En studie i förestÀllningen om lÀraren som ledare och auktoritet ur ett historiskt perspektiv. Analyser av lÀrarrollen i historiska nedslag frÄn 1860-talets folkskola via den svenska skolan mot bakgrund av andra vÀrldskriget till dagens skoldebatt relateras till teorier om modernitet och postmodernitet. Syftet Àr att belysa hur talet om auktoritet och ledarskap har förÀndrats och hur denna debatt passar in i samtidens diskussion om ett postmodernt lÀrande. Har lÀrarrollen förÀndrats tillrÀckligt för att passa in i dessa teorier? En hermeneutisk tolkning av olika texter i respektive tidsperiod som kan sÀgas representera röster frÄn verksam skolpersonal samt vetenskapliga idéer om lÀrarrollen leder fram till en diskussion kring lÀrarrollens behov av en förÀndring om en postmodern skola ska kunna bli en realitet..

Bakgrund: Företagsledare i dagens nÀringsliv blir alltmer synliga i sÄvÀl mediala sammanhang som i samhÀllsdebatten. Samtidigt som företagsledare agerar som PR-figurer för företaget, tycks PR-mÀn mer och mer blir rÄdgivande aktörer Ät företagsledarna. DÀrmed tycks ett nytt fenomen göra sig gÀllande i svenskt nÀringsliv, nÀmligen att PR-verksamhet integreras som en del i företagsledarens arbete. Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att bidra till en ökad förstÄelse för PR som en integrerad del i det ledarskap som flera företagsledare bedriver. Detta sker genom att vi utifrÄn teorier kring företagsekonomi, religions- och statsvetenskap, samt utifrÄn empiriska iakttagelser utvecklar ett sprÄk inom omrÄdet.

SamhÀllet utvecklas i en rask takt och det kan ses Àven i organisationerna. Ledarskapet har förÀndrats idag jÀmfört med hur det var förr i tiden. En gÄng i tiden hade vi i Sverige auktoritÀra ledare som pekade med hela handen och idag har ledarna blivit allt mer demokratiska och tÀnker pÄ sina anstÀllda. Trots att ledarskapet idag har blivit mer demokratiskt inriktat rÄder inte den stilen överallt. Inom Volvo Personvagnar fann vi en motsatt utveckling, dÀr de auktoritÀra dragen börjat synas mer de senaste Ären.

I den allt mer globaliserade vÀrlden, fÄr fler företag en mer decentraliserad organisation. Denna decentralisering pÄverkar ledarens sÀtt att arbeta, eftersom medarbetarna blir geografiskt spridda runt om i vÀrlden. Möjligheterna till att trÀffas fysiskt blir begrÀnsade, och mer av ledarskapet mÄste ske pÄ distans. De fysiska mötena Àr viktig faktor för att skapa en motiverad arbetsstyrka och dÄ mÄste ledaren hitta alternativa sÀtt att motivera. Syftet med studien var att skapa förstÄelse för hur en ledare pÄ distans kan skapa motivation.

Syfte och frÄgestÀllningar: Mitt syfte med c- uppsatsen Àr att beskriva vad som Àr karaktÀristiskt med det delade ledarskapet inom lagidrotten. De frÄgor jag stÀller mig om det delade ledarskapet Àr hur rollfördelningen ser ut samt vilka inre och yttre förutsÀttningar som krÀvs för att lyckas med att leda ett lag med ett delat ledarskap. Avslutningsvis undersöker studien vad en spelare upplever som Àr karaktÀristiskt med ett vÀl fungerande trÀnarpar?Metod: Studien Àr en kvalitativ studie med en induktiv ansats. Till denna fallstudie av ett trÀnarpar breddas studien genom att intervjua andra elittrÀnare, en form av ?Multiple ?Case Design.? De metoder som anvÀnds Àr djupintervju samt deltagande observation.

This study sheds light on the firm-lifecycle and the impact of leadership and how itdevelops negatively when the entrepreneurial firm becomes administrative andmanagerial. The ambivalent fact is that the firm, when growing in size, need to becomemore managerial, though without undermining the previously entrepreneurial mind-setthat pervade the organization. The term corporate entrepreneurship has emerged andcomprises that the firm can continue to be entrepreneurial in the managerial stage. Thatis to resume the firm?s work to keep innovative.

