Syftet med arbetet var att undersöka hur pedagoger arbetar i förskolelass och skola ur ett vÀrdepedagogiskt perspektiv. I arbetet har vi stÀllt 3 forskningsfrÄgor. Hur definierar pedagoger begreppet mobbning och hur förklarar man orsaker till uppkomsten av mobbning? Hur kommer skolans vÀrdegrund till uttryck i pedagogers beskrivning av sitt förhÄllningssÀtt? Och sista frÄgan vi stÀllde oss var. Vilket arbetssÀtt anvÀnder pedagoger för att förebygga mobbning och hur kan de relateras till ett vÀrdepedagogiskt arbete? I resultatet har det kommit fram att pedagogerna arbetar pÄ olika sÀtt med vÀrdegrundsfrÄgorna: bl a genom lek och skapande och med regler..

Abstract: Inom hÀlso- och sjukvÄrden Àr mÄlet att uppnÄ patienttillfredsstÀllelse. Patientens mÄtt pÄ kvalitet kan mÀtas genom undersökningar, bland annat genom KUPP. Studier visar att det finns ett samband mellan arbetstillfredsstÀllelse hos sjuksköterskor och patienttillfredsstÀllelse. Det finns ocksÄ studier som pÄvisar samband mellan arbetstillfredsstÀllelse och ledarskap. Syftet med denna studie var att undersöka vad litteraturen sÀger om sambandet mellan patienttillfredsstÀllelse och ledarskapsstil.

Mot bakgrund av aktuella samhÀllsförÀndringar, som leder till att kunskap inom beslutsfattande blir en viktig tillgÄng inför kommande val i livet Àr syftet med detta examensarbete att studera gymnasieungdomars kunskaper om processen att fatta beslut gÀllande studier och arbete. Studiens syfte Àr Àven att analysera vilken medvetenhet gymnasieungdomar visar kring sjÀlvbild och sjÀlvkÀnsla och hur de utifrÄn denna medvetenhet ser pÄ möjligheten att arbeta kring dessa begrepp inom skola och vÀgledning. Författarna stÀller sig följande frÄgor: Vilka kunskaper har gymnasieungdomar kring att fatta beslut gÀllande studier och arbete? Vilken medvetenhet visar gymnasieungdomar kring sjÀlvbild och sjÀlvkÀnsla och hur de utifrÄn denna medvetenhet ser pÄ möjligheten att arbeta kring dessa begrepp inom skola och vÀgledning? Studiens valda metod Àr en kvalitativ intervjustudie med gymnasieungdomar i Ärskurs tre. Studiens resultat Àr att gymnasieungdomar vill fatta beslut pÄ egen hand, samtidigt som de har ett behov av att bli sedda och lyssnade till.

Syftet med mitt arbete Àr att stÀlla det transformativa ledarskapet syn pÄ egenskaper mot  de egenskaper som vi i Sverige upplever att en ledare mÄste besitta och vilkaegenskaper som en ledare inte bör besitta.Resultatet av min undersökning kan inte styrka att det Àr mer önskvÀrt med ett transformellt ledarskap och att det gÄr bra att implementera ett amerikanskt baseratledarskap. Mitt resultat av mÀn och kvinnor, visade sig vara tvÀrtom att det var mÀnnen som önskade sig fler transformella egenskaper hos en ledare. .

Genom ett samarbete mellan offentliga arbetsgivare i VÀstsverige har ett nÀtverk för samverkan kring ledarskap i offentlig verksamhet skapats. NÀtverket driver bland annat ett mentorskapsprogram för chefer pÄ höga chefspositioner inom de olika offentliga organisationerna. Syftet med denna studie Àr att undersöka nÀtverkets Mentorskapsprogram ur ett deltagarperspektiv. För det första syftar studien till att utreda huruvida mentorer och adepter upplever att Mentorskapsprogrammet har haft betydelse för deras egen ledarskapsutveckling och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt. Utöver detta undersöker studien deltagarnas uppfattning om huruvida Mentorskapsprogrammet pÄverkar de egna organisationerna och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt.

