I grundskolans vÀrld möts vi alla, sÄvÀl barn som vuxna. Den skall vara inkluderande och en plats dÀr alla vÄra sinnen stimuleras och stÀrks. En plats dÀr funktion, logik och trygghet möter kreativitet, gemenskap och möjligheter. En plats dÀr produkten Àr resultatet av vad elever och lÀrare faktiskt sjÀlva vill ha. Utmaningen var att genom arkitektur nÀrma sig denna vÀrld sÄ att alla sinnen fÄr utrymme att stimuleras och dÀrmed ges möjlighet att stÀrka varandra. Sinnenas Skola Àr dÀrför grundskolan för alla..

MÀnniskors handlingar förvandlas och samordnas till samhÀllsprocesser i organisationer, vilket gör att organisationer blir ett centralt omrÄde att undersöka. Den offentliga sektorn Àr nÄgot vi alla berörs av i samhÀllet dÄ det Àr verksamheter som bedrivs av staten, kommun och landstinget. Ledarskap Àr en kulturpÄverkande aktivitet och inom offentliga organisationer finns det mÄnga chefer. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om det finns en ledarskapskultur som innehÄller New Public Management samt om det gÄr att utlÀsa nÄgon ledarstil i den offentliga organisationen, Trafikverket. FrÄgestÀllningar som besvaras i uppsatsen Àr: ? Vilken ledarstil finns i Trafikverket? ? Vilken ledarskapskultur finns i Trafikverket? ? Hur yttrar sig New Public Management i Trafikverket? Insamling av informationen bestÄr av en kvalitativ metod.

The purpose of this study is to investigate how employees in the financial sector perceive the leadership behaviors of middle managers, and if these perceptions differ depending on the manager's gender and if so, in what way. The study is based on a social constructivist perspective and theories of gendered organizational structures. It is based on 15 semi-structured interviews with employees who have either female or male middle managers from different companies in the Swedish financial sector. The results show that gender often acts as a framework for how leadership is evaluated and understood. Female middle managers are frequently associated with relationship-oriented qualities.

Syfte: Syftet med denna undersökning Àr att genom kvalitativa intervjuer skapa en ökad förstÄelse för, och belysa skillnader och likheter inom, ledarskap i tjÀnste- och tillverkningsföretag. Syftet Àr ocksÄ att faststÀlla om eventuella skillnader beror pÄ verksamhetens inriktning eller om det finns andra skÀl till skillnaderna. Metod: I min studie har jag anvÀnt mig av det kvalitativa angreppssÀttet, det har jag gjort eftersom jag försöker att sÀtta mig in i hur olika ledare tÀnker och agerar i olika situationer, jag försöker Àven komma underfund med vilken ledarskapsstil de anvÀnder sig av. Jag har utfört sex intervjuer av semistandardiserad karaktÀr, intervjuerna har genomförts pÄ plats hos respektive respondent. Utfallet av dessa intervjuer redovisas i empiriavsnittet och kopplas sedan samman med teorier i analysavsnittet. Resultatet av min undersökning redovisas slutligen i avsnittet slutsats. Resultat & slutsats: Min slutsats Àr att jag inte kan hitta nÄgra betydande skillnader pÄ ledarskapets inriktning och ledarens ledarskapsstil som beror pÄ om ledarens företag Àr ett tjÀnsteföretag eller ett tillverkande företag.

Uppsatsens huvudsakliga syfte Àr att undersöka hur tvÄ olika organisationer skiljer och liknar varandra i önskan om ledarskapsegenskaper, detta utifrÄn de tre olika arenorna rekrytering, utbildning och ledarskap. I denna rapport kommer vi att studera organisationerna Försvarsmakten samt Sony Ericsson, dÀr Försvarsmakten kommer representerar en strukturerad organisation och Sony Ericsson en projektorganisation. Med hjÀlp av intervjuer bÄde pÄ Försvarsmakten i Halmstad och Sony Ericsson i Lund har vi fÄtt svar pÄ frÄgor kring rekrytering, utbildning och ledarskap. Det som gör jÀmförelsen intressant Àr skillnaden i organisationsformerna pÄ de tvÄ olika företagen Försvarsmakten samt Sony Ericsson. Vi har efter granskning av data fÄtt fram att de bÄda organisationerna strÀvar efter liknande egenskaper med pÄ skilda sÀtt. PÄ grund av organisationernas olika strukturer och organisatoriska uppbyggnad gÄr man olika vÀgar för att hitta en ledare men i slutÀndan kan man se att processerna liknar varandra.

