Syftet med studien är att undersöka attityder hos högstadieelever till varieteterna skånska, norrländska och svenska på mångspråkig grund. Ett annat syfte är att ta reda på om dessa ungdomar anser svenska på mångspråkig grund vara en dialekt, och om svaren varierar utifrån kön och första- och andraspråkstalare. Ett annat perspektiv som jag även kommer att presentera är den didaktiska aspekten på språklig varietet och vilka pedagogiska faktorer som kan påverka elevernas attityd till dialekt.En enkätundersökning utfördes på två könshomogena grupper, där eleverna fick lyssna på inspelningar av de tre olika språkliga varieteterna. Resultaten av informanternas definitioner av dialekt är följande: geografiskt, tids- och platsbundet och språkligt släktskap. Ungdomarnas definition av dialekt stämmer överens med forskarnas, det vill säga tal som är typiskt för ett geografiskt område, även om ungdomarna använder andra ord.

2011 fick det svenska utbildningsväsendet en ny skollag, i vilken det står att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Tidigare studier har påvisat att förskollärare känner en osäkerhet inför vad det vetenskapliga begreppet innebär. Den här studien syftar till att undersöka förskollärares yrkesidentitet och yrkesspecifika kompetenser i relation till att förskolan vilar på vetenskaplig grund. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv vilket innebär en syn på människor som deltagare i en social interaktion där handlingar och tänkande är situerade i en social kontext.  Studiens empiriska data härrör från fokusgrupper med förskollärare samt intervjuer med en lektor och en professor.

Samarbetssvårigheter på en arbetsplats mellan arbetstagare eller mellan arbetstagare och arbetsgivare kan medföra att ett anställningsavtal kan komma att sägas upp av arbetsgivaren. Lagen om anställningsskydd (LAS) uppställer dock krav på att en uppsägning från arbetsgivarens sida ska vara sakligt grundad. Vad som avses med saklig grund är dock inte definierat i lagtexten, utan är beroende av omständigheterna i det enskilda fallet. Syftet med uppsatsen var att undersöka när en uppsägning på grund av samarbetsproblem är sakligt grundad. Vidare var syftet även att undersöka de regler som är tillämpliga och hur dessa regler fungerar i praktiken samt vad en arbetsgivare har att iaktta när denne har som ändamål att säga upp en arbetstagare på grund av samarbetsproblem.

Arbetsrätten omfattar bland annat de lagar och regler som gäller mellan arbetsgivarorganisationer och arbetstagarorganisationer. I och med att lagar om anställningsskydd tillkom under början av 1970-talet fick arbetstagarna ett starkare anställningsskydd. I den nuvarande lagen (1982:80) om anställningsskydd (LAS) framgår det att arbetsgivaren ska uppge skäl vid en uppsägning. I LAS finns ingen tydlig redogörelse för hur saklig grund uppfylls. Delar av syftet med den här uppsatsen har därför varit att besvara frågan hur rekvisitet saklig grund uppfylls.

Bakgrund: Svenska intensivvårdsregistret (SIR) sammanställer varje år fastställda kvalitetsmått där en av dem är ?Överflyttning till annan intensivvårdsavdelning på grund av egen resursbrist.? Flera studier har visat att de patienter som flyttas mellan intensivvårdsavdelningar har en högre mortalitet och längre vårdtid än de som inte flyttas. Enligt patientsäkerhetslagen ska vårdgivaren förebygga och utreda vårdskador. Ett sätt att mäta vårdrelaterade skador är Global Trigger Tool (GTT).Syfte: Att undersöka frekvensen av skador hos de patienter som överflyttats till annan intensivvårdsavdelning på grund av resursbrist jämfört med en matchad kontrollgrupp.Metod: En retrospektiv, deskriptiv och jämförande pilotstudie. Journaler från patienter som flyttats till annan intensivvårdsavdelning på grund av resursbristscannades efter skador med hjälp av GTT och jämfördes sedan med en kontrollgrupp som inte flyttats mellan intensivvårdsavdelningar.Resultat: I undersökningsgruppen (n=20) återfanns 67 skador med ett genomsnitt på 3,4 skador per patient.