Undersökningens syfte Àr att förklara hur chefer agerar vid ledningsdrivna och vid spontant uppkomna förÀndringsinitiativ i en organisatorisk miljö dÀr det finns informella nÀtverk av specialiserade kompetenser. Arbetet kombinerar en kvalitativ ansats för att utforska och beskriva chefers ledarskapsmetoder genom djupintervjuer med en kvantitativ undersökning i enkÀtform riktat mot chefer och Àven mot deras medarbetare med specialistkompetens. Studiens slutsats Àr att de undersökta cheferna har metod och förmÄga att skapa goda förutsÀttningar för förÀndring samt att stötta samverkan och innovation i informella nÀtverk inom den lokala enhetens kontext. Cheferna saknar dock god förmÄga och metodik för att kunna utöka detta till att omfatta och inverka pÄ företagets nyttoskapande som helhet..

Syfte: VÄrt syfte med uppsatsen Àr att ur ett ledningsperspektiv se vilka verkliga effekter delat ledarskap leder till. Vi vill utvÀrdera om de av ledningen förvÀntade effekterna leder till de verkliga effekterna vi kunde se. Metod: Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod för att fÄ en djup inblick i de verkliga effekterna i det delade ledarskapet. Vi har först tagit reda pÄ vilka effekter ledarna ville uppnÄ, för att sedan göra en utvÀrdering varpÄ vi visar de verkliga effekter som uppstÄtt. För att utföra detta har vi anvÀnt oss av ett antal fallstudier.

Det stĂ„r skrivet i skolans styrdokument att om en elev ej klarar mĂ„len ska ett Ă„tgĂ€rdsprogram upprĂ€ttas. I denna studie vill vi undersöka vad man skrev om Ă„tgĂ€rdsprogram nĂ€r det först introducerades i SIA-utredningen och hur det anvĂ€nds i dag i friskola och kommunal skola.Vi har gjort en mindre kvantitativ enkĂ€tundersökning, och har skickat ut enkĂ€tfrĂ„gor till tio fristĂ„ende grundskolor och tio kommunala grundskolor i Stockholms kranskommuner.Vi har Ă€ven frĂ„gat om Ă„tgĂ€rdsprogrammens utformning, samt vilka punkter de har med i sitt skrivna program. Vi ville ocksĂ„ undersöka och jĂ€mföra om anvĂ€ndningsomrĂ„det Ă€r olika i fristĂ„ende grundskola kontra kommunal grundskola.Resultatet Ă€r att det tycks anvĂ€ndas lika mycket inom bĂ„da skolformerna och Ă€r ett pedagogiskt arbetsverktyg. ÅtgĂ€rdsprogrammen kan ha olika utformning och skilja sig lite pĂ„ vilka som utarbetat det men trots det tycks innehĂ„llet vara relativt lika..

Engagerade, kompetenta medarbetare Àr en grundförutsÀttning för att sjukvÄrden ska fungera idag och i framtiden. FramgÄngsrikt medarbetarengagemang krÀver bland annat ett tydligt ledarskap dÀr medarbetarna ges möjlighet till egenmakt. Förutom uppgiften som samordnare av mÀnskliga och materiella resurser visar och tydliggör ledaren organisationens vÀrderingar, riktlinjer, mÄl och fÀrdriktning. För att detta ska lyckas krÀvs fÀrdigheter och kunskaper inom olika omrÄden dÀr folkhÀlsovetenskap och pedagogik troligen spelar en större roll Àn vad mÄnga ledare sjÀlv Àr medvetna om. Syftet med studien Àr att belysa hur ledare som utmÀrker sig positivt i bedömningen av ledaregenskaper resonerar kring sitt ledarskap samt hur de beskriver utövandet av sitt ledarskap.

