Stressrelaterade problem i arbetslivet anses vara den vanligaste orsaken till arbetsbesvÀr. Inomgruvsektorn kan ökad stress leda till psykiska symptom. Studien utgÄr frÄn QPSNordic (GeneralNordic Questionnaire for Psychological and Social factors at work) + 34's enkÀtmaterial ochundersöker skillnad i skattning mellan en grupp anstÀllda och entreprenörers (n=25) psykosocialaarbetsmiljö av relevans för stress. Analysen utgÄr frÄn enkÀtmaterialets itemnivÄ. En signifikantskillnad pÄvisades dÀr gruppen LKAB - anstÀllda skattade högre inom kategorinorganisationskultur samt förutsÀgbarhet i arbetet och entreprenörsgruppen inom kategorinarbetskrav.

PÄ senare Är har forskare argumenterat för att dagens arbetsliv kÀnnetecknas av flexibilitet och osÀkerhet, och att individens trygghet dÀrför kommer av att vara anstÀllningsbar. Studier har Àven visat att upplevelsen av anstÀllningsbarhet kan pÄverka anstÀlldas psykiska hÀlsa. FörhÄllandet mellan anstÀllningsbarhet och psykisk hÀlsa har dock aldrig tidigare undersökts bland universitetsstudenter, trots att de rimligtvis ocksÄ pÄverkas av arbetslivets osÀkerhet. Syftet med föreliggande studie var att undersöka om upplevelsen av anstÀllningsbarhet kunde predicera psykisk hÀlsa bland universitetsstudenter. TvÄhundra studenter deltog i en enkÀtstudie som genomfördes pÄ Stockholms universitet.

MS Àr en kronisk sjukdom som pÄverkar alla aspekter i en mÀnniskas liv; det dagliga livet, familjerelationerna sÄvÀl som arbetslivet. Syftet med vÄrt arbete Àr att beskriva vilken pÄverkan MS har pÄ det dagliga livet och hur det pÄverkar individen i relation med andra mÀnniskor samt att beskriva vilka omvÄrdnadsÄtgÀrder som krÀvs i denna situation. Vald teoretisk referensram Àr Carnevalis omvÄrdnadsmodell. Metoden Àr en systematisk litteraturstudie som grundar sig pÄ nio vetenskapliga artiklar vilka Àr granskade enligt Polit et al. (2001).

Detta arbete har visat hur det rÀttsligt oklara produktansvarsomrÄdet ökat i aktualitet och utvecklats frÄn praxis till lagstiftning under större delen av 1900-talet. Vidare har visats hur den internationellt pÄverkade PAL tillkommit efter neurosedynkatastrofen, hur lagen Àr uppbyggd och förhÄller sig till övrig köp- och skadestÄndsrÀttslig lagstiftning. Produktansvar innebÀr ett ansvar för en produkts farliga egenskaper, eller sÀkerhetsbrister och skall inte förvÀxlas med felansvaret inom köprÀtten. Produktansvaret omfattar de följdskador som en sÀkerhetsbrist orsakar pÄ annan person eller egendom. I förhÄllande till sedvanligt fel- och skadestÄndsansvar, innebar produktansvaret en hel del svÄrigheter och sÀrdrag, som tidigare lett till ett oklart rÀttslÀge.

Eftersom individer i arbetslivet tillbringar största delen av sin vakna tid pÄ arbetsplatsen ses denna som en god arena för hÀlsofrÀmjande insatser. Med olika interventioner kan det skapas friskare anstÀllda och dÀrmed effektivare företag. HÀlsofrÀmjande ÄtgÀrder Àr dÀrför av intresse för bÄde anstÀllda och arbetsgivare. Det Àr framförallt individers mat-, motions- och tobaksvanor som pÄverkar hÀlsan. Arbetsgivarens insatser bör i första hand riktas mot motionsvanorna, eftersom dessa har störst hÀlsopÄverkan och i andra hand mot tobaksvanorna.

