Andelen svenskar som handlar online vÀxer vilket skapar en stor potential för företag att öka sina intÀkter pÄ internet. Konkurrensen Àr dock hÄrd vilket innebÀr att webbutiker mÄste arbeta med att fÄ konsumenter att handla frÄn just sin butik. Syftet med denna studie Àr att förklara vad kunder i Sverige efterfrÄgar för att de ska bli lojala gentemot webbutiker. Studien utgÄr frÄn ett konsumentperspektiv och en enkÀtstudie har anvÀnts för att tillfrÄga konsumenter med varierande bakgrunder. För att besvara syftet har olika faktorer inom de fyra lojalitetsattributen, e-upplevt vÀrde, e-kvalitet, e-tillfredsstÀllelse samt e-förtroende anvÀnts.

Denna studie skall skapa djupare förstÄelse för hur den estetiska miljön i en livsmedelsbutik uppfattas av kunder. Vi Àmnar undersöka vikten av faktorer sÄsom fÀrg, ljus, ordning och komplexitet för att nÄ kunskap om hur de pÄverkar konsumenten samt hur de kan kombineras för att ge konsumenter ett positivt helhetsintryck av butiksmiljön. Det vi kom fram till var att om fÀrger varieras med klara skillnader och begrÀnsningar i antalet nyanser, samt vÄglÀngder i huvudsak frÄn den varma delen av ljusets spektrum sÄ finns det enligt respondenterna i denna undersökning goda chanser att skapa en lockande miljö. Vidare bör varorna vara bra upplysta, gÀrna med punktbelysning, och ljuset bör vara vitt eller av varmare karaktÀr. Vad det gÀller ordning och komplexitet sÄ finns inga klara preferenser hos respondenterna.

SamhÀllet har ett speciellt ansvar för barn och unga och inom socialtjÀnsten ska socialnÀmnden tillsammans med förÀldrarna bidra till att de unga fÄr sÀkra och trygga uppvÀxtförhÄllanden och i övrigt gynnsamma levnadsvillkor. Om ungdomar pÄ grund av sitt beteende Àr i behov av vÄrd kan socialnÀmnden omhÀnderta dessa ungdomar för att de inte ska utsÀtta sig sjÀlva för fara. Syftet med uppsatsen var att göra en utredning av 3 § i Lagen (1990:52) med sÀrskilda bestÀmmelser om vÄrd av unga (LVU) med en genusteoretisk ansats för att ta reda pÄ om paragrafen var könsneutral eller inte. Avsikten var dessutom att ta reda pÄ vad de olika rekvisiten i paragrafen betyder och hur man skulle tolka dessa. Uppsatsen var kvalitativ med en rÀttsdogmatisk ansats och det material som anvÀndes var i första hand rÀttskÀllor sÄ som lagtext, förarbeten och doktrin.

Det Àr fÄ personer som idag köper alla sina klÀder i en och samma butik. Konsumtion inom detaljhandeln har idag svag koppling till fysiska behov det Àr emotionella behov som styr konsumenten. Allt fler konsumenter fyller sina plÄnböcker med fler och fler klubbkort som ett tecken pÄ att de Àr medlemmar i butikernas lojalitetsprogram. Det kan utlÀsas en tydlig trend i att allt fler butiker anvÀnder sig av kundklubbar. Forskare menar att det skulle kunna bero pÄ att en stark förankrad marknadsföringsstrategi Àr att kopiera konkurrenterna.

Problem: Företag och marknadsförare försöker finna konsumenters behov för att sedan tillfredstÀlla dem, nÄgot som kan benÀmnas som det traditionella marknadsföringsperspektivet. Kritiska skolor mot detta traditionella synsÀtt hÀvdar att det Àr ett för smalt sÀtt att studera mÀnniskor pÄ. Faktorer som pÄverkar en konsument utelÀmnas och dÀrmed blir bilden av konsumenten ofullstÀndig. För att förstÄ konsumenters omgivning och hur deras behov pÄverkas, kan det vara av intresse att studera processen som formar dem. Vi hÀvdar att företag, till exempel SAS, kan ses som en av flera socialisationsagenter som formar segmentet affÀrsresenÀrer.

