Vilka sinnen är viktigare att stimulera respektive mindre betydelsefulla för en flygplats i skapandet av ett tilltalande servicelandskap? Syftet med vår uppsats är att klarlägga och diskutera hur Kalmar Airport tar hänsyn de mänskliga sinnena i sitt servicelandskap. Vi vill skapa oss en större förståelse för hur en flygplats kan skapa en positiv utgångspunkt inför en resa genom att påverka kundens fem sinnesintryck; syn, ljud, känsel, smak samt lukt.I denna uppsats har vi ägnat oss åt en kvalitativ fallstudieundersökning för att få en djupare förståelse för ämnet sinnesmarknadsföring i praktiken där studien har tillämpats på flygplatsen Kalmar Airports servicelandskap. Uppsatsen bygger på en abduktiv ansats där teorin varit utgångspunkten och där det under studiens gång skett en alternering mellan teori och empiri. Vidare grundar sig vår studie i sex intervjuer varav fyra är från flygplatsens perspektiv samt övriga två från resenärens sida.

Analysen visar på att flygplatsfrågan är en diskussion som byggs utifrån en ekonomisk representation, där olika bilder framträder. Samarbete och tillväxt är två tankelinjer i flygplatsfrågan. I materialet framträder tankar kring samarbete, både som något svårt att lösa men också nödvändigt för utveckling och framtid. Den andra framträdande tanken bygger på tillväxt, en konkurrenstanke kring ökning av produktion och marknadsvinster. Konkurrenstanken är starkt närvarande i både samarbets- och tillväxtdiskussionerna, samtidigt framstår i analysen en alternativ konkurrensbild växa fram.

Den övergripande målsättningen med denna uppsats är att visa hur GIS kan fungera som stöd i en MKB. För att exemplifiera detta genomförs i denna uppsats en specificerad studie kring flygbullerpåverkade områden vid Malmö-Sturup flygplats. Flyg-bullerkartor erhölls från Luftfartsverket (LFV). Analyser gjordes för olika startriktningar om flygbullrets interferens med bland annat människor, naturvård, kulturmiljö, friluftsliv, fastigheter (egendomar) samt med några tätorters expansionspotential. Jämförelser genomfördes mellan flygplanstyperna McDonell Douglas MD80 och McDonell Douglas DC9.

Snabba leveranser har länge varit viktiga för företags logistikstruktur och skapat nyttaför verksamheten. Flygfrakt har i det avseendet varit ett fördelaktigt alternativ överlånga sträckor. På grund av höga kostnader i jämförelse med andra transportslag hargodset som fraktats ofta varit högvärdigt och volymerna små. Användningen avflygfrakt har haft en stabil långsiktig tillväxt men alltid varit beroende avmakroekonomiska trender som konjunktur och bränslepris. Konjunkturkänslighetenberor på de höga transportkostnaderna och företags vilja att minska dessa vid sämreekonomiska förutsättningar och bränslepriset har en betydande del av kostnaderna vidflygfrakt vilket gör att prisförändringar får stort utslag.Syftet med denna uppsats är att undersöka hur användningen av flygfrakt harförändrats historiskt, hur den ser ut idag och vilka trender, utöver ovan nämnda, sompåverkar den framtida utvecklingen av flygfrakt.

Den traditionella bilden av en flygplats som ett ställe där uttråkade resenärer sitter och väntar på att så snabbt som möjligt få åka därifrån, håller på att förändras. Många flygplatser har numera utvecklats till att bli mycket mer än gråa väntsalar och flera stora internationella flyg­platser så som Heathrow i London kan idag jämföras med shoppingcenter. Detta gör att flyg­platserna nu inte bara lockar resenärer utan även andra som exempelvis bor i flygplatsens när­område. Den kommersiella delen av flygplatsernas verksamhet har blivit en viktig inkomst­källa för många flygplatser, speciellt eftersom konkurrensen på marknaden hårdnar och in­komsterna från den flygrelaterade verksamheten minskar. Även i Sverige arbetar man inom LFV (tidigare Luftfartsverket) med att öka sina flygplatsers kommersiella verksamhet. Dock är resurserna mer begränsade och antalet resenärer betydligt färre på de regionala flygplatserna i Sverige jämfört med på stora internationella flygplatser.

Saab har utvecklat en produkt, Remote Tower, vars syfte är att fjärrstyra en flygplats. Fjärrstyrning innebär övervakning och styrning av flygplatsen från en annan plats än flygledningstornet. På den flygplats som ska övervakas har kameror monterats på ett sätt så att en 360-graders vy ges och bilden från dessa skickas till den plats varifrån man styr flygplatsen. När en ominstallation av en eller flera kameror görs så behövs det i dagsläget två installatörer. Dessa kan behöva arbeta på olika orter då serverdatorn inte behöver vara placerad i närheten av flygplatsen i sig.

Den internationella flygtrafiken står idag för två procent av det totala koldioxidutsläppet (IPCC, 2007). Denna andel förväntas öka (ICAO, 2013), vilket innebär att flygindustrin kommer ställas inför stora utmaningar i framtiden. Den största utmaningen kommer vara att hitta en lösning på hur industrin ska kunna växa och samtidigt minska sin andel av koldioxidutsläppet.Som ett första steg i att möta denna utmaning undersöker denna rapport en möjlig pilotanläggning i anslutning till Bromma flygplats för att förse flygplatsen med bio-jetbränsle. Jetbränslet ska framställas genom plasmaförgasning och katalysering med biomassa som råvara. Den totala produktionen har antagits vara 50000 ton bränsle per år, vilket skulle göra Bromma Flygplats helt koldioxidneutral.