Med penningtvÀtt kan avses ÄtgÀrder i syfte att dölja eller omsÀtta egendom som hÀrrör frÄn brottslig verksamhet. Finanspolisen uppskattar att omsÀttningen av pengar som tvÀttas uppgÄr till cirka 100 miljarder Ärligen enbart i Sverige.1991 antogs ett EG- direktiv i syfte att samordna insatser mot penningtvÀtt inom EES- omrÄdet. Detta direktiv lÄg som grund för införandet av Lag (1993:768) om ÄtgÀrder mot penningtvÀtt, Àven kallad penningtvÀttslagen. Företag inom den finansiella sektorn har sedan 1994 varit skyldiga att rapportera misstÀnkt penningtvÀtt till Finanspolisen. Ett nytt EG- direktiv antogs 2001 i vilket det stadgades att Àven andra yrkesgrupper ska omfattas, dÀribland godkÀnda och auktoriserade revisorer.

Syftet Àr att ur ett genusperspektiv undersöka skillnaden mellan traditionellt manliga och kvinnliga yrkesutbildningar pÄ gymnasienivÄ. Skillnaden undersöks genom att se hur könsfördelning och kostnadsnivÄ pÄ nationella gymnasieprogram inom tvÄ kommunala gymnasieenheter ser ut. Genom att anvÀnda statistiska uppgifter visas hur olika utbildningsvÀgar kvinnor och mÀn vÀljer, speciellt pÄ gymnasiets yrkesförberedande program. Kostnadsfördelningen mellan gymnasieprogram i de tvÄ undersökta kommunerna visar en tydlig bild av att mansdominerade yrkesutbildningar kostar mer Àn vad kvinnodominerade yrkesutbildningar gör. Detta förhÄllande Äterspeglar sig ocksÄ i de löneskillnader som Äterfinns för mÀn och kvinnor i arbetslivet.

1 juli 2008 trÀdde en förÀndrad sjukförsÀkring i kraft dÀr syftet Àr att effektivisera sjukskrivningsprocessen och dÀrmed öka möjligheterna för sjukskrivna att ÄtergÄ i arbete. Kritik har riktats mot lagen och dess kommande konsekvenser angÄende individers arbetsförmÄga. Individer som bedöms ha viss arbetsförmÄga men inte tillrÀcklig för att fÄ ett arbete kan komma att hÀnvisas till kommunernas försörjningsstöd. De flesta individer som rÄkar i ekonomiska svÄrigheter kan fÄ psykiska problem bland annat i form av ökad stress. Individer som redan har psykiska problem och dessutom fÄr ekonomiska svÄrigheter rÄkar dÄ dubbelt illa ut.

Syftet med studien var att beskriva och förstÄ policydokument som ett organisatoriskt verktyg för styrning genom att studera hur policydokument utformas och kommuniceras i olika typer av organisationer och vad som var avgörande för deras policyarbete. Fyra frÄgestÀllningar; policyns arbetsprocess, medarbetarnas delaktighet, vad en policy ska innehÄlla samt slutligen kommunikation besvarades genom en kvalitativ intervjustudie med fem respondenter frÄn offentlig och privat sektor. Studiens resultat visade att respondenterna hade en likartad syn pÄ vad en policy Àr och dess roll som styrningsredskap i organisationen. Detta bekrÀftade att policyn Àr ett normativt dokument som anvÀnds som mall. Resultatet visade Àven att en policy Àr ett levande dokument som krÀver delaktighet och diskussion med medarbetare innan det kan anammas och accepteras för att bli det styrdokument som det Àr..

I den hÀr rapporten beskriver vi utifrÄn litteratur och intervjuer vÄldets bakomliggande orsaker samt varför kvinnan stannar kvar hos den man som plÄgar henne. Vi redovisar Àven den lagstiftning och det stöd som finns för misshandlade kvinnor. Med tanke pÄ vÄrt framtida yrke dÀr vi med stor sannolikhet kommer möta mÄnga fall av vÄld i nÀra relation, sÄ var valet av Àmne tÀmligen lÀtt. Det Àr en kvalitativ studie dÀr vi intervjuat tvÄ personer som Àr vÀl insatta i Àmnet. Resultatet vi kom fram till att den nya kvinnofridslagen, (Brb 4:4a, 2 st), inneburit ett stort steg framÄt till förmÄn för utsatta kvinnor.

