Syftet med denna studie Àr att undersöka hur socialtjÀnsten och hÀlso- och sjukvÄrden samverkar kring individer med samsjuklighet genom att studera en mellanstor svensk kommun. Tidigare forskning visar att samsjuklighet medför ett omfattande vÄrdbehov samt ett nÀra och tÀtt arbete frÄn bÄde socialtjÀnst och landsting. Om myndigheterna ej fÄr till en bra samverkan tenderar dessa individer att falla mellan stolarna. Studien Àr baserad pÄ en kvalitativ metod, en riktad innehÄllsanalys. Ett antal begrepp frÄn nyinstitutionell organisationsteori ligger till grund för den teoretiska ansats författarna har valt.

Den samordnade va?rdplaneringen genomförs nÀr ansvaret för fortsatt vÄrd för en patient efter sjukhusvistelse övergÄr frÄn landsting till kommun. Ett vÄrdplaneringsmöte ska hÄllas och en vÄrdplan upprÀttas. I vÄrdplanen ska det framgÄ vilka insatser som behövs efter slutenvÄrden. Involverade parter vid en samordnad va?rdplanering Àr landsting, kommun, primÀrvÄrd och eventuella privata utförare, oftast inom Àldreomsorg, samt patienten och nÀrstÄende.

En demenssjukdom kan ha flera orsaker och risken att drabbas av denna sjukdom ökar med Äldern. Typiska tecken pÄ demenssjukdom Àr att minnet och den intellektuella förmÄgan hos en person gradvis och stadigvarande försÀmras. Behandlingen Àr inriktad pÄ att ge den som fÄtt en demenssjukdom ett sÄ bra liv som möjligt och att bromsa sjukdomens utveckling. För den anhöriga kan det vara svÄrt att acceptera att den nÀrstÄende drabbas av demenssjukdom och det blir en förlust som kan orsaka sorg, allt eftersom den nÀrstÄendes sjukdom fortskrider och personligheten förÀndras. Syftet med studien var att undersöka vilket stöd som kommunen och landstinget kunde erbjuda till mÀnniskor som drabbats av en demenssjukdom i Äldersgruppen 65 ? 75 Är, samt omfattningen av respektive huvudmans utformning av anhörigstöd.

Enligt lagen om kommunal redovisning (1997:614) ska alla kommuner och landsting redovisa sina pensionsa?taganden enligt blandmodellen, vilket betyder att pensionsfo?rma?ner intja?nade fo?re 1998 redovisas som en ansvarsfo?rbindelse utanfo?r balansra?kningen. Detta sa?tt att redovisa har kritiserats och ansetts strida mot god redovisningssed. Tre landsting har valt att fra?nga? lagen och anva?nda sig av fullfonderingsmodellen, vilket inneba?r att hela pensionsskulden redovisas i balansra?kningen.Uppsatsens syfte a?r att underso?ka varfo?r vissa landsting va?ljer att fra?nga? ra?dande lagstiftning och regelverk ga?llande pensionsredovisningen.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka om medborgardialog frÀmjar politisk delaktighet. Studien grundar sig pÄ en litteraturstudie av politiska dokument och relevanta teorier. Analysen kompletteras av en kvalitativ studie av LuleÄ kommuns initiering av medborgardialog. Grundtanken i demokrati Àr att politiska beslut skall grundas pÄ mÀnskliga rÀttigheter med fria och jÀmlika medborgare. Genom initiering av medborgardialog blir detta möjligt.

I denna uppsats undersöker författarna orsaker till och konsekvenser av bestÀllar- utförarmodellernas införande genom att undersöka tre landsting och deras styrmodeller. Den teoretiska utgÄngspunkten hÀmtas frÄn diskursanalysen, med bas i Laclau, Mouffes och Faircloughs diskursteori, samt principal- agentteorin. Med dessa verktyg utkristalliseras de element som kringgÀrdar bestÀllar- utförarmodellen och intervjuresultat anvÀnds för att se hur stort genomslag dessa har fÄtt i undersökta landsting. Resultatet blir en identifikation av demokrati och effektivitet som centrala mÄl för modellens införande. Alltfler landsting har pÄ senare tid modifierat bestÀllar- utförarmodellen mot en kongruens mellan demokrati och effektivitet.

Bakgrund: Det finns ett flertal olika styrverktyg för att styra sin verksamhet, en vÀlkÀnd styrmodell Àr BSC. Modellen har spridit sig till bÄde privata och offentliga verksamheter. Inom kommuner och landsting har det pÄvisats pÄ senare tid att BSC utvecklingen börjat avtrappas. Dessutom Àr det cirka 20 Är sedan modellen introducerades av Kaplan & Norton. Av denna anledning Àr det intressant att studera vilka erfarenheter kommuner och landsting har med BSC samt varför en del vÀljer att sluta med styrmodellen. Syfte: Syftet med studien Àr att utveckla förstÄelsen för BSC som styrmodell genom att fokusera pÄ vilka erfarenheter kommuner och landsting har gÀllande BSC och varför en del vÀljer att sluta med styrmodellen. Metod: Studien har genomförts i form av en flerfallsstudie baserat pÄ tvÄ kommuner och tvÄ landsting.

Den samordnade va?rdplaneringen genomförs nÀr ansvaret för fortsatt vÄrd för en patient efter sjukhusvistelse övergÄr frÄn landsting till kommun. Ett vÄrdplaneringsmöte ska hÄllas och en vÄrdplan upprÀttas. I vÄrdplanen ska det framgÄ vilka insatser som behövs efter slutenvÄrden. Involverade parter vid en samordnad va?rdplanering Àr landsting, kommun, primÀrvÄrd och eventuella privata utförare, oftast inom Àldreomsorg, samt patienten och nÀrstÄende.

