Bakgrund: Idag finns ett ökat allmÀnt intresse för nÀrproducerat, bÄde hos konsumenter och hos kommuner. NÄgon rikstÀckande definition pÄ begreppet finns dÀremot inte. IstÀllet förknippas nÀrproducerat ofta med andra nÀrliggande begrepp sÄsom lokalproducerat, regionalt och smÄskalig odling. Att fÄ in nÀrproducerat i offentliga upphandlingar Àr dessutom svÄrt dÄ det enligt lag inte Àr tillÄtet att specifikt efterfrÄga begreppet vid upphandling.Syfte: Att undersöka vad personer involverade i kommuners livsmedelsupphandlingar har för definition av begreppet nÀrproducerat och hur detta begrepp kan fÄ betydelse dÄ kommuner genomför upphandlingar.Metod: Kvalitativ studie med hjÀlp av semistrukturerade telefonintervjuer med Ätta kommuner frÄn olika delar av Sverige. Intervjuerna transkriberades och analyserades baserat pÄ delar av grounded theory.Huvudresultat: Av studiens Ätta kommuner Àr det idag en som uttryckligen har tagit fram en definition för nÀrproducerat som de arbetar utifrÄn.

Bakgrund:Det som har dominerat den traditionella informationen i en ÅRV, sett frĂ„nexternt perspektiv, Ă€r av finansiell karaktĂ€r och Ă€r det som företag ger ut ibalansrĂ€kning, resultatrĂ€kning och kassaflödesanalys med tillhörande noter. Undersenare tid har vikten av den information som ges ut i ÅRV förĂ€ndrats och utvecklas tillen betydligt mer omfattande rapport. Betydelsen av information som Ă€r av ickefinansiell karaktĂ€r har kommit att bli mer och mer intressant. LikasĂ„ beskrivningar ochförklaringar av bĂ„de finansiella och icke finansiella delar har kommit att bli betydandeutifrĂ„n verksamhetens affĂ€rsmĂ€ssiga sammanhang.Syfte:Uppsatsens syfte Ă€r att beskriva vilken information i ÅRV som har störstpotential att öka aktieĂ€garnas förstĂ„else för företaget och dess verksamhet. Informationsom kan behövas för att underlĂ€tta i beslutssituationer angĂ„ende köpa, sĂ€lja eller behĂ„llaaktier.Metod:För att kunna uppfylla rapportens syfte har vi valt att arbeta utefter en kvalitativmetod med en aduktiv ansats.

Att hitta rÀtt i dagens snÄriga förvÀrvsdjungel Àr komplicerat. Detta arbete fokuserar pÄ de problem som möter ett förvÀrvande företag i den inledande fasen av förvÀrvsprocessen..

Bakgrund: Intresset kring intern kontroll har ökat efter att flertalet företagsskandaler har uppdagats runt om i vÀrlden. Styrelsen ska enligt Svensk kod för bolagsstyrning ansvara för företagets interna kontroll. Styrelsens intresse Àr att följa denna kod och att tillgodose omvÀrlden med en tillförlitlig finansiell rapportering, vilket bl.a. ska skydda  investerarnas kapitalplacering och företagets tillgÄngar samt att pÄ lÄng sikt ge lönsamhet. För att styrelsen pÄ bÀsta möjliga sÀtt ska tillgodose investerarna mÄste företag ha ett effektivt system för intern kontroll.

Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka vilka konsekvenser lagförslaget kan medföra genom att Ă€ven nĂ€ringsidkare kan anvĂ€nda sig av alternativet skuldsanering. Jag vill kritiskt granska huruvida den nya skuldsaneringslagen kan medföra en konkurrensrĂ€ttslig snedvridning i förhĂ„llande till de nĂ€ringsverksamheter som inte ges möjlighet till skuldsanering. Även om lagförslaget kommer att medföra sĂ„dana konsekvenser kan det Ă€ndock vara motiverat. DĂ€rför mĂ„ste dessa aspekter vĂ€gas mot lagförslaget och dess motiv. Aspekter sĂ„som nĂ€ringsidkarens skyddsvĂ€rde och effekter pĂ„ samhĂ€llet samt dess ekonomi och vilken praktisk betydelse lagen kan komma att fĂ„.

Inledning: Som svar pÄ de redovisningsskandaler som förekommit desenaste Ären sÄ tillkom lagen Sarbanes Oxley Act i USA. Lagen har ÀvenpÄverkat lÀnder runt om i vÀrlden som Àr noterade pÄ den amerikanskabörsen, dÀrav Àr Àven ett antal svenska bolag berörda av lagen. Syftet medlagen Àr att ÄterstÀlla investerares förtroende för aktiemarknaden ochgarantera att den finansiella informationen frÄn företagen stÀmmer överensmed verkligheten. För att sÀkerstÀlla tillförlitligheten i de finansiellarapporterna sÀtts interna kontroller upp i företagen som gör det lÀttare attupptÀcka fel och bedrÀgerier i god tid. Intern kontroll innebÀr att man följerupp styrningen av verksamhetens processer.

