Syftet med uppsatsen Ă€r att diskutera och lyfta fram vad som motiverar personalen pĂ„ Lindex samt undersöka hur butikschefen skapar motivation pĂ„ arbetsplatsen hos personalen. Undersökningen kommer ocksĂ„ belysa vad medarbetarna anser skapar mest motivation hos dem. Butikschefens sĂ€tt att motivera och medarbetarnas svar pĂ„ motivation varit relativt jĂ€mna för att jĂ€mföra. BĂ„da parterna anser att kommunikationen men frĂ€mst gemenskapen Ă€r viktigaste för att vara motiverad. Även varierande arbetsmoment skapar glĂ€dje i arbete vilket bidrar till att motivationen förstĂ€rks.

Syftet med studien var att undersöka hur ett sprÄkutvecklande arbetssÀtt fortsÀtter frÄn en sprÄkförskola till förskoleklass/skola för barn med sprÄkstörning. Jag har undersökt hur övergÄngen mellan dessa verksamheter kan ske, hur man arbetar för att utveckla barnens sprÄk och vad pedagoger uppfattar vara det viktigaste att göra för barn med sprÄkstörning i förskoleklass/skola. Studien bygger pÄ en kvalitativ forskningsmetod dÀr halvstrukturerade intervjuer var datainsamlingsmetoden. Undersökningsgruppen bestod av sex pedagoger som alla Àr verksamma i skolÄren F-5. I undersökningsgruppen fanns sÄvÀl barnskötare, förskollÀrare, lÀrare, specialpedagog som talpedagog representerade.

Syfte: Studiens huvudsyfte var att undersöka rektorers syn pÄ pedagogiskt ledarskap i grundskolan och fÄ kunskap om hur rektorerna tillÀmpar detta i praktiken. Syftet var ocksÄ att fÄ kunskaper om rektorers uppfattningar om vad det innebÀr att vara pedagogisk ledare och deras möjligheter att utöva det.Teori: I den teoretiska bakgrunden presenteras de mest vÀsentliga statliga och kommunala kraven pÄ rektorsuppdraget. Vidare presenteras, utifrÄn tidigare forskning, tre huvudbegrepp; svensk ledarskapstradition, teorier om skolledarskap och pedagogiskt ledarskap. Genom en litteraturgenomgÄng inom skolomrÄdet har nÄgra teoretiska utgÄngspunkter angÄende ledarskap och definitionen av pedagogiskt ledarskap belysts. Metod: Det empiriska materialet Àr baserat pÄ intervjuer.

Att vara vÀlutbildad, social och intelligent rÀcker inte för att nÄ toppen, speciellt inte om du Àr kvinna, men Annika Falkengren Àr idag en av Sveriges mÀktigaste personer inom nÀringslivet som Skandinaviska Enskilda Bankens VD, i en bransch dominerad av mÀn. Eftersom de retoriska förmÄgorna och strategierna Àr vÀsentliga inom ledarskap ska jag i denna uppsats identifiera Annika Falkengrens kommunikationsstrategier i Ärets viktigaste tal inom banken, de som hÄlls vid de Ärliga bolagsstÀmmorna. .

Syftet med studien Ă€r att ta reda pĂ„ om dynamisk pedagogik gĂ„r att anvĂ€nda i praktisk verksamhet. Studien har ett kvalitativt perspektiv och bestĂ„r av en litteraturstudie av LipschĂŒtz (1971/ 2004), en intervjustudie med tre deltagare och en enkĂ€tstudie med 32 deltagare. Deltagarna har genomgĂ„tt utbildning i dynamisk pedagogik och/eller Ă€r medlemmar i Korda ? föreningen för dynamisk pedagogik, en del anvĂ€nder dynamisk pedagogik i praktisk verksamhet och andra gör det inte. Resultatet diskuteras mot bakgrund av tankar och teorier kring den dynamiska pedagogikens framvĂ€xt,mĂ„lsĂ€ttning och metoder.Resultatet visar att dynamisk pedagogik gĂ„r att anvĂ€nda, och anvĂ€nds, i praktisk verksamhet i olikagrad, pĂ„ olika sĂ€tt och i mĂ„nga olika slags verksamheter, frĂ€mst i ledarskap och inom utbildning avolika slag, framförallt för personlighetsutveckling, grupputveckling och ledarskapsutveckling.

