Att gĂ„ i pension kan innebĂ€ra en stor förĂ€ndring i livet för en mĂ€nniska.Vissa upplever pensioneringen som nĂ„got negativt medan andra ser det som enchans att fĂ„ tid för sig sjĂ€lv och sin omgivning. Att lĂ€mna arbetslivet kanmedföra att vi Ă€ntligen fĂ„r tid att sysselsĂ€tta oss med det vi alltid drömtom, men inte haft tid för. För att en mĂ€nniska ska behĂ„lla sin hĂ€lsa ochsitt sociala vĂ€lbefinnande Ă€r det viktigt att hon fortsĂ€tter vara socialtaktiv. Syftet med denna kvalitativa studie var att ta reda pĂ„ hur pensionĂ€rer upplevt pensioneringen samt vilken inverkan pensioneringen haft pĂ„ deras sociala liv. Åtta intervjuer har genomförts med nyblivna pensionĂ€rer dĂ€r intervjupersonerna fick berĂ€tta fritt om sina erfarenheter av att bli Ă€ldre.

Denna kvantitativa studie behandlar anstÀlldas hÀlsa i förhÄllandetill krav-kontroll-stöd modellen. Studiens syfte Àr dels attundersöka hur krav, kontroll och stöd korrelerar med hÀlsa iarbetslivet. Vidare undersöks i vilken typ av arbetsbelastningslÀge;aktiv, passiv, spÀnd eller avspÀnd, som den anstÀllde skattar sinhÀlsa högst. Resultatet berÀknades med hjÀlp avstatistikprogrammet SPSS och bygger pÄ en enkÀtundersökning(N=137) som genomförts pÄ arbetsplatser i tre svenska stÀder.Korrelationsanalyser, T-test och ANOVOR tillÀmpades. Resultatetvisade att höga krav korrelerade negativt med hÀlsa.

Ända sen lagstiftarna i 1944, 1962 och 1974 Ă„rs brandlagsstiftning samt 1986 Ă„rs rĂ€ddningstjĂ€nstlag har det funnits en strĂ€van att öka kommunernas ansvar för brandslĂ€ckning, rĂ€ddningstjĂ€nst och förebyggande brandskydd. I Lagen om skydd mot olyckor (2003:778) ska de olika aktörernas ansvar gĂ€llande brandsĂ€kerhet tydliggöras, vilket kan ses som en naturlig utveckling av samhĂ€llets strĂ€van mot en bĂ€ttre brandsĂ€kerhet. För att tillgodose kraven som Lagen om skydd mot olyckor stĂ€ller pĂ„ Ă€gare och nyttjanderĂ€ttshavare sĂ„ bör ett s.k. Systematiskt Brandskyddsarbete (SBA) bedrivas under hela byggnadens/anlĂ€ggningens tid för anvĂ€ndning och skall omfatta sĂ„vĂ€l verksamhet som organisation.Landstinget Ă€r en aktör som berörs av Lagen om skydd mot olyckor eftersom en brand i ett sjukhus eller vĂ„rdinrĂ€ttning kan, av lĂ€tt förstĂ„eliga skĂ€l, fĂ„ katastrofala följder. Landstinget i VĂ€rmland har de senaste Ă„ren genomfört en koncernövergripande översyn av sitt totala sĂ€kerhetsarbete.

Det huvudsakliga syftet med denna uppsats var att undersöka om regleringen kring tolkning av testamente Àr förenlig med principen om testators yttersta vilja. Syftet var Àven att utreda gÀllande testamentsrÀtt, redogöra för regleringen kring testamentstolkning samt beskriva vilka ogiltighetsgrunder för testamente som kan uppkomma. För att uppnÄ syftet har jag anvÀnt mig av en traditionell juridisk metod dÀr lagar, förarbeten, rÀttspraxis och juridisk doktrin har studerats. Ett testamente Àr en strikt personlig rÀttshandling som uttrycker den avlidnes vilja betrÀffande kvarlÄtenskapen och dess fördelning. Genom att upprÀtta ett testamente kan den enskilde frÄngÄ den legala arvsordningen och sjÀlv bestÀmma vilka som ska fÄ ta del av egendomen.

?Vi har utfört en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjumoment. Syftet med studien Àr att fÄ djupare insikt om hur arbetsgivare upplever anstÀlldas publiceringar i sociala medier. Detta dÄ det gÀllande rÀttslÀget ligger inom en grÄzon som arbetsgivare inte kan grunda sina beslut pÄ nÀr Àven publiceringarna kan uppkomma utanför arbetstagares arbetstid. DÀrför har vi Àven tittat pÄ kringliggande faktorer för varför arbetsgivare tror att dessa publiceringar uppkommer och hur arbetsgivare rent praktiskt resonerar kring problematiken.