Bakgrund: 1 januari 2013 kommer Direktivet (2009/138/EG) för Solvens II att implementeras. Detta kommer ske samtidigt inom Europeiska Unionen (EU) och kommer leda till en harmonisering av försÀkringslagstiftning i medlemsstaterna. Tidigare svensk lagstiftning, FörsÀkringsrörelselagen (2010:2043), kommer med andra ord att anpassas till det nya regelverket. RegelÀndring kan komma att pÄverka svenska försÀkringsbolags bedrivna kapitalförvaltning.Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka om svenska försÀkringsbolag utifrÄn rÄdande lagstiftning kan bedriva en, enligt finansiell teori, rationell kapitalförvaltning och om möjligheten till att bedriva en rationell kapitalförvaltning kommer att förÀndras i och med implementeringen av Solvens II.Genomförande: En genomgÄng av dagens regelverk, FörsÀkringsrörelselagen, samt Direktivet (2009/138/EG) för Solvens II kommer att presenteras. Utöver detta har fem stycken intervjuer med svenska försÀkringsbolag genomförts.Slutsats: Dagens lagstiftning ger inte möjligheter till att bedriva en rationell kapitalförvaltning fullt ut.

Syfte:Uppsatsen syftar till att beskriva samt analysera hur svenska kvinnliga konsumenter uppfattar och förhÄller sig till den presenterade livsstilen. Vidare Àr syftet med uppsatsen att ta fram en modell för analys av livsstil, med denna modell som verktyg kan vi analysera livsstil som presenteras via publicerade bilder i bloggar.Design och metod:Studien presenterar en kvalitativ analys, i form av en innehÄllsanalys samt fokusgruppsintervjuer. I det inledande stadiet identifieras bloggar samt talespersoner som uppfyller de kriterier som tagits fram för livsstilsbloggar. Sedan sorterades bloggbilderna i olika kategorier. Sedan kvantifieras bloggbilderna i respektive kategori för att sedan genom innehÄllsanalys analysera innehÄllet i de olika kategorierna.

Den 1 januari 1998 infördes en ny lag nÀr det gÀller redovisning av pensioner i kommuner. Tidigare belastades resultatet med en kostnad nÀr pensionspengarna utbetalades. Nu skulle kommunernas pensionsskulder som upparbetats innan detta datum endast redovisas med en not, som en ansvarsförbindelse. Detta medför att landets kommuner enligt lag ska inneha en skuld som inte ska ingÄ i balansrÀkningen.Vi har kommit fram till att kommunerna redovisar pÄ olika sÀtt, vissa vÀljer att bryta mot lagen och lyfta fram hela pensionsskulden i balansrÀkningen medan merparten av de undersökta kommunerna vÀljer att följa lagen och pÄ sÄ sÀtt inneha en dold skuld i balansrÀkningen. Detta har medfört att en av kommunerna har en negativ soliditet nÀr de rÀknar med den dolda pensionsskulden till pensionsskulden som redovisas i balansrÀkningen.

Konkurrensen för att synas pÄ marknaden blir allt hÄrdare och metoderna för att sticka ut frÄnmÀngden blir mer och mer drastiska. Det blir viktigare för de olika företagen pÄ marknaden attdra till sig uppmÀrksamheten till tÀnkbara konsumenter för att kunna öka försÀljningen ochdÀrmed Àven lönsamheten. Ett sÀtt att skapa intresse pÄ Àr att anvÀnda marknadskommunikationför att göra mÀnniskor uppmÀrksamma pÄ ett bestÀmt förmÄl eller varumÀrke. Metoderna somanvÀnds med avseende att skapa uppmÀrksamhet kan anses vara opassande att anvÀnda imarknadskommunikation, vad gÀller stötande eller diskriminerande marknadsföring.I dagens samhÀlle kan det verka som om det inte finns nÄgra grÀnser för vad som anses varalÀmpligt att anvÀnda i marknadsföringssyfte. Vi har valt att undersöka vilken effekt denna typ avmarknadskommunikation har pÄ unga konsumenter i vÄr uppsats.

Bakgrund: Företagsrekonstruktioner Àr sÀllan anvÀnda trots att de ger en samhÀllsekonomisk vinst genom att bidra med fler arbetstillfÀllen och genom att rÀdda affÀrsverksamheter. Tidigare studier har kritiserat lagen som reglerar företagsrekonstruktioner och Àven rekonstruktionsprocessen i sig. Studien undersöker inte varför en rekonstruktion inte fungerar utan fokuserar pÄ ett företag som faktiskt har överlevt en rekonstruktion. Hur ser rekonstruktionsprocessen ut, vilka faktorer pÄverkar, hur anvÀnds redovisningens information och ifall nyckeltalen kan indikera pÄ en framtida betalningsoförmÄga, Àr problemfrÄgor som studien kommer att behandla.Syfte: Huvudsyftet med studien Àr att identifiera och belysa de informationskÀllor som tillÀmpas under rekonstruktionsprocessen. Ett delsyfte Àr att identifiera varje enskild faktor; juridisk information, redovisningens information och företagsledningens roll.Metod: Syftet har besvarats genom en fallstudie av ett specifikt företag och en triangulÀr insamlingsmetod har anvÀnts.

