Studiens syfte Àr att kartlÀgga begreppet coachning samt att undersöka vilka faktorer som utmÀrker framgÄngsrik coachning ur coachernas egna synpunkter. Grunden till undersökningen Àr att allt fler företag anvÀnder sig av coachning dÄ dagens förÀndringstakt Àr snabb inom arbetslivet och i samhÀllet. Coachning hÀrstammar frÄn den positiva psykologins rörelse och omfattar numera flera underarter sÄsom chefscoachning, karriÀrcoachning, relations- coachning. En kvalitativ personintervju gjordes med 19 stycken coacher och resultatet visade att de mest framgÄngsrika faktorerna för god coachning var personkemi, att inge förtroende, att vara nÀrvarande, empati, lyhördhet och att kunna stÀlla kraftfulla frÄgor. Egenskaper som lyftes fram var sjÀlvkÀnsla, sjÀlvförtroende, att fÄ bÀttre balans i livet, att hitta sig sjÀlv och att sÀtta grÀnser.Key words: Coaching, coach, personal growth, self-training.

Studiens syfte Àr att utifrÄn tvÄ företags perspektiv, utforska innebörder i Employer Branding som fenomen och begrepp samt hur detta relaterar till arbete med Human Resources. Avsikten Àr vidare att belysa arbetsmarknadens utveckling med fokus pÄ immateriella vÀrden och flexibilitet, i förhÄllande till begreppet Employer Branding. Arbetsmarknadens utveckling skapar, vad Allvin, Aronsson, Hagström, Johansson & Lundberg (2006) beskriver som ?det nya arbetslivet? vilket prÀglas av bland annat ökade krav pÄ flexibilitet för sÄvÀl individer som organisationer. En effekt av det nya arbetslivet Àr enligt Allvin et al.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Syftet med studien var att undersöka om det fanns en relation mellan arbetstrivsel och KASAM (kÀnsla av sammanhang) inom en kommunal förvaltning i SjuhÀradsomrÄdet. UtgÄngspunkterna var att ta reda pÄ om det fanns skillnader i hur man trivdes pÄ arbetsplatsen samt om det fanns könsskillnader eller Äldersskillnader i arbetstrivseln. I studien anvÀndes en enkÀt för att ta reda pÄ hur anstÀllda ser pÄ sitt arbete, och hur det pÄverkar arbetstrivseln. MÀtinstrumenten som anvÀndes var Antonovskys livsfrÄgeformulÀr och en egen enkÀt om arbetstrivsel. 71 respondenter deltog i studien, 29 kvinnor och 40 mÀn.

Att balansera kraven som kommer med arbetsroll och privatroll ses till stor del av den psykologiska och socialpsykologiska forskningen som emotionellt anstrÀngande och konfliktskapande. Forskningen beskriver negativa konsekvenser av att inte kunna lÀmna de emotioner och krav som förknippas med arbetet, nÀr man gÄr hem. Detta Àr ocksÄ en allmÀn bild av relationen mellan arbete och privatliv. Men hur influerar de emotioner som uppstÄr i arbetslivet en individs roll som privatperson, förÀlder och partner? Och hur upplevs yrkesrollen och de arbetsrelaterade erfarenheterna inverka pÄ situationer i privatlivet? Finns det upplevelser av manliga arbetsmönster som hantering av arbetsrelaterade erfarenheter och emotioner, pÄ arbetsplatsen? Denna studie berör frÀmst dessa frÄgor i förhÄllande till ordningspoliser, ett relativt mansdominerat yrke dÀr arbetsuppgifterna genomsyras av emotionellt anstrÀngande uppgifter och upplevelser, i kontrast till det lugnare familjelivet.