VÄrt intresse för medling vÀcktes andra terminen vid polisutbildningen i UmeÄ. Vi valde att skriva om medlingsverksamheten i UmeÄ och belysa den ur ett problem- och framtidsorienterat perspektiv. Medling vid brott Àr ett möte mellan brottsoffer och gÀrningsman, som tillsammans med en opartisk medlare försöker skapa förstÄelse för vad som hÀnt och varför. Medling bygger pÄ rÀttviseformen reparativ rÀttvisa och anvÀnds som ett komplement till det straffrÀttsliga systemet. Vi har tagit del av relevant material samt intervjuat verksamma personer.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att utreda om revisionskunder upplever att revisionen skapar ett vÀrde och vad som utgör detta eventuella vÀrde. Vi vill ocksÄ utreda om det finns skillnader mellan ett företags upplevda vÀrde beroende pÄ ÀgarförhÄllanden, revisionsbolag och kontakt med revisorn.Metod: Vi har gjort en kvantitativ undersökning genom att skicka ut en webbenkÀt till 540 aktiebolag. Den kvantitativa undersökningen kompletterades med semistrukturerade intervjuer med ekonomichefen pÄ tvÄ företag i Kristianstad för att fÄ djupare förstÄelse för aktiebolagens uppfattning av revision som vÀrdeskapande.Empiri: WebbenkÀten besvarades av 139 företag. Flertalet av respondenterna anser att revisionen ger ett ekonomiskt vÀrde, mÄnga har uppgett att de anser att revisionen fungerar som en kvalitetsstÀmpel och att reviderad finansiell information Àr mer kvalitativ Àn ej reviderad finansiell information. Resultaten pekar Àven pÄ att relationen med revisorn Àr betydande för företagens uppfattning om revisionens vÀrde.

I den hÀr rapporten har vi som författare försökt belysa de problem som finns medrÀttsintyg och dÀrmed utröna motiveringen till den nya lagen. Ett av de störstaproblemen med rÀttsintygen Àr den dÄliga kvaliteten, samt att det Àr vÀldigtkostsamt för polismyndigheterna att begÀra ut rÀttsintyg. Anledningen till denundermÄliga kvaliteten Àr att de flesta lÀkare (ej rÀttslÀkare) har för dÄligutbildning och för lite mÀngdtrÀning nÀr det gÀller utfÀrdandet av rÀttsintyg. Dettaska lösas med att utbilda ca 100 stycken rÀttslÀkare som dÄ enbart arbetar medrÀttsmedicin. För tillfÀllet finns det 20 rÀttslÀkare i landet.

Denna studie syftar till att ge en bild av varför konsumenter vÀljer att engagera sig i interaktionen genom företags kanaler pÄ sociala medier. Det empiriska underlaget insamlades genom en kvantitativ studie i form av en enkÀtundersökning samt en kompletterande textanalys av inlÀgg skrivna pÄ Twitter. Studien undersökte fyra bakomliggande processer till engagemang. Dessa engagemangsprocesser Àr socialisering, samvÀrdeskapande, lÀrande och word-of-mouth. Undersökningarna visar att socialisering och word-of-mouth Àr de största bakomliggande processerna till konsumenters engagemang i jÀmförelse med lÀrande och samvÀrdeskapande.

I denna uppsats undersöker vi relationen mellan en ideell organisation och deras givaregenom en studie av Djurens RÀtt och deras nuvarande medlemmar, före dettamedlemmar och personer som endast donerat pengar. För att belysa och diskuterarelationen anvÀnder vi en analysmodell dÀr vi analyserar varje relation utifrÄndimensionerna nödvÀndig eller ej nödvÀndig och kompatibel eller ej kompatibel, samtförekomsten av kontrakt i relationen. Detta jÀmförs med hur konsumenter beskrivs inommodellen för att visa pÄ skillnader mellan givare och konsumenter. VÄr slutsats pekarmot att den stora skillnaden Àr att medlemmarna och Djurens RÀtt arbetar mot sammamÄl, vilket gör att det inte finns nÄgon skillnad mellan Djurens RÀtts intresse ochmedlemmarnas. Beroende pÄ hur nödvÀndig varje givare bedömer sin relation medDjurens RÀtt varierar graden av interaktion, en hög grad av nödvÀndighet gör att personenblir medlem.

Syftet med denna kandidatuppsats har varit att ta reda pa? hur fo?retag inom snusbranschen planerar sin kommunikation och lyckas na? ut till sina konsumenter trots de ha?rda marknadsfo?ringsregleringarna som finns. A?ven vilka andra intressenter snusfo?retagen kommunicerar med och vad syftet med den kommunikationen a?r av intresse. Fra?gesta?llningen som fo?ljts har sa?ledes varit: Hur ser marknadskommunikationen inom snusbranschen ut, varfo?r ser den ut som den go?r och vilka konsekvenser fa?r lagstiftningen pa? kommunikationen?Metoden som anva?nds fo?r att erha?lla information fo?r att kunna uppna? va?rt syfte och svara pa? va?r fra?gesta?llning har varit intervjuer med personer inom snusbranschen som har sa?rskilda kunskaper om just kommunikation.