I dagens moderna samhÀlle möts en mÀnniska av flera tusen olika kommersiella budskap varje dag, i hemmet, pÄ gatan, i butiker och i andra offentliga miljöer. Vi ser t.ex. logotyper överallt, pÄ kaffekoppar, galgar, hus och klÀder och de Àr idag en sÄdan sjÀlvklarhet i vÄra liv att de flesta av oss knappt reagerar lÀngre pÄ alla de reklambudskap som angriper oss. KlÀder Àr en produktkategori dÀr varumÀrket ofta spelar stor roll och det som gör varumÀrken pÄ klÀder speciella Àr att de ofta har synliga logotyper som man bÀr med sig genom vardagen. DÀrigenom kan man sÀga att vi som konsumenter fungerar som vandrande reklampelare för företagen.

Bakgrund:Det som har dominerat den traditionella informationen i en ÅRV, sett frĂ„nexternt perspektiv, Ă€r av finansiell karaktĂ€r och Ă€r det som företag ger ut ibalansrĂ€kning, resultatrĂ€kning och kassaflödesanalys med tillhörande noter. Undersenare tid har vikten av den information som ges ut i ÅRV förĂ€ndrats och utvecklas tillen betydligt mer omfattande rapport. Betydelsen av information som Ă€r av ickefinansiell karaktĂ€r har kommit att bli mer och mer intressant. LikasĂ„ beskrivningar ochförklaringar av bĂ„de finansiella och icke finansiella delar har kommit att bli betydandeutifrĂ„n verksamhetens affĂ€rsmĂ€ssiga sammanhang.Syfte:Uppsatsens syfte Ă€r att beskriva vilken information i ÅRV som har störstpotential att öka aktieĂ€garnas förstĂ„else för företaget och dess verksamhet. Informationsom kan behövas för att underlĂ€tta i beslutssituationer angĂ„ende köpa, sĂ€lja eller behĂ„llaaktier.Metod:För att kunna uppfylla rapportens syfte har vi valt att arbeta utefter en kvalitativmetod med en aduktiv ansats.

SAMMANFATTNINGInledning: Den som begÄr ett brott under allvarlig psykisk störning kan överlÀmnas till rÀttspsykiatrisk vÄrd istÀllet för fÀngelse enligt lagen för rÀttspsykiatrisk vÄrd (SFS 1991:1129). Inom den rÀttspsykiatriska slutenvÄrden Àr sjuksköterskans uppgift att vÄrda patienten under frihetsberövning för att skydda samhÀllet frÄn patienten.Syfte: Att belysa sjuksköterskans upplevelse av att omvÄrda patienter under lagen av rÀttspsykiatrisk vÄrd.Metod: En kvalitativ intervjustudie, nio sjuksköterskor med erfarenhet av rÀttspsykiatrisk vÄrd intervjuades. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: Huvudresultatet Àr temat omvÄrdnaden Àr nyckeln tillbaka till ett fungerande liv i samhÀllet. Ur temat lyftes sex kategorier: Att se patienten som medmÀnniska, Att fÄ patienten delaktig i vÄrden, MÄl och delmÄl mot Äteranpassning, Samtal som omvÄrdnadsÄtgÀrd, Balansera vÄrda och vakta, och VÄrda med stöd av lagen. Resultatet visar att sjuksköterskorna betonar respekt för patientens mÀnniskovÀrde och reflekterar över sitt eget och patientens agerande.

I den hÀr magisteruppsatsen studeras den interna kommunikationen pÄ Stadium AB genom en fallstudie och tvÄ enkÀtundersökningar. Författarna har undersökt huruvida den interna kommunikationen har en avgörande roll dÄ företagsledningen skall förmedla önskad image och funktionell kvalitet till konsumenterna, samt vilken roll den interna kommunikationen har för konsumenternas uppfattning om företaget.Studien visar att Stadiums företagsledning förmedlar en stor mÀngd budskap, sÄsom vision, affÀrsidé, vÀrderingar och mission till sina anstÀllda. De anstÀllda har svÄrighet att ta till sig all denna information och kan dÀrför inte sprida vidare dessa budskap till konsumenterna. Vidare visar studien att konsumenterna till viss del uppfattar Stadium pÄ det sÀtt som företagsledningen önskar. Det gÄr dock att finna vissa faktorer dÀr företagsledningens och konsumenternas uppfattningar mÀrkbart skiljer sig ifrÄn varandra.Studien har genomförts i tre olika faser.