Lagen om offentlig upphandling reglerar sedan 1994 hur upphandlingar i offentliga sammanhang ska genomföras. Syftet med lagen Àr att konkurrensutsÀtta marknader och förhindra att skattemedel anvÀnds pÄ ett otillbörligt sÀtt. En konsekvens av lagen Àr att offentligt upphandlande myndigheter tenderar att lÀgga stor vikt vid priset och kostnader istÀllet för att vÀga in faktorer som till exempel kvalitet. Syftet med den hÀr undersökningen Àr att undersöka hur olika delar i upphandlingsprocessen pÄverkar kvaliteten pÄ de tjÀnster som upphandlas. Undersökningen har genomförts som en fallstudie av en kommunal förvaltning i Sverige.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilka möjligheter och hinder ledare med utlÀndsk bakgrund upplever i sitt ledarskap utifrÄn de nio kulturella dimensionerna frÄn GLOBE- projektet. Fem intervjuer genomfördes med personer som hade invandrat till Sverige som vuxna och arbetade pÄ mellanchefsnivÄ.Resultaten visade att chefer med invandrarbakgrund hade bidragit till sina verksamheter tack vare sina rötter och annorlunda livserfarenheter, berikade dem med nya vyer, synpunkter och förhÄllningssÀtt till vardagliga saker. Det som kunde anses vara det största hindret i arbetslivet var att de frÄn början hade vÀldigt lite insyn i samhÀllets underförstÄdda regler, vilket kunde orsaka osÀkerhet frÄn början. Ett annat problem som uttrycktes var den svenska tillbakadragenheten med en avvaktande hÄllning och strikt regelföljning utan frihet att improvisera..

Jag har i min uppsats kunnat konstatera att kapitalförsÀkringar och kapitalpensionsförsÀkringar Àr tvÄ mycket anvÀndbara konstruktioner om man vill komma förbi vissa lagar eller utnyttja vissa luckor i systemet. Inledningsvis har jag granskat försÀkringarna som sÄdana, vad det innebÀr att inneha en försÀkring skattemÀssigt och jÀmfört dom med varandra och jag jÀmför Àven kort med IPS. Jag har likasÄ tittat pÄ hur de uppkommit och vilka nya konstruktioner som hÄller pÄ att skapas.Den stora frÄgan i analysdelen av uppsatsen kretsar kring Àr varför lagstiftaren inte gör nÄgot Ät de konstruktioner som skapas av bolag som sÀljer försÀkringslösningar med syfte för att komma förbi lagar och regler eller fylla ut de luckor som finns. Olika försÀkringslösningar skrÀddarsys för kunden och för de behov man tycks kunna se marknaden behöva för att t.ex. slippa betala förmögenhetsskatt eller slippa anmÀla insiderinnehav av aktier.

I uppsatsen har rÀttslÀget vad gÀller tillÄtligheten av positiv sÀrbehandling och kvotering i arbetslivet utretts. Uppsatsen fokuserades pÄ positiv sÀrbehandling och kvotering av kön och exkluderade dÀrmed etnicitet som sÀrbehandlingsgrund. Som arbetsmetod har anvÀnts den traditionella juridiska metoden, vilken innebÀr studiet av de fyra rÀttskÀllorna, och ÀvensÄ har begreppen positiv sÀrbehandling och kvotering gjorts. Av utredningen framkom att vissa kriterier för tillÄtligheten av positiv sÀrbehandling uppstÀlls av EG-domstolen. Dessa kriterier var frÀmst att: likvÀrdiga eller nÀstintill likvÀrdiga meriter förelÄg, en objektiv bedömning av meriter gjordes, klara och öppna kriterier för bedömningen, proportionalitet mot mÄlet med den positiva sÀrbehandlingen och att ett systematiskt jÀmstÀlldhetsarbete bedrevs.

Sverige Àr idag ett överutbildat land. Högre utbildning ger dock ingen garanti till kvalificerade yrken. Problematiken med matchningen tycks vara generell oavsett utbildnings- och geografiskt omrÄde. Syftet med studien var att undersöka matchningsproblematiken för personalvetare med kompetens som utgÄngspunkt. Undersökningen genomfördes pÄ personalvetaralumner frÄn UmeÄ universitet som varit yrkesverksamma högst tre Är.