Den stressrelaterade ohÀlsan har ökat drastiskt pÄ senare Är. För att vÀnda denna trend Àr det viktigt att reducera riskfaktorerna i arbetslivet, men Àven stÀrka aspekter av arbetsmiljön som kan bidra till bÀttre hÀlsa och vÀlbefinnande. Studiens övergripande syfte var att bidra till en ökad förstÄelse för hur ledarskap och arbetsklimat kan frÀmja bÀttre hÀlsa. Det specifika syftet var att undersöka den relativa betydelsen av olika bakgrunds-, arbetsklimats- och ledarskapsfaktorer för fyra olika dimensioner av medarbetares vÀlbefinnande. EnkÀtsvar frÄn anstÀllda pÄ ett revisionsbolag lÄg till grund för studien.

The aim of this thesis is to explore from a cultural diversity perspective, students 'views on teachers' leadership styles in the classroom and what style of management students prefer. The study uses a qualitative methodology to interviewed focus groups of students consisting of a total of twelve students at a secondary school in Botkyrka municipality. The corpus was divided into three different groups. Overall, results showed that students seem to prefer an intercultural situational leadership style. This is based on the students expressed need of wanting to be understood on the basis of their cultural background.

En sammanfattande rapport över de lĂ€rdomar vi gjort under bl.a. ett projekt vid NĂ€rpolisen i Lund (NÄPO Lund). Rapporten behandlar bl.a. omrĂ„den som konsult-klient förhĂ„llandet, ledarskap, individuell utveckling, grupputveckling och feedback..

Vi ville forma en helhetsbild av informellt ledarskap utifrÄn teori, stÀrkt av en empirisk undersökning, för att sedan svara pÄ hur formella ledare skall agera för att ha nytta av informellt ledarskap. UtifrÄn helhetsbilden av informellt ledarskap som vi genom teorin har skapat menar vi att informella ledare har tvÄ förmÄgor, empatisk förmÄga samt förmÄgan att tolka och klargöra uppgifter. Tack vare dessa förmÄgor Ätnjuter de ett stort förtroende hos medarbetarna. NÀr osÀkerheten i en organisation Àr stor finns ett behov av förstÄelse hos medarbetare. De informella ledarna skapar denna mening genom att tolka och klargöra budskap och rykten och vÀxer sig starka genom detta.

The thoughts of a common school for all children have been around since the 1800?s but was something that was introduced in Sweden first in 1962. When the curriculum for primary school came in 1980 there was a new concept, a school for all. With a school for all it was aimed that all children should have the right to participation and a common education no matter what needs they could have.During my education I have come across the concept a school for all and that is something that interested me. Today?s curricula and school laws aim to ensure that all children have the right to equal education and inclusion whatever needs you have.The purpose of this study is to find out some pedagogues? thoughts and work around the concept a school for all.

I detta arbete har vi velat undersöka hur pedagoger arbetar och tÀnker kring krishantering i skola. Finns det krisgrupper och hur uttalat Àr det pÄ skolorna? Vi har tagit reda pÄ vem som har ansvaret nÀr en krissituation intrÀffar och hur arbetet Àr organiserat. Vi har ocksÄ undersökt vilka olika uttrycksformer det finns att ta hjÀlp av i bearbetningsfasen. VÄrt mÄl med detta arbete Àr att öka kunskapen om krisarbetet i skolor. Vi har intervjuat 3 st pedagoger och rektorn pÄ en skola för att försöka fÄ svar pÄ vÄra frÄgor.