Problem/Bakgrund: Under de senaste decennierna har det skett ett paradigmskifte inom företagsvÀrlden bl a nÀr det gÀller ledarskap och synen pÄ de anstÀllda. Det innebÀr en ny mÀnniskosyn som fokuserar pÄ ökat ansvar och handlingsfrihet för medarbetarna vilket ocksÄ stÀller nya krav pÄ mÀnniskors sjÀlvstÀndighet. Detta öppnar upp för en ny typ av lÀrande och utveckling inom organisationerna, inte bara för de anstÀllda utan ocksÄ för deras ledare.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur chefers lÀrande och utveckling ser ut samt studera hur chefer stöds och fortbildas i sin chefsroll.Beskrivning: UtifrÄn ett uppdrag av ett rekryteringsföretag har en kvalitativ undersökning gjorts om chefers lÀrande. De teoretiska utgÄngspunkterna har bl a varit Sennets syn pÄ mÀnniskan i den nya kapitalismen, det kommunikativa ledarskapet, teorier om lÀrande samt kvinnligt perspektiv pÄ ledarskap. Sex intervjuer har utförts och analyserats utifrÄn ett antal teman, bl a ledarskapet och personalen, instÀllning till utbildning inom ledarskap och det egna lÀrandet.Slutsatser/Resultat: Informanterna tycker att det Àr viktigt att möta kraven frÄn det nya samhÀllet och medarbetarna och har olika sÀtt att utveckla sig.

BakgrundInkludering och begreppet "en skola för alla" har lÀnge varit uttryck för en officiell policy i svensk skola, men uppfattningarna om vad som egentligen kÀnnetecknar en inkluderande skola och "en skola för alla" varierar kraftigt.SyfteSyftet med undersökningen var att synliggöra och beskriva rektorers uppfattningar och attityder till inkludering och begreppet "en skola för alla". UtifrÄn syftet var frÄgestÀllningarna: Vilka personliga synsÀtt och vÀrderingar kan urskiljas i rektorernas resonemang kring en inkluderande skola? Hur resonerar rektorerna kring möjligheter, mÄl och strategier för att realisera "en skola för alla"? Vad kÀnnetecknar, ur ett ledningsperspektiv, en inkluderande skola?UrvalFem rektorer, verksamma inom grundskolan i en medelstor svensk stad, valdes ut efter att ha svarat positivt pÄ en skriftlig förfrÄgan. Urvalsgruppen bestod av tre mÀn och tvÄ kvinnor. En av rektorerna var Àven ansvarig för sÀrskolan.

Syftet med denna studie Àr att fÄ en ökad förstÄelse för hur kvinnliga medarbetares motivation pÄverkas av ledarskap, samt att fÄ en ökad förstÄelse för vad motivation Àr och vad ledarskap Àr. Har ledarskap med manligt och kvinnligt att göra eller bara med personligheten? Syftet med studien Àr ocksÄ att undersöka hur mycket en ledare kan pÄverka motivationen hos sina medarbetare och vilka metoder som en ledare anvÀnder sig av och vilka personliga egenskaper hos en ledare som uppfattas som positivt för ökande av motivationen. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning med hjÀlp av öppna och riktade intervjuer. Vi började gÄ igenom studier i form av vetenskapliga artiklar och sen gick vi ut pÄ fÀltet och samlade in empiriskt material och sedan tillbaka till teorierna för att hitta kopplingar vilket innebÀr abduktiv ansats.

Att tala samma sprÄk Àr en förutsÀttning för ett gott ledarskap - En studie av lÀrande och förvÀntningar i samband med en ledarskapsutbildning skrevs i syfte att undersöka den upplevelse som studiens informanter förmedlar av en utbildning och ledarskap. MÄlet Àr att söka reda pÄ de eventuella behÄllningar deltagare och företag haft av en ledarskapsutbildning samt den undervisning deltagarna fÄtt ta del av. Studien avser vidare ge en bild av vad situationsanpassat ledarskap innebÀr utifrÄn litteraturen och den konsultfirma företaget anvÀnt sig av för att hÄlla i utbildningen. Vidare kommer en jÀmförelse att göras mellan den information som stÄr skriven i företagets etiska riktlinjer, Code of Ethics och bilden av situationsanpassat ledarskap.Uppsatsens har en kvalitativ ansats som utgÄngspunkt med Ätta intervjuer som Àr uppdelade i tvÄ informantgrupper, en deltagargrupp och en initiativtagargrupp. Den slutsats studien kommer fram till Àr att deltagarnas upplevelser av ledarskapsutbildningen Àr av positiv karaktÀr.

Syftet med denna undersökning Ă€r att ta reda pĂ„ hur pedagoger och förĂ€ldrar upplever att förĂ€ldrasamverkan fungerar pĂ„ förskolor och i skolans tidigare Ă„r. Vi har genom kvalitativa intervjuer fĂ„tt fram att förĂ€ldrar och pedagoger anser att förĂ€ldrasamverkan fungerar relativt bra i bĂ„de förskola och skola. FörĂ€ldrarna menar att det Ă€r viktigt med ett öppet klimat och att de kan kĂ€nna förtroende för pedagogerna. De vill ha en inblick i sina barns vardag och kĂ€nna att de kan vara med att pĂ„verka. Även pedagogerna tycker att det Ă€r betydelsefullt att ha en bra relation till förĂ€ldrarna.