Tidigare forskning tyder pÄ att det med relativt stor trÀffsÀkerhet gÄr att förutspÄ en finansiell kris för ett företag. Finansiell kris har man dÄ definierat som konkurs och anvÀnt sig av finansiella nyckeltal för att rÀkna fram ett specifikt vÀrde som i sig skulle indikera ifall ett bolag stod inför hög, medel eller lÄg risk för att försÀttas i konkurs.I denna uppsats studeras nio bolag som avnoterats frÄn Stockholmsbörsen pÄ grund av konkurs under Ären 1997 till 2008. Detta i syfte att testa om de tidigare vedertagna teorierna kring konkursprediktion Àven kan appliceras med framgÄng pÄ bolag noterade pÄ Stockholmsbörsen. Modellen som författarna anvÀnt sig av kallas Z-scoremodellen och Àr en modell innehÄllande fem viktade finansiella nyckeltal, framtagen av professor Edward I. Altman.

I dagens samhĂ€lle ökar varumĂ€rken i betydelse vilket innebĂ€r ett ökat behov för företag att ha kunskap om vilken image konsumenter tillskriver deras varumĂ€rke. VarumĂ€rkesmedvetenhet och köpbeslut Ă€r teoretiska omrĂ„den inom konsumentbeteende som tidigare studerats utförligt. Dock har det saknats studier kring hur varumĂ€rkesimage pĂ„verkar konsumenters köpbeslut inom livsmedelsbranschen.Köttkonsumtionen i Sverige har ökat under senare Ă„r och charkuteriprodukter ses som vĂ€sentliga livsmedelsvaror att ha hemma. För att skapa konkurrenskraft pĂ„ marknaden Ă€r det viktigt för företag inom charkuteribranschen att tillhandahĂ„lla vetskap om den image konsumenter tillskriver deras varumĂ€rke. Det lokala Örebroföretaget Robertsons Charkuteri AB har idag inte en klar bild över vilka som utgör deras kundgrupp och har under de senaste Ă„ren kĂ€nt av en ökad konkurrens och efterfrĂ„gade dĂ€rför en marknadsundersökning gĂ€llande hur varumĂ€rkesmedvetenheten ser ut bland invĂ„narna i Örebro stad samt vilken image de tillskriver varumĂ€rket.

Syftet med denna studie inom den svenska dagligvaruhandeln Àr att studera vilken attityd konsumenter har och varför, nÀr de vÀrderar utbudet av EVM och LVM i butiken. Jag ville ta reda pÄ vilka attibut och kÀnslomÀssiga vÀrden det Àr som pÄverkar konsumenten nÀr, hon/han i sitt medvetnade positionerar EVM och LVM i förhÄllande till varandra. Eftersom problemomrÄdet utgör en kunskapslucka inom Category Management litteraturen valde jag en explorativ inriktning. Genom den kvalitativa metodens djupintervjuer sökte jag uppnÄ en förstÄelse för problemomrÄdet. det som farmkom i studien var att om man inom Category Management sÀger sig ha konsumenten i fokus sÄ mÄste butikens varumÀrkesportföljen ses över.

Denna studies syfte Àr att kartlÀgga vad elever i Ärskurs 9 har för kunskaper om och attityder till hÄllbar utveckling inom nÄgra dimensioner för att förstÄ hur de kan tÀnkas prioritera som konsumenter frÀmst nÀr det gÀller livsmedel och val i hemmet. Jag har frÀmst tittat pÄ de val eleverna kan stÀllas inför i mitt Àmne Hem- och konsumentkunskap och de val de möter som vanliga konsumenter. Mina forskningsfrÄgor Àr: Vad har eleverna för kunskaper som grund nÀr det gÀller att göra hÄllbara val?, Vad har eleverna för uppfattning av olika dimensioner av hÄllbar utveckling? och Finns det skillnader mellan könen? För att ta reda pÄ det har jag anvÀnt mig av en enkÀtundersökning med fasta svarsalternativ. Resultatet visar att ungefÀr hÀlften av eleverna visar sig ha tillrÀckliga kunskaper för att kunna göra hÄllbara val i dimensionerna kunskap, solidaritet, framtid och att 38 % hade det för dimensionen jÀmstÀlldhet.