Examensarbetet genomfördes hösten 2004 med LuleÄ Kommuns inköpsavdelning som uppdragsgivare. Examensarbetet behandlade köptrohet till avtal tecknade av LuleÄ Kommun. Köptrohet beskriver i vilken utstrÀckning anskaffning sker mot upprÀttade ramavtal och anges i examensarbetet i procent. Syftet med examensarbetet var att hitta ett vÀrde för köptroheten i LuleÄ Kommun helÄret 2004. Dessutom var det ett syfte att utreda vilka faktorer som pÄverkar köptrohet för att ha möjlighet att ge uppdragsgivaren rekommendationer för att öka köptroheten.

Sammanfattning I vÄrt examensarbete Àr syftet att belysa hur yrkeslÀrare pÄ Fordonsprogrammet och Fordontransportprogrammet i gymnasieskolan ser pÄ sin egen kompetensutveckling och kompetens i karaktÀrsÀmnet de undervisar i. Vi ville i studien fÄ svar pÄ frÄgorna om; vilken syn har yrkeslÀrare pÄ hur de underhÄller och utvecklar sin yrkeskompetens i karaktÀrsÀmnet, hur ser yrkeslÀrarna pÄ den kompetensutvecklingen/fortbildning de fÄr idag och vilken kÀnnedom menar yrkeslÀrarna de har om branschens önskemÄl nÀr det gÀller elevens kunskaper? Vi har skickat ut enkÀter till tjugofem yrkeslÀrare pÄ Fordon- och Fordontransportprogrammet pÄ tre gymnasieskolor. Resultatet visade att yrkeslÀrarna inte ansÄg sig fÄ tillrÀckligt med kompetensutveckling, vare sig i karaktÀrsÀmnet eller allmÀnpedagogiskt. YrkeslÀrarna beskrev att de tillskansar sig kunskaper och kompetenser pÄ skiftande arenor, men att mer utbyte med branschen var önskvÀrd och det var just kontakt med branschen, som gjorde att de visste vilka kunskaper som eleven behövde ha med sig ut i arbetslivet. Sökord: fordonslÀrare, kompetens, kompetensutveckling, yrkeskompetens, yrkeslÀrare.

Den senaste tidens skandaler har lett till att revisorernas oberoende till klienten har hamnat i fokus och deras förhÄllande till företagen har börjat ifrÄgasÀttas mer och mer. En revisor i Sverige skall inte bara granska företagets rÀkenskaper för intressentens rÀkning utan det ingÄr Àven i revisorns roll att ge viss rÄdgivning. Denna rÄdgivning kan ge upphov till hot mot revisorns oberoende i och med att rÄdgivningen kan leda till att revisorn granskar sina egna, eller andra pÄ byrÄns rÄdgivning. Detta Àr det sÄ kallade sjÀlvgranskningshotet. Ett annat hot mot oberoendet Àr egenintressehotet vilket innebÀr att revisorn ser rÄdgivningen som sÄ ekonomiskt viktig att denne ser mellan fingrarna i sin revision för att inte förlora rÄdgivningsuppdragen hos revisionsklienten.

I vĂ„r uppsats har vi tagit del av sĂ„vĂ€l den befintliga lagtexten som Ă€ldre lagtext, vilket rör beskattningsrĂ€tten för nĂ€ringsbetingade andelar. Vi har granskat tillĂ€mpliga paragrafer i inkomstskattelagen, inhĂ€mtat praxis pĂ„ omrĂ„det samt lĂ€st förarbeten till lagen. Dessutom har vi tagit kontakt med skatteverket och efterfrĂ„gat deras stĂ€llningstagande i frĂ„gan. Vi har Ă€ven redogjort för och analyserat ett antal relevanta avgöranden inom omrĂ„det, dĂ€ribland de tvĂ„ mest aktuella rĂ€ttsfallen, RÅ 2005 ref 48 och RÅ 2008 ref 67. Uppsatsens grund har byggt pĂ„ vĂ„r inhĂ€mtning av information frĂ„n gĂ€llande lagar, praxis och förarbeten, vilket vi sedan redogjort och sammanstĂ€llt, för att ge vĂ„ra lĂ€sare en djupare förstĂ„else inom Ă€mnet..

Syfte och frÄgestÀllningar Syftet med denna uppsats var att granska skattelagstiftningen rörande sponsring, samt att jÀmföra de befintliga reglerna rörande sponsring med Stockholms Handelskammares förslag ny lagtext. MÄlet med Handelskammarens förslag Àr att det ska bli enklare för företag att dra utgifter för sponsring. Vi hade följande frÄgestÀllningar: Varför skall sponsring vara avdragsgill? Vilka följder kan Handelskammarens nya förslag ge? Skall avtal inom sponsring vara skriftliga? Varför anses motprestation som enbart höjer goodwill och image som gÄva? Metod RÀttsdogmatisk metod, som gÄr ut pÄ att systematisera och tolka rÀttsregler med hjÀlp av lagtext, rÀttspraxis och juridiska arbeten. Resultat Enligt lag skall utgifter för att förvÀrva och bibehÄlla intÀkter dras av som kostnad, en sponsringsutgift skall alltsÄ dÀrför dras av som kostnad och dÀrmed vara avdragsgill.

