SammanfattningStudien Àr Àmnad för dem som Àr intresserade av socialt utvecklingsarbete. Genom att nÀrmare studera insatsen placeringar av barn hos professionella fosterförÀldrar som Àr ett nytt fenomen inom det sociala arbetet i RumÀnien, mÄlar studien upp en bild av hur socialt arbete Äterskapas i ett postkommunistiskt land. Uppsatsens syfte Àr att förstÄ socialarbetares praktiska arbete i RumÀnien med placeringar av barn hos professionella fosterförÀldrar. De tvÄ forskningsfrÄgorna som har besvarats Àr: vilken roll har socialarbetare i arbetet med placeringar av barn hos professionella fosterförÀldrar? och vilket handlingsutrymme och makt har socialarbetare i det praktiska arbetet med placeringar av barn hos professionella fosterförÀldrar? För att uppnÄ studiens syfte har det genomförts en kvalitativ studie med halvstrukturerade intervjuer.

Denna studie Àr en rÀttsdogmatisk studie som behandlar vem som Àr befÀlhavare pÄ en fritidsbÄt, samt vem som enligt sjölagen 20:4 har en uppgift som Àr av vÀsentlig betydelse för sÀkerheten till sjöss, i samband med sjöfylleri. Slutsatsen Àr att lagen Àr svÄr att tolka. MÄnga, inkluderat mÄnga av landets domstolar, utgÄr ifrÄn att den som framför bÄten Àr ensam ansvarig för bÄtens framförande, det vill sÀga bÄtens befÀlhavare, och dÀrmed den enda i bÄten som mÄste vara nykter. Men Àr det verkligen lagens andemening? Av rÀttskÀllorna kan man uttyda att det i de flesta fall Àr Àgaren till fritidsbÄten som anses vara befÀlhavare, om han finns ombord.

Det nuvarande kapitlet i brottsbalken som handlar om sexualbrott tillkom 1984. Innan dess hade samma regler gÀllt i över tjugo Är. Den Àldre rÀtten speglade gamla tiders moraluppfattningar. Om flickan, till exempel, betett sig inbjudande innan övergreppet fick hon skylla sig sjÀlv. DÄ bedömdes övergreppet som mindre grovt.

Global Reporting Initiative (GRI) Àr en oberoende internationell organisation som utfÀrdar riktlinjer för företag att följa nÀr de upprÀttar en hÄllbarhetsredovisning. Den svenska regeringen beslutade att lagstadga hÄllbarhetsredovisningen för statliga företag. Lagen började gÀlla den 1 januari 2009. GRI innehÄller tre nivÄer, A, B och C. Genom att företagen fÄr hÄllbarhetsredovisningen bestyrkt av en oberoende granskare fÄr de ett plustecken bakom bokstaven.

Denna studie har som syfte att klargöra ersÀttningsmöjligheterna vid skador orsakade av underÄriga. Huvudsakligen tar uppsatsen sikte pÄ de fall dÀr skadevÄllaren pÄ grund av sin ringa Älder inte kan ÄlÀggas skadestÄndsansvar. Detta resulterar ett uppenbart problem: genom att den underÄrige inte kan ÄlÀggas skadestÄndansvar förlorar den skadelidande möjligheten att erhÄlla ersÀttning för den skada som uppkommit. FrÄgan blir om vÄrdnadshavarnas tillsynsplikt kan utgöra ett komplement till den underÄriges eget ansvar? NÄgot som fÄr en stor betydelse i detta avseende, Àr förekomsten och innebörden av ansvarsförsÀkringen.

Bakgrund:Det som har dominerat den traditionella informationen i en ÅRV, sett frĂ„nexternt perspektiv, Ă€r av finansiell karaktĂ€r och Ă€r det som företag ger ut ibalansrĂ€kning, resultatrĂ€kning och kassaflödesanalys med tillhörande noter. Undersenare tid har vikten av den information som ges ut i ÅRV förĂ€ndrats och utvecklas tillen betydligt mer omfattande rapport. Betydelsen av information som Ă€r av ickefinansiell karaktĂ€r har kommit att bli mer och mer intressant. LikasĂ„ beskrivningar ochförklaringar av bĂ„de finansiella och icke finansiella delar har kommit att bli betydandeutifrĂ„n verksamhetens affĂ€rsmĂ€ssiga sammanhang.Syfte:Uppsatsens syfte Ă€r att beskriva vilken information i ÅRV som har störstpotential att öka aktieĂ€garnas förstĂ„else för företaget och dess verksamhet. Informationsom kan behövas för att underlĂ€tta i beslutssituationer angĂ„ende köpa, sĂ€lja eller behĂ„llaaktier.Metod:För att kunna uppfylla rapportens syfte har vi valt att arbeta utefter en kvalitativmetod med en aduktiv ansats.

Den hÀr uppsatsen handlar om patientjournaler, och om hur de förhÄller sig till Patientdatalagens paragraf 13. Enligt patientdatalagen ska patientjournaler vara tydligt utformade och sÄ lÀtta som möjligt att förstÄ för patienten. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur journalerna, och skribenterna bakom, förhÄller sig till lagen. Ett annat syfte med uppsatsen Àr att undersöka patientjournalen som genre. Genreanalysen och Per Ledins definition av genrer utgör uppsatsens teoretiska ram.Materialet för undersökningen Àr sex stycken journaler frÄn Karolinska sjukhuset (KS).