SammanfattningSverige har sedan lÄng tid tillbaka varit ett ledande land i sÄvÀl ekonomi som tillvÀxt. Att Sverige inte varit delaktiga i de tvÄ vÀrldskrig som varit, har gjort att Sverige haft ett försprÄng i nya processer, nya organisationsformer och ny utveckling. Detta försprÄng har under 2000 talets början reducerats kraftigt och mÄnga lÀnder har gÄtt förbi Sverige i denna utveckling. Flertalet andra lÀnder har börjat producera de produkter som vi tidigare producerat i Sverige. Sverige mÄste förÀndras, Sverige mÄste Äterta det försprÄng landet en gÄng hade.

Syfte: Jag ville ta reda pÄ hur chefer/ledare idag handskas med och blir pÄverkade av stressen i arbetslivet.Teori: Hur du skall vara som ledare/chef och hur man utvecklas genom rollen samt teori om stress, negativ/positiv stress samt olika stressmodeller.Metod: En kvalitativ undersökningsmetod genom individuella intervjuer med ett flertal butikschefer.Slutsatser: Att upplevd stress Àr helt individuell beroende pÄ erfarenhet, gener, ledarskap mm. Sen Àr det upp till sig som chef att lÀra dig att balansera dig fram till den optimala situationen för att du skall undvika negativ stress..

SammanfattningTitel:Att leda löshÀstar - en studie om hur resurskonsulter upplever ledarskapet ikundföretagenNivÄ:C-uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare:Sabina Molin och Kamilla KristofferssonHandledare:Monika Wallmon och Lars EkstrandDatum:2015 ? JanuariSyfte:Syftet med detta arbete Àr att med hjÀlp av leader-member exchange theory undersökautbytesrelationerna mellan resurskonsulter och deras nÀrmaste ledare pÄ kundföretaget samtvilka ledarbeteenden som anvÀnds för att leda inhyrd arbetskraft och hur de pÄverkarrelationerna.Metod:Denna uppsats har ett positivistiskt förhÄllningssÀtt och det anvÀnds en hypotetiskdeduktivmetod som innebÀr att hypoteser deduceras frÄn teori och sedan prövas mot empiri.En kvantitativ ansats anvÀnds genom att samla in empiri genom webbenkÀter som skickades uttill 148 respondenter.Resultat & slutsats:Undersökningen visade att stödjande ledarskap och leda som förebildhade störst pÄverkan pÄ utbytesrelationerna. De ledarbeteenden som anvÀndes i störstutstrÀckning var berÀttigande och erkÀnnande. Utveckling och visionerande anvÀndes allraminst. De flesta utbytesrelationer var höga.Förslag till fortsatt forskning:Flera förslag till fortsatt forskning presenteras men vi finner attundersöka bÄde ledare, ordinarie och inhyrd personal för att jÀmföra hur ledarskapet se ut ochfÄ en bredare bild Àr frÀmsta intresset.Uppsatsens bidrag:Denna uppsats har bidragit med en insyn i hur ledare leder inhyrd personaloch hur detta ledarskap ser ut i form av ledarbeteenden och utbytesrelationer.Nyckelord:Ledarskap, inhyrd personal, utbytesrelation, leader-member exchange theory,ledarbeteende, transformativt och transaktionellt ledarskap..

VÄrt arbete om elevers inflytande i förskola och skola syftar pÄ att ge en inblick i de bÄda verksamheterna gÀllande pedagogers uppfattningar om elevinflytande. De frÄgor vi koncentrerat oss pÄ Àr hur pedagogerna i förskolan och skolan uppfattar elevinflytande och vad elevinflytandet resulterar i. VÄrt mÄl var ocksÄ att undersöka om det Àr det nÄgon skillnad eller likhet mellan elevers inflytande i förskolan och skolan och om pedagogerna i förskolan och skolan lever upp till lÀroplanernas mÄl vad gÀller elevinflytande. För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor har vi valt att intervjua pedagoger i de bÄda verksamheterna. Genom bÄde litteratur och intervjuer har vi kommit fram till att elevinflytandet ses som nÄgot positivt och att eleverna genom elevinflytandet finner motivation.

Abstract Titel: Svenska tennisgymnasium vs. Akademin ?Good to Great? NivÄ: C-uppsats inom Idrottsvetenskap Författare: Andreas Moberg & Gabbi Tepic Handledare: Marie Hedberg Datum: Maj 2013 Syfte/MetodSyftet med denna uppsats Àr att identifiera tvÄ stora tennisgymnasium kontra tennisakademin i Stockholm. Hur ser de olika verksamheterna ut och vilken typ av ledarskap föresprÄkar trÀnarna pÄ respektive plats. Vi valde att fokusera pÄ vad trÀnarna förordar för bakgrund och utbildning för att leda elitspelare.