Vår studie syftade till att beskriva och förstå lärares bakomliggande ställningstaganden till läxans funktion. Hur använde de läxorna? Varför användes de på det sättet? Vilken grund hade lärarna för sina ställningstaganden? Denna kvalitativa studie gjordes med utgångspunkt i ett rangordningsformulär utdelat till tio lärare. Utifrån en halvstrukturerad intervjuguide genomfördes sedan intervjuer med fyra lärare arbetande i grundskolans tidigare år. Vi fann meningsskiljaktigheter kring läxans vara eller inte vara, samt i vilket syfte och hur den används.

SammanfattningC-uppsats i Arbetsvetenskap, Högskolan i Halmstad, Vt 2009Titel: Att anställa i statlig myndighet ? en beskrivning av hur rekryteringsprocessen ser ut i en offentlig organisationFörfattare: Frida Andersson och Ida JohanssonHandledare: Tomas BerggrenEn statlig myndighet måste vara extra noggrann med att alla steg i processen utförs på ett sakligt och objektivt sätt då rekryteringsprocessen är offentlig och alla anställningar måste göras på saklig grund. Syftet med studien är att beskriva hur offentlighetsprincipen och förtjänst och skicklighet påverkar beslutfattande och urvalsmetoder i en statlig myndighetsrekryteringsprocess. Vidare är syftet att jämföra rekryteringsförfarandet på myndigheten med de rekryteringsmodeller och den forskning som finns om ämnet. Studien bygger på en kvalitativ undersökning och det har genomförts fem halvstrukturerade intervjuer med personalspecialister på en statlig myndighet.

För uppsägning på grund av personliga skäl krävs saklig grund och vid avskedande skall arbetstagaren "grovt åsidosatt sina åligganden". Lagen om anställningsskydd innehåller dock inga preciseringar av vad dessa rekvisit innebär, utan detta har lämnats till rättstillämpningen att avgöra. Vårt syfte med denna uppsats var därför att först och främst klargöra begreppen, uppsägning på grund av personliga skäl och avskedande, och därefter undersöka de fall där uppsägning eller avskedande har förelegat på grund av misshandel, som skett på eller i anslutning till arbetsplatsen. Vi ville också visa på i vilka situationer som begreppen är tillämpliga och vad som skiljer dem åt. Vi har dock ej berört den offentliga sektorn och ej heller fall där misshandeln ej skett på eller i anslutning till arbetsplatsen.

I den svenska skollagen inf?rdes 2010 skrivningar om att f?rskolans utbildning, som en del av skolv?sendet, ska vila p? vetenskaplig grund och bepr?vad erfarenhet (SFS 2010:800, kap 1, 5 ?). F?r att till?mpa lagen har f?rskoll?rare beh?vt konstruera uppfattningar om vad begreppen inneb?r d? de inte st?r definierade i skollagen som ?r en ramlag. Denna studie syftar till att unders?ka fr?gest?llningarna som handlar om hur f?rskoll?rare uppfattar inneb?rden av begreppen vetenskaplig grund och bepr?vad erfarenhet i f?rskolan samt m?jligheter och sv?righeter med att till?mpa begreppen i praktiken.

Vårt syfte med uppsatsen var att utreda de svenska rättsreglerna angående uppsägning på grund av arbetsbrist i anställningsskyddslagen, och jämföra dess dispositiva regler med specifika kollektivavtal. För att uppnå syftet valde vi som grund att utgå från befintlig litteratur inom området, vi gjorde dels jämförelser mellan utvalda kollektivavtal, och dels utförde vi telefonintervjuer med respektive fackförbund och motsvarande arbetsgivareorganisation, som tillsammans upprättat de aktuella kollektivavtalen. I vår teoridel redogjorde vi bland annat för arbetsbristbegreppets rättsliga betydelse och uppsägningsförfarandets olika delar. Utifrån vår jämförelse mellan de olika kollektivavtalen, kunde vi se att kollektivavtal inom många områden skiljde sig från lagen, men skillnaderna var i sig dock inte särskilt omfattande. Intervjuernas mest överraskande resultat var de skiljaktigheter som förekommer angående definitionen på det elementära begreppet tillräckliga kvalifikationer.