Inom varje organisation sÄ finns det en egen ledarskapsstruktur, som oftast har den manliga normen som utgÄngspunkt. Denna norm har förestÀllningar om vilka egenskaper ledare bör ha. I dagens lÀge har alltfler kvinnor fÄtt chefs-/ledarskapspositioner. Dock anses dessa kvinnor vara bristfÀlliga dÄ de har mjuka egenskaper i sitt ledarskap - egenskaper vilka ofta stÀlls i kontrast till det manliga ledarskapet. För att skapa en viss ledarskapsstruktur anvÀnder sig dagens organisationer av individers personligheter och egenskaper.

Iréne Sandh Bengtson (2010). Vad vi gör ? eller borde göra. Specialpedagoger och klasslÀrare beskriver sitt arbete med barn med koncentrationssvÄrigheter. (What we do ? or what we should do.

Mellanchefspositionen beskrivs ofta som en utsatt position, de sitter mitt emellan ledningens och de anstÀlldas krav och förvÀntningar. Syftet med uppsatsen Àr att se vilka likheter och skillnader det finns i synen pÄ mellanchefen och dess roll mellan över- och underordnade inom en organisation. Ett delsyfte Àr att se vad dessa likheter och skillnader innebÀr för mellanchefen och hans eller hennes arbetssituation. Det finns en mÀngd forskning inom ledarskap, i beskrivningen av tidigare forskning berörs frÀmst Brigitta Ahltorps avhandling ?Ledarskap ur ett ledningsperspektiv? som syftar till att beskriva hur chefer ser pÄ sig sjÀlva och hur deras medarbetare ser pÄ dem.

Titel: Det autentiska transformativa ledarskapets effekter inom revisionsbyrÄerNivÄ: C-uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare: Hanna Vozila Uhlin & Jessica HermanssonHandledare: Jan SvanbergDatum: Juni - 2015Syfte: SjÀlva funktionen hos en revisor bygger pÄ en oberoende och objektiv granskning. DÄ det förekommit en del revisionsskandaler pÄ senare Är, finns det anledning att tro att sÄ inte alltid Àr fallet. Teorier och forskning kring etiskt ledarskap, dÀribland det autentiska transformativa ledarskapet, visar pÄ en positiv pÄverkan pÄ medarbetarna nÀr det kommer till att stÀrka dem moraliskt och frÀmja etiska beslutstagande. Etiskt ledarskap har ocksÄ indirekt visat sig influera medarbetarnas tankar genom den positiva pÄverkan ledaren har nÀr det kommer till att bygga en etisk kultur i organisationen. Den hÀr studien undersöker det autentiska transformativa ledarskapets direkta pÄverkan pÄ revisorers etiska beslut och handlingar, samt ledarskapets pÄverkan i samband med en etisk kultur.Metod: Vi har för denna studie genomfört en surveyundersökning genom att skicka ut enkÀter till 1000 godkÀnda och auktoriserade revisorer ur FARs medlemsregister.

Arbetet Àr en undersökning om hur och varför skola och nÀringsliv samverkar nÀr det gÀller arbetsplatsförlagd utbildning pÄ HP-programmet..

Syftet med undersökningen var att analysera och problematisera samarbeten mellan skola och museum i historieundervisningen. I undersökningen anvÀndes kvalitativa intervjuer för att undersöka tre museipedagogers och tre lÀrares tankar och erfarenheter av samarbeten mellan skola och museum i historieundervisningen. Undersökningen visar att ett samarbete mellan skola och museum i historieundervisningen Àr nÄgot som upplevs som positivt och önskvÀrt, och att lÀrare och museipedagoger upplever en rad olika vinster med ett sÄdant samarbete. I undersökningen har dock Àven en rad hinder för en givande samverkan mellan skola och mu-seum identifierats. Dessa hinder Àr frÀmst av organisatorisk art, men Àven fördomar och olika syn pÄ kunskap kan utgöra hinder.