Syftet med studien var att undersöka huruvida det fanns en relation mellan kvalitetsredovisningarnas resultat och rektors pedagogiska ledarskap. Jag anvÀnde mig av kvalitativa intervjuer som metod och analyserade intervjuerna i tre steg genom att anvÀnda en modell "LÀrstegen" som raster för att söka finna vilken nivÄ rektor lÄg i sin reflektion över kvalitetsredovisningar och det pedagogiska ledarskapet. DÀrefter sökte jag i min analys relationer mellan kvalitetsredovisningarna och det pedagogiska ledarskapet genom att anvÀnda en ledarskapsmodell över pedagogiskt ledarskap, för att sedan, som sista steg, tolka resultatet utifrÄn de utsagor rektor lÀmnat och söka efter utsagor som pÄvisar att rektors reflektion över det egna ledarskapet har lett till nÄgon form av handling i, eller efter, kvalitetsredovisningarna. Mitt resultat visar att det finns en relation mellan kvalitetsredovisningarna och det pedagogiska ledarskapet hos de rektorer som ligger pÄ den femte och högsta av de nivÄer som finns i " LÀrstegen", samt att relationen saknas pÄ de tvÄ lÀgre förekommande nivÄerna..

Skolan befinner sig i en kontext dÀr diskussioner om inkludering, exkludering, normalitet och avvikelse stÀndigt aktualiseras. FrÄgor som pÄ ett eller annat sÀtt försÀtter eleverna ofrivilligt i ett inom eller utanförskap. Uppsatsen syftar dÀrför till att undersöka hur normalitet och avvikelse skapas och förstÄs av olika skolaktörer pÄ en skola, och dÄ genom empiriska undersökningar av olika skolaktörers förstÄelse av fenomenet inlÀrningssvÄrigheter hos elev. Undersökningens metod Àr kvalitativ och bygger pÄ det material som framstÀllts genom intervjuer av fyra olika skolaktörer inom samma skola. Materialet har sedan analyserats tematiskt och utifrÄn teoretiska perspektiv som normkritik och makt skapat en vidare förstÄelse för fenomenet inlÀrningssvÄrigheter hos elev.Resultatet visar att förstÄelsen av skolans idag strÀvan att inkludera kan genom uttrycket ?en skola för alla? tolkas som en prioriterad mÄlsÀttning men i realiteten nÄgot som kanske inte fungerar.

Abstract JÀrvelid, Linda & Nyström, Linda (2009). Fritidspedagogen mellan fritidshem och skola - en diskursiv studie av fritidspedagogens yrkesroll efter integreringen. LÀrarutbildningen, Malmö: Malmö högskola. I arbetet undersöks hur fritidspedagogens yrkesroll förÀndrats i samband med integreringen mellan fritidshem och skola. FrÄgor som arbetet avser att besvara Àr: Vad har integreringen betytt ur ett fritidspedagogiskt- och fritidshemsperspektiv? Vilka diskurser kan identifieras gÀllande integreringen mellan fritidshem och skola, och hur framtrÀder dessa diskurser? Den teoretiska utgÄngspunkten för det hÀr arbetet Àr socialkonstruktivism, som anser att den sociala vÀrlden Àr socialt konstruerad.

Denna kandidatuppsats bestĂ„r till stor del av en kvalitativ metod genom intervjuer, fyra med mellanchefer inom hemtjĂ€nsten och fyra med mellanchefer inom Ă€ldreboenden. Ålder pĂ„ informanterna har varit allt frĂ„n 30-60 Ă„r, alla Ă€r dessutom kvinnor. Det brukar sĂ€gas att en mellanchef Ă€r i klĂ€m frĂ„n alla hĂ„ll, dĂ€r av namnet mellanchef men samtidigt har Ă€ven mellanchefer möjligheter att se verksamheten frĂ„n bĂ„de botten upp till toppen vilket gör att de fĂ„r ganska bra koll pĂ„ verksamheten.Syftet med studien var att undersöka hur kvinnliga mellanchefer inom hemtjĂ€nst och Ă€ldreboenden ser pĂ„ sitt eget ledarskap. Dessa Ă€r frĂ„gestĂ€llningar:1. Hur Ă€r det att vara en sĂ„ kallad mellanchef inom Ă€ldreomsorgen?2.

