I vÄr tid vÀxer nya generationer upp i ett samhÀlle med hög förÀndringstakt. Ur ett personsÀkerhetsperspektiv innebÀr förÀndringsintensiteten en osÀkerhet gÀllande vilka potentiella risker vi utsÀtts för. Risker kan identifieras och hanteras genom ett systematiskt sÀkerhetsarbete. Det krÀver en god sÀkerhetskultur som bland annat innebÀr att samtliga individer inom en organisation vet hur det ska pÄtala risker för sin arbetsgivare och kÀnner sig trygga att göra det (Reason, 1997; Power, 2007). Arbetsmiljölagen (1977:1166) föreskriver att risker ska identifieras och hanteras i ett systematiskt arbetsmiljöarbete.

Om samverkan mellan förskola och skola.

The purpose of this study is to analyse the attitude of four teachers to leadership in the classroom. The main research questions asked were:What are the teachers` views on leadership in the classroom?What does good versus  bad leadership mean to the teachers? What factors influence the teachers' leadership in the classroom, according to themselves?The method used is the qualitative method and interviews, which is my empirical material, I relate to different theories and previous research of leadership.The curriculum for the compulsory school system, the pre-school class and the leisure-time centre, Lpo 94, says a lot about how both the school and the teacher must pursue a democratic activity; the teacher must have a democratic leadership in the classroom (Lpo 94, s. 5). At school, the pupils should be met with respect, they should feel safe and be motivated to learn.

Syftet med denna studie Àr att bidra till en pedagogisk diskussion om arbetet mot mobbning och trakasserier. Genom att undersöka lÀrares och fritidspedagogers uppfattning om förutsÀttningarna att arbeta mot mobbning och trakasserier i samarbete mellan skola och fritidsverksamheten. Studien bestÄr av analyser av enkÀtintervjuer och djupintervjuer med fritidspedagoger och lÀrare. Avsikten med intervjuerna Àr att undersöka likheter och skillnader i fritidspedagogers definitioner av och hur de arbetar mot krÀnkande behandling. Resultatet visar att respondenterna anser att krÀnkande behandling som visserligen inte ska förekomma i skola eller pÄ fritidshem kan vara svÄrt och speciellt att anvÀnda en övergripande strategi mot krÀnkande behandling som fungerar.

Ledarskap i skolan Àr nÄgot som har givits litet utrymme i lÀrarutbildningen. En blivande lÀrare pÄ lÀrarutbildningen har i stort sett fÄtt bilda sig en egen uppfattning genom de praktikperioder som gavs. Under denna tid Àr det meningen att lÀrarstudenten ska visa pÄ, ett för situationen lÀmpligt ledarskap, samt sÀtta grÀnser och hantera eventuella konflikter med eleverna. Syftet med denna uppsats var att fÄ en inblick i hur lÀrare och elever beskriver en bra pedagog. Vad hade de tillfrÄgade etablerade lÀrarna för uppfattning av en bra pedagog? Vad hade de tillfrÄgade eleverna i gymnasiet för uppfattning om vad ?en bra pedagog? Àr? Vad fanns det för likheter och skillnader mellan dem? För att svara pÄ frÄgestÀllningarna har kvalitativa intervjuer anvÀnts.

Utvecklingen av tekniken och den globalisering som skett har öppnat upp möjligheten till ledarskap pÄ distans. Elektroniska kanaler har gjort det möjligt att utnyttja kompetens vÀrlden över. Syftet med denna uppsats Àr att skapa en förstÄelse för hur en personlig kontakt upprÀtthÄlls i ett distansförhÄllande mellan ledare och anstÀlld. Studien Àmnar undersöka hur ledaren agerar för att skapa motivation hos sina anstÀllda och identifiera vilka kommunikationsbarriÀrer som finns.En fallstudie utfördes pÄ Ericsson som Àr ett ledande företag inom kommunikationsteknik och har verksamhet i 180 lÀnder. Deras slogan Àr "A World of Communication".

Interkulturalism och dagens skola.

Kvinnliga chefer sitter i en minoritetsstÀllning eftersom det fortfarande Àr mest mÀn som Àr chefer (Bohlin, 2006). Könsfördelningen i byggbranschen Àr 4 % för kvinnor och 96 % för mÀn (SCB, 2010). Det finns starka skÀl att tro att kvinnor inte har en plats i byggbranschen eftersom kvinnorna Àr ett andrahandsval. NÀr det Àr högkonjunktur och brist pÄ arbetskraft rekryteras kvinnor men annars anses byggyrkena för tunga, trots att fysisk styrka inte krÀvs inom vissa befattningar. Dessutom finns en manlig jargong som hindrar kvinnorna att komma in i branschen (Olofsson, 2000).

x.