Syftet med denna studie Àr att undersöka huruvida de informanter som intervjuades till studien anser att den ekologiska medvetenheten Àr en trend eller en bestÄende aspekt i klÀdbranschen. Vidare undersöks hur informanternas ekologiska tÀnkande yttrar sig i arbetslivet och i privatlivet. Intervjuerna berörde deras tankar kring miljömedvetenhet, etiska aspekter vid ekologisk produktion. LikasÄ analyseras om informanterna kan kategoriseras som en nyligen introducerad kulturell typ, BoBos.Den slutsats jag Ästadkom var att informanterna besitter en ekologisk medvetenhet som yttrar sig i deras arbets- och privatliv. Deras Äsikter och medvetenhet kan karakteriseras som boboitiska och anses vara tidsenliga för dagens samhÀlle..

Syftet med uppsatsen Àr att ta undersöka hur utbildning inom datorÀmnen kan utformas för att svara upp mot de krav som arbetslivet stÀller pÄ yrkesverksamma hÀlso- och vÄrdadministratörer.Uppsatsen tar upp vilka kompetenser inom datorÀmnen som yrkesverksamma hÀlso- och vÄrdadministratörer anser man behöver behÀrska för att klara av de arbetsuppgifter som arbetet krÀver.Uppsatsen tar Àven upp hur yrkesverksamma hÀlso- och vÄrdadministratörer anser att en utbildning inom datorÀmnen ska utformas för att ge kompetens att utföra framtida arbetsuppgifter som hÀlso- och vÄrdadministratörer.Metoden som har anvÀnts för att komma fram till resultatet har varit Ätta stycken kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma lÀkarsekreterare och hela uppsatsen ger en bra bild av vilken mjukvara och kompetens man mÄste behÀrska för att klara av arbetet som hÀlso- och vÄrdadministratör..

While designing an intranet for people with mobile work there are things you have to consider. This thesis is aim to bring understanding to the difficulties involved in these kinds of situations. Our focus is to develop ideas that motivate the assistants to use the intranet. We have looked into the profession of personal assistants and wish to highlight their problems to access the intranet. And we will as well demonstrate their needs for communication.

I detta examensarbete undersöks vilka arbetssĂ€tt som lĂ€rare och respektive elever anser meststimulerar lĂ€randet pĂ„ gymnasiet i kursen rörlig bild, samt vilka kompetenser de anser Ă€r viktigainför det kommande yrkeslivet. Undersökningen har utgĂ„tt frĂ„n den kvalitativaforskningsmetoden som utgörs av Ă„tta stycken intervjuer varav fyra Ă€r lĂ€rare och fyra elever. Avundersökningen framkom det att de arbetssĂ€tt som stimulerade lĂ€randet mest Ă€r nĂ€r elevernafĂ„r arbeta praktiskt och i grupp samt under yrkesmĂ€ssiga arbetsformer. Även den kreativtskapande kraften Ă€r central för lĂ€randet. De kompetenser som ansĂ„gs vara viktiga för yrkeslivetvar förmĂ„gan att se helheten i alla led med arbetet kring rörlig bild, samt elevens förmĂ„ga attsamarbeta och interagera med andra i ett team..

En konflikt mellan en arbetsgivare, som tillhandahöll tjÀnster och utstationerade sina arbetstagare till Sverige, och en fackförening som krÀvde att arbetsgivaren tecknade ett svenskt kollektivavtal var utgÄngspunkten för denna uppsats. Uppsatsen syftade till att studera om och eventuellt hur europarÀtten pÄverkar det svenska rÀttslÀget avseende rÀtten att vidta fackliga stridsÄtgÀrder i syfte att fÄ tillstÄnd ett kollektivavtal. För att uppnÄ syftet genomfördes en fallstudie av Vaxholmskonflikten. De slutsatser som uppsatsen presenterade var att lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare behöver förÀndras för att uppfylla de krav som direktiv 96/71/EG om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahÄllande av tjÀnster stÀller, samt bÀttre svara mot den svenska arbetsmarknadsmodellen..