Alltsedan Sveriges inträde i EU (1995) har internationella samarbetsprojekt kontinuerligt ökat i antal, i denna kategori ingår såkallade EU-projekt. Denna rapport syftar till att belysa viktiga aspekter i den administrativa hanteringen av ovannämnda projekt. Fokus ligger framförallt på redovisning och informationsspridning under projekttiden och efter projektets avslut.Den intervjuundersökning som ligger till grund för resultatet bygger på insamlat material ifrån 2 kommuner och 2 organisationer som fungerar som stöd för ett antal kommuner.Resultatet presenteras i form av 7 punkter, vilka anses vara viktiga att beakta vid styrning av EU-projekt. Punkterna kan således ses som en grund för en projektstyrningsmodell. Resultatet visar att många styrproblem uppstår på grund utav informationsbrist, därför diskuteras punkterna utifrån hur de skulle kunna stödjas av ett datorbaserat informationssystem..

Mitt arbete handlar om redan från de att jag startade mitt eget band Ridge fram tills dess att vi släppte vår debutskiva Same Ground. Om att våga göra musik från sitt hjärta,att tveka,kämpa,repa,spela in och att släppa skiva på eget bolag. Det handlar också om min uppväxt och hur det påverkat mig. Jag skriver reflekterande om processen..

Den här studien utforskar genom fenomenografins arbetssätt, vad det innebär för rektorer att undervisningen vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet samt hur rektorerna arbetar för detta på sin skola. Skollagen från 2010 har i första paragrafen inskrivet att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.  Genom intervjuer har rektorer i gymnasieskolan svarat på vad skollagens nya skrivning innebär för dem. Rektorerna har svarat på vad det innebär för dem att undervisningen på deras skola ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och hur de arbetar för att detta ska komma till stånd. En differentierad bild ges av gymnasieskolornas olika förutsättningar att anta denna utmaning. Rektorerna visar på svårigheter med att ge alla elever samma förutsättningar, då bland annat ämne och programtillhörighet ger olika möjligheter.

Psykisk ohälsa kan vara orsaken till avtalsbrott eller annan skada som den anställde åsamkar annan på grund av sitt hälsotillstånd. Syftet med detta arbete är att utreda när en arbetsgivare får säga upp en arbetstagare på grund av dennas psykiska ohälsa. Målet är även att utreda begreppet psykisk ohälsa samt undersöka vem som bär rehabiliteringsansvaret när en anställd utsätts för psykisk ohälsa. Arbetet behandlar uppsägning på grund av sjukdom för att knyta an till psykisk ohälsa. För att ge läsaren en överblick rörande de allmänna bestämmelserna kring uppsägningar berör författaren även uppsägningar med anledning av arbetsbrist och personliga skäl.

Bakgrund: Överflyttningar mellan intensivvårdsavdelningar kan leda till negativa konsekvenser för patienten så som minskad patientsäkerhet och försämring under själva transporten med förlängd vårdtid som följd. När resurserna på en intensivvårdsavdelning överstigs kan det bli nödvändigt att överflytta patienter mellan intensivvårdsavdelningarna trots de kända riskerna.Syfte: Syftet med studien var att undersöka intensivvårdssjuksköterskors förhållningssätt till patientöverflyttningar på grund av resursbrist.Metod: En fokusgruppsintervju på en specialistintensivvårdsenhet i Mellansverige genomfördes. En induktiv kvalitativ innehållsanalys användes vid bearbetning av textmaterialet.Resultat: Intensivvårdssjuksköterskornas förhållningssätt kunde kategoriseras i tre domäner: yrkesroll, känslor samt rationell inställning. Dessa tre domäner utgjorde ett tema: Professionellt och känslomässigt förhållningssätt.Konklusion: Intensivvårdssjuksköterskorna har med hjälp av sin yrkeserfarenhet funnit både ett professionellt och känslomässigt förhållningssätt som hjälper dem att hantera etiska dilemman och moralisk stress vid patientöverflyttningar på grund av resursbrist. Intensivvårdssjuksköterskans professionella och känslomässiga förhållningssätt vid patientöverflyttningar på grund av resursbrist påverkas av deras yrkesroll, känslor och rationella inställning..