Allteftersom makten i viss mån har förskjutits från "government" till "governance", bör det följaktligen medföra ökat krav på demokrati inom governance. När internationella organisationer med tiden får mer makt och inflytande i olika delar av samhället bör dessa också ta mer ansvar för att främja demokratin. Detta eftersom demokrati anses vara grundpelaren i "moderna" samhällen. I viss mån ställer världssamfundet krav på att nationer ska gå mot en utveckling av demokrati. Varför ställs inte samma krav på governance, som börjar bli allt viktigare i den globala värld vi lever i.

The Swedish society and welfare model are under constant changes anddevelopment. One of the core areas in this welfare model is the social policy. By analysing the changing role of the organizations in the civil society on a local level with a theoretical typology changes in the roles can be noted. These changes can with a model for ideal types raice questions about bigger changes concerning issues of legitimacy and accountablility. I uses qualitative method including interviews with actors on the local level, earlier reseach in the field and public documents.

The purpose of this study is to analyse the discourse on political exclusion in the official report Demokratiutredningen. It has been my ambition to relate the analysis of the report to a critical academic discourse on political exclusion and thereby make visible hidden norms and structures which functions to exclude certain individuals and groups from political participation.My paper point out that the report establishes a strong link between democracy and participation and that it, therefore, makes a strong case for a process of democratic inclusion. Though, in my study I suggest that that there is an unawareness of the importance of norms, hegemonic conceptions and structures and that inclusion, therefore, is unlikely to take place. Furthermore, I criticize the focus on deliberative democracy in the report. With insights offered by Mouffe in her argumentation on the necessity to acknowledge the dimension of antagonism present in all societies I underline that the focus on this democratic model is problematic.My conclusion is that the analysis presented in the report is insufficient if we want to create a democratic system characterized by equality..

The potential of information technology as a means to invigorate democratic practise is constantly under discussion. Regardless of the differing opinions as to the most suitable way to utilise IT, there are certain democratic core values that have to be considered. One of these is freedom of information, defined by us as the right of every citizen to seek, obtain and express information. The aim of this study is to explore whether the use of IT as a means to enhance democracy can strengthen the citizens right to freedom of information. As an instrument for analysis we use an article by Jan van Dijk, professor of communication science.

In a world of ?formal organizations?, which is constantly exposed for institutionalized super standards and ideas of a what a modern orgnization should be like, the pressure for changes are strong. This is the environment in which Lund University finds itself. Ideas in the beginning of the 21-century is concerning a stronger emfasis on steering, centralisation, re-hieriarchyzation, standardised processes and a new regulation concerning internal control. Through theories of new institutionalism, with conceptions as organizational identity and the expectations of adapting to new ideas, can you track the translation and adaptation that the ideas go through at the university- a decentralised organization where not only freedom has been a concept for the academic parts, but also for the administration.

Föreliggande uppsats belyser granskningens betydelse som ett demokratiskt kontrollinstrument på lokal nivå. Antagandet att väl genomförd granskning ökar möjligheten till att utkräva ansvar av både politiker och tjänstemän genomsyrar uppsatsen. Att offentliga organisationer är komplexa och därmed att den parlamentariska styrkedjans ideal inte är en rättvisande bild av verkligheten bekräftas i en fallstudie av Lunds kommun. Med organisationsteorins kulturperspektiv förklaras detta av att offentliga organisationer är komplexa och att dess informella strukturer och normer gör anspråk på utformning av kommunen där den formella styrningen brister. Fallstudien konstaterar att de kommunala granskningsorganen spelar en viktig roll för att granska kommunens verksamheter och därmed säkerställa att inga beslut fattas i ett ansvarsmässigt tomrum.

Abortfrågan har sedan länge varit en mycket omdebatterad och kontroversiell fråga i det amerikanska samhället. Striden mellan abortförespråkare och abortmotståndare har eskalerat på senare år och de fredliga blockaderna har numera utökats med kraftigare våldsinslag som dödsskjutningar.Vårt syfte är att ur ett konstruktivistiskt forskningsperspektiv undersöka hur dessa rörelser för fram och framställer sitt budskap. Studien kommer att inriktas på att studera representativa hemsidor för de rivaliserande parterna.Vi brukar diskursanalys ur såväl ett teoretiskt som metodiskt perspektiv i samband med teorier om framing för att studera den diskursiva kamp som finns mellan de båda rörelserna. Vår studie visar att respektive part söker framställa aborter och foster på olika sätt. Vi kommer visa att abortmotståndarna framställer abort som mord medan förespråkarna menar att det handlar om kvinnans rätt att bestämma över sin egen kropp..

