturarv vara det gÀllande och styrande, det nationellt svenska.

Jag har noterat att det i dagens skola existerar exkludering utav elever med behov av sÀrskilt stöd. Detta har fÄtt mig att övervÀga uttrycket ?en skola för alla? som jag under min utbildning har stött pÄ flertalet gÄnger. I litteraturen framgÄr det att skolans ansvar innebÀr att varje individs behov ska frÀmjas och segregering ska undvikas. DÄ jag anser att det finns ett glapp mellan verkligheten och idealet blir det i min mening ett intressant Àmne att undersöka.

SammanfattningSyftet med den hÀr uppsatsen var att undersöka chefers syn pÄ personalarbetet och vikten av de sociala relationerna pÄ arbetsplatsen. Genom att anvÀnda oss av en kvalitativ metod och en fenomenologisk ansats har vi studerat hur de arbetar och motiverar medarbetarna samt hur de skapar och bevarar goda relationer. Empirin har samlats in genom tematiskt öppna intervjuer och totalt intervjuades tio stycken chefer inom kunskapsintensiva företag, begrÀnsat till den privata sektorn. I enlighet med den fenomenologiska ansatsen Àr det chefernas egna tankar och upplevelser som har utgjort fokus i vÄr analys. Vidare har vi Àven kopplat det empiriska materialet till den tidigare forskningen och de teoretiska begreppen.

SyfteVi vill undersöka om och beskriva hur Human Resource Management kan bidra till minskad personalomsĂ€ttning inom franchisedrivna fastighetsmĂ€klarorganisationer. HuvudfrĂ„gor:Hur upplever anstĂ€llda och före detta anstĂ€llda fastighetsmĂ€klare att personalomsĂ€ttning pĂ„verkar branschen och deras arbetssituation?Hur skulle en mer omfattande organisationsstyrning med inriktning pĂ„ HRM kunna minska personalomsĂ€ttning inom fastighetsmĂ€klarorganisationer styrda enligt franchisestruktur?MetodI arbetet hĂ„lls ett Hermeneutiskt synsĂ€tt. Ämnet personalomsĂ€ttning och dess orsaker har tidigare behandlats i uppsatser som berör fastighetsmĂ€klarbranschen och vi ser vĂ„rt arbete som en vidareutveckling i denna frĂ„ga. För att fĂ„ en uppfattning om hur medarbetare ser pĂ„ ledarskap och personalomsĂ€ttning, anvĂ€nds den kvalitativa intervjumetoden.Resultat & SlutsatsDe svar som framkom av intervjuerna med anstĂ€llda och före detta anstĂ€llda, visar att det finns en stark oro för personalomsĂ€ttningen inom fastighetsmĂ€klarbranschen. Detta pĂ„verkar anstĂ€llda mĂ€klares redan höga arbetsbelastning.

SammanfattningSyftet med uppsatsen Àr att undersöka hur elever betraktar och hanterar samverkan mellanhem och skola. De senaste decennierna har det skett en förtÀtning i relationen mellan hem ochskola och dÀr den nÀra relationen har setts som normativt god och positiv för samtligainblandade parter. Forskningen som handlar om samverkan mellan hem och skola harframförallt gjorts utifrÄn förÀldrars och lÀrares perspektiv och eleverna har mÄnga gÄngerförsummats i forskningen. Den forskning som trots allt Àr gjord utifrÄn ett elevperspektiv pÄförÀldrarsamverkan visar hur nÀrmanden mellan parterna leder till förhandlingar dÀr eleveranvÀnder olika strategier för att slÄ vakt om sin autonomi. De frÄgestÀllningar som vi besvarari uppsatsen Àr; a) Vad framkommer i forskningen gÀllande hur elever separerar sfÀrerna hemoch skola vid samverkan? samt b) vilka strategier anvÀnder yngre elever för att separerasfÀrerna hem och skola vid samverkan?I vÄrt inledande kapitel gör vi en teoretisk förankring, som belyser problematiken irelationen mellan hem och skola.

ABSTRACTTitel: Kvalitetsarbete i skolan, exempel i Ljusdals kommunNivÄ: C -uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare: Anja LjunghHandledare: PÀr VilhelmsonDatum: 2011-Januari Syfte:  Jag ville undersöka hur skolan anvÀnder verktyget Incito, som Àr framtaget som hjÀlp i verksamhetsstyrning, i sitt kvalitetsarbete. TvÄ skolor, FÀrila skola och Stenhamreskolan i min hemkommun, fick agera exempel för att skapa större kunskap för hur kvalitetsarbete i skolan kan gÄ till. Metod: Jag har anvÀnt en kvalitativ metod med inslag av ?mikroetnografi?. Jag ?skuggade? mina fyra nyckelpersoner en dag var, bestÄende av observation och ostrukturerade intervjuer.

Denna studie handlar om kvinnliga ledare och deras förutsÀttningar pÄ företaget Sandvik AB i Sandviken. Vilken typ av kvinnor vÀljer att bli chefer, vilken bakgrund och vilka egenskaper har de? Jag undersöker om det finns nÄgot som hindrar kvinnor frÄn att bli chefer, samt tar reda pÄ hur kvinnorna pÄ Sandvik anser att en bra ledare ska vara. Min slutsats Àr att kvinnorna i intervjun har varit pappas flicka i den bemÀrkelsen att de har tytt sig mer till sin pappa Àn sin mamma, de Àr lyhörda och de bryr sig om sina medarbetare. De största hindren i kvinnors karriÀr Àr familjen, eftersom de kan bli uppsagda pÄ grund av förÀldraledighet, samt rekryterarna som anstÀller mÀn av gammal vana..

Syftet med denna uppsats a?r att med hja?lp av Susan A. Wheelans teori fo?rsta? och tolka de faser som arbetsgrupper och ledare ga?r igenom, samt komma med fo?rslag om hur man kan komplettera hennes teori. Wheelans teori handlar om att anpassa sitt ledarskap pa? arbetsgruppens utvecklingsniva?.