Styrning, uppföljning och kontroll
En fallstudie i ett landsting om olika aktörers perspektiv på intern kontroll
Intern kontroll är ett begrepp som fått ökad aktualitet i spåren av olika finansiella skandaler i privat och offentlig sektor. I offentliga organisationer har nya driftsformer samt ökade krav på kostnadseffektivitet också bidragit till ett ökat fokus på intern kontroll. Intern kontroll i kommunala verksamheter, såsom ett landsting, är reglerad av lagar. I kommunallagen fastslås att styrelsen i kommun eller landsting har det övergripande ansvaret för att se till att det finns en god intern kontroll. Syftet i denna uppsats är att undersöka olika aktörers perspektiv på den interna kontrollen ett landsting. Framtagandet av en internkontrollprocess har också undersökts i avsikt att besvara uppsatsens frågeställningar: ?Hur gör aktörerna i landsting när de ska ta fram en internkontrollplan? ?Vilka modeller, verktyg eller teorier använder landsting i arbetet med intern kontroll? ?Hur skiljer sig synen på intern kontroll åt mellan de som utformar den interna kontrollen och de som ska utföra den interna kontrollen? För att uppnå syftet och besvara forskningsfrågorna har en fallstudie genomförts i ett landsting. Uppsatsen har sin utgångspunkt i ett aktörssynsätt. Empiri har samlats in genom kvalitativa intervjuer och observationer. I uppsatsen framkom att riskbedömningar utgör grund för den internkontrollplan som tas fram. Riskbedömningarna görs genom en form av poängsättning av konsekvens och sannolikhet. Den definition av intern kontroll som framhävs är COSO:s definition. Andra verktyg i den interna kontrollen är ett reglemente och internkontrollplanen. I tolkningen framkom att olika normer råder på strategisk och operativ nivå. På strategisk nivå där den interna kontrollen utformas, har den bredare definitionen av intern kontroll fått genomslag. På operativ nivå, där den interna kontrollen utförs, verkar den traditionella synen råda; att intern kontroll handlar om ekonomiadministration. Intern kontroll har tidigare varit lika med ekonomiadministration i organisationen och detta synsätt lever vidare. Med det bredare internkontrollbegreppet enligt COSO går den interna kontrollen in på områden där det sedan tidigare finns många utvecklade kontrollprocesser av olika slag och aktörerna har svårt att hålla isär och se meningen med alla olika kontrollprocesser.