År 2003 reviderades lĂ€roplanen för grund- och gymnasieskolorna genom ett tillĂ€gg dĂ€r det framgĂ„r att skolan ska strĂ€va efter att erbjuda eleverna daglig fysisk aktivitet. Syftet med detta arbete Ă€r att undersöka vilka uppfattningar elever i Ă„rskurs sex har om sin egen fysiska aktivitetsnivĂ„, inom ramen för skoldagen. Vidare undersöks om dessa uppfattningar ger intryck av att uppfylla Riksidrottsförbundets förslag till regeringen om 30 minuters daglig fysisk aktivitet för grundskoleelever, samt vad det har för betydelse för elevernas fysiska aktivitet om de gĂ„r pĂ„ en 6-9: skola eller pĂ„ en F-9: skola.EnkĂ€tundersökningen genomfördes under hösten 2005 pĂ„ fyra olika skolor i södra Sverige. Av 205 tillfrĂ„gade besvarades enkĂ€ten av 157 elever i Ă„rskurs sex. UtifrĂ„n resultaten har det framkommit att majoriteten av eleverna, enligt deras egen uppfattning, uppfyller rekommendationerna om 30 minuters daglig fysisk aktivitet.

Syftet med vÄr studie var att ta reda pÄ hur förskolepersonal och skolpersonal uppfattar och utövar och resonerar kring sin anmÀlningsplikt med avseende pÄ barn som far illa. För att fÄ reda pÄ hur anmÀlningsplikten gÄr till i praktiken valde vi att genomföra en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer med tolv pedagoger i förskola och skola. Resultatet av vÄrt arbete visade att de flesta pedagoger tycker att utbildningen i Àmnet Àr bristfÀllig.Studien kom fram till att personalen upptÀcker missförhÄllanden genom att studera barnens förÀndrade beteenden, som bland annat kan avspegla sig i deras lekar. Intervjuerna belyste ocksÄ att kontakten med hemmen var viktig. VÄra slutsatser blev att kulturella skillnader har liten betydelse och att det behövs fortlöpande kompetensutveckling inom omrÄdet för att kunna hjÀlpa fler utsatta barn i tid..

Sammanfattning Titel: To be or not to be a leader! ? Hur utvecklas ledarkompetens?Författare: Ann-Sofie Larsson & Emma StÄhlrosNyckelord: Ledarskap, LÀrande, Feedback, Reflektion, Supplemental Instruction, Lyssnande, Ledarkompetens, Insikt Syfte och frÄgestÀllning: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om ledarkompetens kan utvecklas genom praktisk tillÀmpning med hjÀlp av olika utvecklingsverktyg som anvÀnts i kursen LÀrande ledarskap. Syftet Àr vidare att undersöka kursstudenternas utveckling av ledarkompetens. Vi vill fÄnga upp den process som de genomgÄtt med hjÀlp av följande frÄgestÀllning: Hur utvecklas ledarkompetens med hjÀlp av praktisk tillÀmpning? Metod: För forskningsfÀltet som vi valt att studera lÀmpar sig ett kvalitativt angreppssÀtt.

Syftet med studien har varit att undersöka om en nationellt stödd satsning som Skapande skola-projekt integrerar estetiska lÀrprocesser i skolans verksamhet? LikasÄ Àr syftet att fÄ en djupare insikt om vad estetiska lÀrprocesser Àr i skolans kontext.Studien bygger pÄ intervjuer med verksamhetsledare, pedagoger och kulturarbetare som arbetat med Skapande skola-projekt i tre olika kommuner. Litteraturstudier belyser tidigare forskning om estetiska lÀrprocesser, dÀr modest och radikal estetik Àr tvÄ begrepp som Àr centrala i studien. Det empiriska materialet bestÄr av nio intervjuer.Resultatet visar att Skapande skola-projekt kan integrera estetiska lÀrprocesser i skolan. Analysen genomfördes med en specifik analysmodell som prövades och utvecklades, i avsikt att visa hur Skapande skola-projekten positionerar sig i skolan.