Skolan befinner sig i en kontext dÀr diskussioner om inkludering, exkludering, normalitet och avvikelse stÀndigt aktualiseras. FrÄgor som pÄ ett eller annat sÀtt försÀtter eleverna ofrivilligt i ett inom eller utanförskap. Uppsatsen syftar dÀrför till att undersöka hur normalitet och avvikelse skapas och förstÄs av olika skolaktörer pÄ en skola, och dÄ genom empiriska undersökningar av olika skolaktörers förstÄelse av fenomenet inlÀrningssvÄrigheter hos elev. Undersökningens metod Àr kvalitativ och bygger pÄ det material som framstÀllts genom intervjuer av fyra olika skolaktörer inom samma skola. Materialet har sedan analyserats tematiskt och utifrÄn teoretiska perspektiv som normkritik och makt skapat en vidare förstÄelse för fenomenet inlÀrningssvÄrigheter hos elev.Resultatet visar att förstÄelsen av skolans idag strÀvan att inkludera kan genom uttrycket ?en skola för alla? tolkas som en prioriterad mÄlsÀttning men i realiteten nÄgot som kanske inte fungerar.

JÀrpell, Cecilia och Mellin, Petra. (2006). Kunskapsskolan ?en skola för alla?. (Kunskapsskolan ?a school for all students?). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med vÄrt arbete har varit att undersöka om Kunskapsskolan Àr ?en skola för alla?.

Vi Àr tvÄ yrkesmÀn som har arbetat i över 20 Är inom vÄra respektive yrkesomrÄden, d.v.s murare och fordonsmekaniker. Det hÀr Àr vÄrt examensarbete dÀr vi valt att undersöka samarbetet mellan skola och yrkesliv. För att i framtiden kunna anvÀnda oss av denna studie till att kvalitetsförbÀttra utbildningen för eleverna.EnkÀten har vi sammanstÀllt för att vi ska fÄ ut sÄ mycket som möjligt av frÄgorna samt att den skall ligga till grund för vÄrt fortsatta samarbete med branschen.Enligt de svar vi fÄtt av respondenterna kan vi se att det rÄder delade meningar om byggutbildningens kvalitet. Men att branschen i huvudsak Àr nöjd.EnkÀterna delades ut till 20 byggföretag i Falkenbergs kommun som gymnasieskolan redan har ett samarbete med i nÄgon form..

Syftet med uppsatsen Om ledarskap i Reggio Emilia inspirerade nÀtverk ? en fallstudie var att ta reda pÄ vilket ledarskap som leder till ett nÀtverk som frÀmjar det Reggio Emilia inspirerade arbetet i förskolorna. Min frÄgestÀllning för arbetet var ?Vilken inverkan har ledarskapet vid nÀtverkstrÀffarna haft pÄ de enskilda pedagogernas förmÄga att reflektera tillsammans, genomföra dokumentationer och utforskande projekt?? För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningen sÄ har jag studerat litteratur och deltagit vid 18 av 20 nÀtverkstrÀffar i en kommundel under perioden augusti till december 2006 i fem olika nÀtverk och gjort observationer samt delat ut en enkÀt till alla deltagare med öppna och slutna frÄgor.Jag kom fram till att ledarskapet och innehÄllet i de olika nÀtverken varierade och att det pÄverkades av ledarskapet. Pedagogerna reflekterade tillsammans pÄ olika sÀtt.

Syftet med följande arbete Àr att undersöka i vilken utstrÀckning hÀnsyn tas till de sÀrskilda förutsÀttningar i den fysiska miljön som elever med diagnosen ADHD gynnas av gÀllande sin koncentrationsförmÄga, vid nybyggnation av en skola. PÄ vilket sÀtt mÀrks dessa hÀnsyn i plankonstruktionen? Vilka möjligheter finns att anpassa miljön för enskilda individer? Arbetet ger en överblick över tidigare forskning kring skolhusets utveckling samt över vilka miljöfaktorer som gynnar respektive missgynnar elever med ADHD. Genom att göra en fallstudie, dÀr vi observerade miljön och intervjuade utvalda personer ur olika yrkeskategorier pÄ en nybyggd skola, ville vi se hur man tÀnker nÀr man ska utforma en lÀrandemiljö som ska fungera i en skola för alla, Àven för elever med koncentrationssvÄrigheter. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vÄr undersökning pÄ att inga speciella hÀnsyn tas till denna grupp av elever, utan fokus ligger pÄ att skapa en flexibel skola som ska gÄ att anpassa efter enskilda elevers behov. I byggnationen av den skola vi har studerat var ambitionen att skapa ett naturligt samarbete spÄrvis frÄn Ärskurs F till Ärskurs 9, alltsÄ en organisationsförÀndring, vilken har överskuggat en inkluderingstanke som fanns med frÄn början.