I vÄr tid dÄ diverse kritiska rapporter om matematikundervisningen pÄ gymnasieskolan dykerupp och förstÀrker kÀnslan av att undervisningen inte kunskapsmÀssigt verkar fungera pÄ etttillfredstÀllande sÀtt inför arbetslivet och för fortsatta studier, Àr det avgörande att stanna uppoch kolla vad som egentligen pÄgÄr och varför.För att göra analysen sÄ enkel som möjlig uppmÀrksammas matematikundervisningensbestÄndsdelar planering, organisering och genomförande. Begreppen arbetsform ocharbetssÀtt blir centrala moment. Undervisningssituationen fokuseras. En del av den relevantadidaktik- och undervisningsteorin stÀlls mot skolverkligheten genom aktionslÀrandetsprinciper. Tre aktioner pÄgÄr.Det visar sig möjligt att berika variationen i matematikundervisningen genom ett mergenomtÀnkt samarbete mellan lÀrarna samt lÀraren/lÀrarna och eleverna.

I skrivande stund föreligger viss oklarhet vad gÀller fastighetmÀklarlagens (2011:666) tillÀmpningsomrÄde. I ett avgörande frÄn Svea hovrÀtt[1] har problematiken kring huruvida fastighetsmÀklarlagens bestÀmmelser Àr tillÀmpliga pÄ kommersiella fastighetsförmedlingar konkretiserats. FrÄgestÀllningen har varit föremÄl för diskussion i motiven till fastighetsmÀklarlagen, och efter hovrÀttens avgörande gett upphov till livlig debatt. Lagutskottet har i förarbetena till lagen framhÄllit att det inte kan betraktas sÄsom rimligt att man, i samband med en fastighetsförmedling vid en inkrÄmsaffÀr, ska vara tvungen att anlita bÄde en företags- och en fastighetsmÀklare eller att valet av överlÄtelseform[2] ska tillmÀtas nÄgon betydelse. Regeringen var av samma Äsikt som Lagutskottet, men pÄpekade att det i praktiken ÀndÄ oftast anlitas advokater vid förmedlingar av denna typ.

GrÀsrotsorganisationer, Àven kallad Non Governmental Organizations (NGO), och media har pÄ senare Är inte bara riktat uppmÀrksamhet mot multinationella företag, utan Àven den offentliga verksamhetens konsumtion har granskats. Det har medfört en samhÀllsdebatt att etiskt ansvar berör Àven offentlig upphandling. En lagÀndring i Lagen om Offentlig Upphandling (LOU), sedan juli 2010, medför att upphandlande enheter numera uppmanas att ta etisk hÀnsyn i upphandlingar. Inom privat nÀringsliv Àr etisk upphandling en del av företagets CSR-strategi, som Àr ett frivilligt Ätagande. Etisk upphandling gÄr ut pÄ att krav stÀlls pÄ leverantörer att arbeta efter uppförandekoder som frÀmjar mÀnskliga rÀttigheter i arbetslivet.

För nĂ€stan hundra Ă„r sedan började motivationsteorierna spira vilket innebar att hög produktivitet skulle belönas med hög lön följt av bland annat arbetsmiljöns pĂ„verkan samt inre och yttre drivkrafter. Även hur utökat ansvar och hur högt satta mĂ„l kan motivera oss i arbetslivet varför syftet med denna studie var att fĂ„ en bild av vilka faktorer som motiverar den anstĂ€llde om arbetet erbjuder utveckling eller ej. Fördelat i tvĂ„ grupper intervjuades totalt sex personer och det transkriberade materialet analyserades tematisk. Resultaten pekar pĂ„ att utan möjlighet till utveckling finns fortfarande en önskan om utveckling och lĂ€rande. Av störst betydelse för motivationen Ă€r uttalad uppskattning och den sociala omgivningen.

Syftet med studien var att undersöka om ett byggstopp skulle kunna intrÀffa 2013, pÄ grund av införandet av det nya begreppet kontrollansvarig. För att fÄ en realistisk bild av frÄgestÀllningen genomfördes intervjuer och en enkÀtundersökning.Problematiken uppstod nÀr den nya plan- och bygglagen (2010:900) (PBL) trÀdde i kraft den 2 maj 2011. DÄ infördes det nya begreppet kontrollansvarig för att stÀrka kontrollen och kvaliteten i byggprocessen. Lagen krÀver certifierade kontrollansvariga och detta har gett upphov till vissa problem.Enligt Boverkets statistik gÀllande certifierade kontrollansvariga, kan man konstatera att det finns en risk att det uppstÄr en brist pÄ sÄdana framöver. Nuvarande antalet certifierade Àr cirka 1500, dock uppskattar Boverket behovet till 4000 ? 8000, för att undvika ett byggstopp.