Since the abrupt ending of the Cold Wars the international system of politics has been dominated by the unipolar United States. Leading scholars within structural realism sees this stage as just a temporary condition for various reasons. They also target China as aspirant to embody the role of a balancer against USA and pole in a bi- or multipolar system. Some even argue they are destined for superpower.With the help of realisms definition of power I estimate U.S., China's and India's capabilities and judge their potential superpower. I then go on to connect structural realism and role theory to estimate their different statuses in the system.

Den 11 september 2001 innebar början på en stor förändring i amerikansk inrikes och utrikespolitik. I kriget mot terrorismen har en omfattande diskriminering skett av icke-amerikanska medborgare både inom landets gränser såväl som utanför. För att rättfärdiga detta för sitt eget folk samt det internationella samfundet har man i politiken och retoriken skapat bilden av "den andre" som ett potentiellt hot mot den amerikanska säkerheten. Våra två frågeställningar behandlar skapandet av "den andre" som används för att rättfärdiga agerandet efter 11 september.Målet i uppsatsen är inte bara att besvara frågeställningarna utan också att ge en djupare insikt i varför svaren ser ut som de gör. Våra angreppssätt och valda metoder har sina begränsningar men trots det anser vi att dessa kan erbjuda en ny synvinkel på USA:s agerande efter 11 september..

Gender mainstreaming has been an internationally dominant policy since the mid 1990?s. In 2004, the Swedish government decided to implement gender mainstreaming within the Government Offices of Sweden. However, little research seems to have focused on the reasons for an organization's decision to implement gender mainstreaming. Consequently, the purpose of this study is to answer the question why the Government Offices of Sweden have decided to use gender mainstreaming.

Denna uppsats lyfter ut Graham Allisons tre teorier från boken Essence of decision och applicerar dessa på U 137-krisen. Krisen inträffade 1981 då en sovjetisk ubåt gick på grund utanför Karlskrona. Var och en av de tre teorierna är ursprungligen gjorda för att förklara beslutsfattandet under Kubakrisen utifrån olika perspektiv. Uppsatsen prövar de tre teorierna på U 137-krisen och utser den teori som bäst förklarar utrikespolitiskt agerande under krisen. Huvuddelen av uppsatsen beskriver de tre teorierna Rational actor model, Organizational Behavior samt Governmental Politics och applicerar dessa på U 137-krisen.

Vi lever i ett mångfaldssamhälle där alla medborgare ska ha rätt till lika service från förvaltningen. När förvaltningen utformar sin lagstadgade serviceskyldighet måste man beakta mångfalden som ska genomsyra hela verksamheten. Men frågan är om det skett en anpassning för invandrare för att servicen ska omfatta denna grupp ? vilket vi undersöker. Kan man i anpassningen se att demokrativärden fått stå tillbaka för ekonomiska värden?I en normativ och empirisk studie undersöker vi vilka anpassningar förvaltningen, specifikt Försäkringskassan, gjort för att möta invandrare.

I media läser man allt oftare att högskolor som tillämpar alternativaantagningsmetoder blir stämda. Studenter som inte blir antagna på grund avmetoderna anser att de utsatt's för omvänd diskriminering. I vår uppsat'sundersöker vi hur antagningen till högskolan kan förstå's ur positivsärbehandlingsperspektivet, intersektionalitetsperspektivet och queerteorin. Vi tittar del's på lagen om likabehandling av studenter i högskolan (som gällde fram till den 31 december 2008) och på diskrimineringslagen (som trädde i kraft den 1 januari 2009). Även om förändringar kring antagning har gjort's, menar vi i våra analyser att det inte skett någon avsevärd förbättring.

The three post-communist states - Belarus, Moldova, and Ukraine ? have gone different ways in terms of freedom and democracy since the breakdown of the Soviet Union 1991. During these years, the state and the civil society have been fundamental actors in the struggle against, and even for, authoritarianism.A strong state with great capacity in Belarus has undermined the chances for the civil society to fulfil its task as a watchdog of the state and link between the citizens and the government.Failed authoritarianism in Moldova has led to a situation where both the state and the civil society are weak. The major problem is lack of organization and cohesion; both the state and the civil society have often been divided by ethnical differences and are therefore not strong enough to promote democracy.In Ukraine, the dominance of a strong state ended in 2004 when the Orange Revolution took place, sometimes called a ?peak of democracy? where popular mobilization and protests succeeded in it's opposition against the state.

In the era of urbanization and globalization, many small, rural and post-industrialcities struggle for growth. The competition for citizens and visitors is intense, andone commonly used strategy is to promote the city to a target audience. Placemarketing, however, is homogenized to a great extent. Marketing thus seems likea useless approach, yet almost every city does it.By using discourse analysis and institutional theory, this essay aims to explainwhy the city of Kramfors markets itself. There are several problems arising due tothe marketing of places, especially concerning the discrepancy between the city?simage and identity.