År 1994 faststĂ€lldes en ny lag som kom att heta Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade. I och med denna lag förĂ€ndrades bland annat yrkesrollen för personal som arbetar pĂ„ boenden för personer med funktionsnedsĂ€ttningar. FrĂ„n att personalen haft en mer vĂ„rdande roll blev den nu mer stöttande i individens utveckling mot ett sĂ„ sjĂ€lvstĂ€ndigt liv som möjligt. Den nya lagen innebar ocksĂ„ att ett större krav skulle stĂ€llas pĂ„ personalen och dennes kompetens för arbetet. Det blev arbetsgivarens uppgift att se till att personal med rĂ€tt kompetens arbetar inom yrket och att de som saknar vĂ€sentlig kunskap ska fĂ„ denna genom utbildning.Även om förĂ€ndringar har genomförts inom dessa verksamheter, gĂ„r det att idag se att utvecklingen inte skett sĂ„ snabbt som den borde ha gjort.

Syftet med denna uppsats Àr att kartlÀgga de nya villkor som, enligt den rÄdande diskursen inom globaliseringsÀmnet, fÀrgat de senaste decenniernas politiska utveckling, för att sedan undersöka hur dessa pÄverkat den svenska socialdemokratin. HuvudfrÄgan lyder: Hur speglas den ekonomiska globaliseringens utveckling i den svenska socialdemokratins politik? För att besvara denna frÄga har vi Àven formulerat en underfrÄga som besvaras först: Vad Àr den ekonomiska globaliseringen och vilka effekter har den, enligt den rÄdande diskursen, haft pÄ nationers inhemska politik? Studien sker i tvÄ steg, dÀr det första steget fokuserar pÄ underfrÄgan och den andra pÄ huvudfrÄgan. De olika stegen skiljer sig nÄgot i metodiken, Àven om bÄda delar utgÄr frÄn textanalys. Den första delen Àr en Àr av en mer deskriptiv art, dÀr fokus legat pÄ texternas manifesta innehÄll, medans den andra Àr mer av en analys dÀr det latenta innehÄllet varit mer intressant.

BakgrundA?r 2011 fick 599 personer i a?ldern 20-30 a?r diagnosen cancer i Sverige. Flest insjuknade i testikelcancer, malignt melanom, bro?stcancer, hja?rntumo?rer och cancer i o?vriga nervsystemet. Unga vuxna, 20-30 a?r, beskriver att sjukdomen blir som ett avbrott i livet eftersom de missar viktiga ha?ndelser som att flytta hemifra?n och studera.

BakgrundA?r 2011 fick 599 personer i a?ldern 20-30 a?r diagnosen cancer i Sverige. Flest insjuknade i testikelcancer, malignt melanom, bro?stcancer, hja?rntumo?rer och cancer i o?vriga nervsystemet. Unga vuxna, 20-30 a?r, beskriver att sjukdomen blir som ett avbrott i livet eftersom de missar viktiga ha?ndelser som att flytta hemifra?n och studera.

Ända sen lagstiftarna i 1944, 1962 och 1974 Ă„rs brandlagsstiftning samt 1986 Ă„rs rĂ€ddningstjĂ€nstlag har det funnits en strĂ€van att öka kommunernas ansvar för brandslĂ€ckning, rĂ€ddningstjĂ€nst och förebyggande brandskydd. I Lagen om skydd mot olyckor (2003:778) ska de olika aktörernas ansvar gĂ€llande brandsĂ€kerhet tydliggöras, vilket kan ses som en naturlig utveckling av samhĂ€llets strĂ€van mot en bĂ€ttre brandsĂ€kerhet. För att tillgodose kraven som Lagen om skydd mot olyckor stĂ€ller pĂ„ Ă€gare och nyttjanderĂ€ttshavare sĂ„ bör ett s.k. Systematiskt Brandskyddsarbete (SBA) bedrivas under hela byggnadens/anlĂ€ggningens tid för anvĂ€ndning och skall omfatta sĂ„vĂ€l verksamhet som organisation.Landstinget Ă€r en aktör som berörs av Lagen om skydd mot olyckor eftersom en brand i ett sjukhus eller vĂ„rdinrĂ€ttning kan, av lĂ€tt förstĂ„eliga skĂ€l, fĂ„ katastrofala följder. Landstinget i VĂ€rmland har de senaste Ă„ren genomfört en koncernövergripande översyn av sitt totala sĂ€kerhetsarbete.