Uppsatsen beskriver första linjen chefers upplevelse av att arbeta i Àldreomsorgen. Det handlar om deras upplevelser av att sitta i en mellanposition och sjÀlva problematiken med att vara styrda bÄde uppifrÄn och nedifrÄn.För att försöka fÄnga denna upplevelse har vi stÀllt följande frÄgor till vÄra informanter: Vad innebÀr det att vara första linjen chef inom Àldreomsorgen? Vad anser första linjen chefer behövs för att vara en bra chef samt Ästadkomma ett gott ledarskap? För att kunna fÄ svar pÄ vÄra frÄgor har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod dÀr vi har intervjuat fem första linjen chefer inom Àldreomsorg i tre olika kommuner i SkÄne. Tre övergripande teman framkom ur vÄra intervjuer vilka vi benÀmnt som handlingsutrymme, chef och ledare samt stöd och handledning. Slutsatser som blivt uppenbara för oss Àr att första linjen chefer behöver mer stöd och handledning för att pÄ sÄ vis kunna öka flödet i timglasets mitt..

Intentionen med denna studie var att söka djupare förstÄelse för anstÀlldas upplevelser och förvÀntningar av inflytande vid en stor omorganisation. Studien bygger delvis vidare pÄ en kvantitativ undersökning som gjordes i samband med organisatoriska förÀndringar inom Göteborgs stad. DÀr framkom flertalet faktorer som kan in- och pÄverka individens upplevelse av inflytande. Med utgÄngspunkt ur tidigare forskning utarbetades fem olika teman kopplade till dessa faktorer; förÀndring, ledarskap, attityder, kommunikation och inflytande. HÀrefter intervjuades fyra personer anstÀllda inom Göteborgs stad.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan emotionell intelligens (EI )och ledarskapsstilar i Sverige. Tidigare studier har funnit ett samband mellan emotionell intelligens och transformativt ledarskap. Studien syftade Àven till att undersöka ifall tidigare forsknings resultat mellan emotionell intelligens och ledarskapsstilar skiljer sig i förhÄllande till ett svenskt urval. Ledarna (N=61) besvarade pÄ frÄgor angÄende emotionell intelligens (SEIS) samt pÄ frÄgor angÄende ledarskapsstil (MLQ5X). Resultatet visade ett signifikant positivt samband mellan emotionell intelligens och alla fyra komponenter i transformativt ledarskap.

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur lÀrare gör för att erövra och förtjÀna auktoritet i klassrummet, sett ur ett fostransperspektiv. Arbetet belyser Àven vad begreppet auktoritet betyder för lÀrare samt om deras auktoritet har förÀndrats genom Ären.Auktoritetsbegreppet kopplas i teoridelen till olika ledarskapsteorier samt begreppen relation och makt. Den empiriska studien har genomförts med hjÀlp av sex stycken kvalitativa intervjuer med lÀrare frÄn Ärskurserna 1-5, vilka pÄ förhand ansÄgs ha auktoritet och ett bra ledarskap i klassrummet.Resultatet visar att lÀrare erövrar och förtjÀnar sin auktoritet i klassrummet genom att skapa en trygghet med ett klassrumsklimat som prÀglas av en positiv stÀmning samt ömsesidig respekt, genom att fÄ elevernas tillit och samtidigt ha tilltro till dem, genom att vara tydliga och sÀtta grÀnser samt genom att anvÀnda sig av en passande taktik, vilket bland annat innebÀr att anpassa sitt ledarskap efter situationen som rÄder i klassrummet..

Arbetet syftar till att ta reda pÄ vad rektorer och lÀrare har för tankar kring huruvida dagens skola Àr i behov av hÄrdare disciplin, samt vad hÄrdare disciplin skulle fÄ för effekter pÄ elevernas lÀrande. Undersökningen Àr genomförd med enkÀt som distribuerades via internet, dÀr de besvarande kunde lÀmna sina tankar och Äsikter kring vÄra frÄgor. Slutsatsen som dras i arbetet Àr att de besvarande lÀrarna och rektorerna förvisso anser att skolan Àr i behov av ordning i klassrummet för att undervisningen ska bli effektiv, men att detta dock inte kan eller bör uppnÄs genom hÄrdare disciplin och bestraffningar. De besvarande efterstrÀvar bÀttre ledarskap i form tydlighet hos pedagogerna, dÀr samspel, kommunikation och struktur Àr det viktigaste för att skapa en ordnad miljö i klassrummet..

Abstrakt Agneta Szwej Bylin (2015), Skolutveckling ? frÄn att lÀra andra till att lÀra av varandra (School Development ? from Teaching Others to Learning from each Other), Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och SamhÀlle, Malmö Högskola Bakgrund: Svensk skola Àr enligt skollagen skyldig att kontinuerligt utvecklas i takt med samtiden och det samhÀlle vi lever i för att skapa bÀsta förutsÀttningarna för dess elever.. Skolutveckling sker ofta genom övergripande reformer eller projekt med kommunen eller skolverket som initiativtagare. Specialpedagogens roll enligt examensförordningen Àr att verka för skolutveckling och pedagogiskt lÀrande i syfte att skapa en skola för alla. Forskningen om olika aktörers upplevelser av skolutveckling Àr bristfÀllig varför det finns ett allmÀnintresse att belysa det.