På Luleå Flygplats används urea som halkbekämpningsmedel eftersom det löser upp isbeläggningar genom att sänka vattnets fryspunkt. Urea finns naturligt i vattendrag och jordar som ett resultat av exkretion och nedbrytning i form av nukleinsyror och proteiner. Halterna är vanligtvis låga i det naturliga kretsloppet. Stora mängder urea tillförs i och med halkbekämpningen (145 ton säsongen 2009/2010). Urea består av 46 % kväve som förekommer som ammonium vars utsläpp kan leda till övergödning och kan vara giftig för organismer i höga halter.

Arbetet har gjorts åt Saab Security Systems i Växjö. Syftet med arbetet har varit att ta fram ett generellt distribuerat informationssystem som ska användas för informationsspridning på en flygplats. Från Saabs sida är målet med att införa ett nytt informationssystem att få en generell standard för hur informationsspridning ska gå till. På det nya informationssystemet ställs krav på flexibilitet, att det ska vara utbyggningsbart, att det ska finnas möjlighet att ansluta nya aktörer samt att det ska vara en tjänstebaserad arkitektur. Den övergripande frågställningen för arbetet har varit som följer.Kan tjänstabaserad arkitektur vara en lösning för hur information kan överföras på ett säkert sätt mellan flygklubbarna och flygledartornet?Under arbetets gång har en teoretisk studie gjorts där fem olika mellanprogram jämförts utifrån transport av information, tjänstebeskrivning, tjänsteregistrering och upptäckt samt säkerhet.

Titeln på denna kandidatuppsats är Människa vs. Maskin. En ansats till självservice och är skriven av tre studenter inom magisterprogrammet för Service Management vid Lunds Universitet. Under ett fåtal månader har vi haft möjligheten att undersöka hur människor påverkas och berörs av teknologiska framsteg på en flygplats, närmare bestämt självservice och självcheck-in på Malmö Flygplats. Självservice har blivit allt vanligare under de senaste årtionden, inte minst inom resebranschen.

Titeln på denna kandidatuppsats är Människa vs. Maskin. En ansats till självservice och är skriven av tre studenter inom magisterprogrammet för Service Management vid Lunds Universitet. Under ett fåtal månader har vi haft möjligheten att undersöka hur människor påverkas och berörs av teknologiska framsteg på en flygplats, närmare bestämt självservice och självcheck-in på Malmö Flygplats. Självservice har blivit allt vanligare under de senaste årtionden, inte minst inom resebranschen.

Den traditionella ekonomistyrningen har kritiserats för att ge ett bristfälligt beslutsunderlag med schablonmässiga kostnadsfördelningar. ?Activity Based Costing? - ABC har lösningen som åtgärdar bristerna med en alltför aggregerad information. Stark kritik har även riktats mot de finansiella nyckeltalens särställning och alltfler företag har därför börjat komplettera den finansiella redovisningen med nyckeltal som grundas på andra än rent ekonomiska värden. De immateriella tillgångarnas betydelse har i allt större grad accepterats.

Detta är en kapacitets- och känslighetsanalys av bagagehanteringssystem vid Arlanda flygplats. Studien är ett examensarbete för civilingenjörsutbildningen Kommunikations- och Transportsystem vid Linköpings universitet och är utförd på uppdrag av Luftfartsverket, LFV Teknik under 2004 och 2005. Studien har gjorts med datorstödd simulering som analysverktyg. Studien har gjorts genom att en simuleringsmodell av det studerade systemet har byggts i simuleringsprogrammet Arena. Denna modell har matats med trafikunderlag från en normalvecka under 2004.

Att aktivera barn när de är som mest rastlösa är aldrig enkelt, speciellt när de utsätts för oförutsägbar väntan under en vistelse på en flygplats. Jag besitter ingen lösning på hur man aktiverar barn, men jag tillhandahåller, med hjälp av min möbel, ett alternativ till aktivering.Med fokusering på hållbarhet, vardagens estetik och barn i rörelse så har jag under våren 2011 tagit fram en möbel som har för avsikt att aktivera barn under den tid de befinner sig på flygplatsen. Tack vare placeringen intill ett fönster kan möbeln även hjälpa till att förstärka barnens upplevelse.Detta är en redogörelse på hur jag har gått till väga för att ta fram koncept, form och funktion av denna möbel..

Under examensarbetet på Luftfartsverket i Norrköping har beräkningar, mätningar och teoretiska analyser gjorts på parallella seriesystem. Detta har givit kunskap om kablarnas uppbyggnad och användning samt induktiva kopplingen mellan de parallella kablarna. All nödvändiga fakta bygger på mina observationer och anteckningar från dessa beräkningar och teoretiska analyser. Utifrån teoretiska analyser och Maxwellsekvationer skall flera frågeställningar besvaras under förutsättningen att undersöka de för- och nackdelar som skärmade kablar ger gentemot oskärmade kablar i ett personsäkerhetsperspektiv och med avseende på störningskänslighet. Kalkyler har tagits ifrån olika litteratur, vilket har resulterat till olika uträkningar på skärmade kablar och oskärmade kablar.