24-timmarsmyndigheten innebÀr att tillgÄngen till service skall vara oberoende av tid och plats, kontakten med myndigheter ska göras enklare och att kvaliteten i servicen skall förbÀttras. Förutom myndigheter Àr Àven kommuner och landsting Àr viktiga aktörer som behöver engageras i utvecklingen. Varje kommun och landsting har ett sjÀlvstÀndigt ansvar för att utveckla sÄvÀl sina verksamhetsprocesser som sina understödjande verksamhetssystem och tjÀnster. Problemet med den kommunala organisationen Àr att den bestÄr av flera förvaltningar som fungerar som smÄ företag. För att lyckas med genomförandet av 24-timmarsmyndigheten krÀvs att förvaltningarna drar Ät samma hÄll och har en gemensam vision för arbetet.

Intern kontroll Àr ett begrepp som fÄtt ökad aktualitet i spÄren av olika finansiella skandaler i privat och offentlig sektor. I offentliga organisationer har nya driftsformer samt ökade krav pÄ kostnadseffektivitet ocksÄ bidragit till ett ökat fokus pÄ intern kontroll. Intern kontroll i kommunala verksamheter, sÄsom ett landsting, Àr reglerad av lagar. I kommunallagen fastslÄs att styrelsen i kommun eller landsting har det övergripande ansvaret för att se till att det finns en god intern kontroll. Syftet i denna uppsats Àr att undersöka olika aktörers perspektiv pÄ den interna kontrollen ett landsting.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka om medborgardialog frÀmjar politisk delaktighet. Studien grundar sig pÄ en litteraturstudie av politiska dokument och relevanta teorier. Analysen kompletteras av en kvalitativ studie av LuleÄ kommuns initiering av medborgardialog. Grundtanken i demokrati Àr att politiska beslut skall grundas pÄ mÀnskliga rÀttigheter med fria och jÀmlika medborgare. Genom initiering av medborgardialog blir detta möjligt.

Undersökningen omfattar företag som har tagit emot elever bÄde under den traditionella och under den nya praon. praon Àr skolans samverkan me dnÀringslivet och syftet Àr att ge en blid över hur företagen i kommunen ser pÄ den nya praon och dess förÀndring. Det finns en allmÀn verdertagen uppfattning om att lÀrare och elever har mottagit den nya praon med visst missnöje. En enkÀt har utformats och sÀnts till 65 företag, kommun och landsting. Av de 65 företag, kommun och landsting svarade 37 stycken.

Undersökningen Àmnar att belysa ett omrÄde som inte Àgnats mycket tidigare uppmÀrksamhet, medborgerligt förtroende pÄ regional nivÄ. Syftet med uppsatsen Àr att genom en teoretisk bakgrund kring kopplingar mellan korruption, förtroende och legitimitet formulera ett samlingsbegrepp dÀr korruption förstÄs i relation till förtroende och legitimitet och inte endast utifrÄn lagstiftning. Detta för att sedan utifrÄn detta begrepp undersöka förekomsten av samt vilka regelverk svenska landsting har att förhÄlla sig till för att motverka korrupt beteende.Undersökningens slutsatser Àr att det samlade regelverken som landstingen har att förhÄlla sig till Àr att anse som klart formulerade. En ovÀntad slutsats visade sig Àven. Ett stort antal av svenska landsting och regioner uppvisade stora brister i kommunikationsförmÄga..

AbstraktBakgrund: En viktig förutsĂ€ttning för att man ska hĂ„lla sig frisk Ă€r att kroppen tillförs de Ă€mne som Ă€r nödvĂ€ndiga för att cellerna ska kunna fungera. VĂ€tska och nĂ€ring i tillrĂ€cklig mĂ€ngd Ă€r en grundlĂ€ggande mĂ€nsklig rĂ€ttighet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att utifrĂ„n litteratur beskriva nutritionens betydelse för trycksĂ„rsprevention och sĂ„rlĂ€kning hos Ă€ldre personer, som vistas inom olika vĂ„rdinrĂ€ttningar inom landsting och kommun.Metod: En litteraturstudie som baserades pĂ„ 12 vetenskaplig artiklar med kvantitativ ansats. Resultat: Litteraturstudiens resultat visade att personer som drabbas av trycksĂ„r hade större behov av energi och nĂ€ringsĂ€mnen till lĂ€kningsprocessen och behovet av nĂ€ring och energi ökade med sĂ„rets svĂ„righetsgrad. God nutrition frĂ€mjade sĂ„rlĂ€kningen och förebyggde att fler trycksĂ„r uppstod.  Även tillskott av nĂ€ringstillskott utöver den vanliga kosten förebyggde uppkom av nya trycksĂ„r och pĂ„skyndade sĂ„rlĂ€kningen hos de Ă€ldre personerna.

I dagens lÀge saknas en sammanstÀllning av hur servervirtualisering Àr implementerat och hur det fungerar hos olika verksamheter i Sverige. Detta arbete har dÀrför, genom en enkÀtundersökning, besvarat frÄgestÀllningen: "Hur ser servervirtualiseringen ut hos kommuner och landsting i Sverige?" Resultaten visade bl.a. att servervirtualisering Àr vÀl implementerat av kommuner och landsting i Sverige. Resultaten var dessutom vÀldigt lika mellan dessa organisationer.