Skuldsaneringslagen trÀdde i kraft 1994 och innebÀr att överskuldsatta personer kan fÄ en chans att bli skuldfria. Detta genom att under en begrÀnsad tid leva pÄ existensminimum och under denna tid avbetala sÄ mycket som möjligt pÄ sina skulder. Den bakomliggande orsaken till Skuldsaneringslagen var att efter 1980-talet hade de svenska hushÄllen ökat sin belÄning avsevÀrt och fastighetskraschen i början av 1990-talet hade försatt mÄnga i en ekonomisk hopplös situation.För att avgöra vilka som ska beviljas skuldsanering stÀller lagstiftaren vissa krav pÄ vilken typ av skulder och under vilka förutsÀttningar som en gÀldenÀr kan beviljas skuldsanering, dessa krav Äterfinns i 4 § Skuldsaneringslagen. Vad dessa krav innebÀr kan inte utlÀsas direkt ur lagtexten, utan en studie av förarbeten och praxis mÄste ske.Skuldsaneringslagen har nu funnit i 12 Är och en mÀngd fall har varit upp till prövning i domstol och dÀr har den huvudsakliga frÄgan varit om de krav som uppstÀlls i 4 § har uppfyllts eller inte. Under denna tid har Àven Skuldsaneringslagen varit föremÄl för ett flertal statliga utredningar och dessa har utmynnat i ett förslag till en ny skuldsaneringslag.

Detta arbete Àr gjort med syfte att fÄ fram en bra planlösning för det tilltÀnkta bygget pÄ gÄrden SkÀrvinge. För att komma fram till en bra planlösning har det lÀsts en rad med olika rapporter, forskningartikel, m.m. för att fÄ olika vinklingar pÄ vad som krÀvs för att kunna fÄ fram en bra planlösning. Det har Àven gjorts en studie pÄ andra befintliga robotgÄrdar för att pÄ sÄ vis fÄ med hur det fungerar i praktiken. För att kunna jÀmföra gÄrdarna har ett frÄgeformulÀr anvÀnds.

The Swedish public procurement correspond to approximately 400 milliard Swedish crowns every year which corresponds to about a fourth of the Swedish Gross National Product. Setting proper demands in the procurement is a useful tool to drive the development towards more environmentally adapted products and provisions. The Act on Public Procurement (Lagen om offentlig upphandling, 1992:1528) gives the municipalities opportunities to consider environmental properties during the procurement. This combined literature and empirical study investigates the experiences made by the three municipalities Ludvika, BorlÀnge and Smedjebacken during the process of certifying their school kitchens as organic in cooperation with KRAV. The main conclusion is that without compassion and curiosity for developing a green public procurement changes can be hard to implement.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur energideklarationen har tagits emot och pÄverkat fastighetsÀgares arbete med energifrÄgor i flerbostadshus i GÀvle.Metod: Denna uppsats baseras pÄ kvalitativa intervjuer med fastighetsÀgare i GÀvle. FastighetsÀgarna som har medverkat Àr frÄn den kommunala och privata hyressektorn samt kooperativa bostadsrÀttsorganisationer och privata bostadsrÀttsföreningar. Intervjumaterialet har sammanstÀllts i fem olika kategorier i löpande text med förtydligande tabeller och diagram.Resultat och slutsats: Endast tre av de sju tillfrÄgade fastighetsÀgarna Àr helt fÀrdiga med energideklarationerna. Alla respondenter anser att energideklarationen Àr bra över lag, men det finns Àven flera saker som de anser Àr negativt med energideklarationen. Majoriteten av respondenterna anser att de inte har gjort nÄgra större förÀndringar i och med den nya lagen, de jobbade redan med energibesparande ÄtgÀrder innan energideklarationerna genomfördes.Förslag till fortsatt forskning: I uppsatsen har vi inte tagit hÀnsyn till de boende och deras pÄverkan av energiförbrukningen.

With the political situation that prevails in the world, the need for contingency planning for the ecclesiastical heritage has become actualized with the aim of protecting the churches and their assets in war and armed conflicts. In accordance with Kulturmilj?lagen (SFS 1988:950) chapter 4 ? 15a, the Church of Sweden and its organizational parts are responsible for ensuring that contingency plans for the ecclesiastical heritage are established. In the legal statutes, it is not clear how this is to be carried out, who is responsible for all practical aspects or what is to be protected, something that creates gaps of knowledge regarding logistics, roles and selection. This means that there is currently a lack of principles and practice around the protection of the ecclesiastical cultural heritage, as contingency planning for cultural heritage is a fairly new phenomenon that has not been practiced in times of peace.

In 1993 the internal market within the European Union was formed and ensured free movement of goods, services, capital and people. This led to the removal of trade barriers between members of the European Union. When opening up for competition, price differences between countries decreased and more jobs were created. A single currency was introduced by eleven countries in 1999 with the goal of reducing transaction costs, eliminating exchange rate risk and to further simplify trade. In 2001 Greece joined the collaboration and introduced the euro.

För att tillgodose allmĂ€nhetens behov av vĂ€gar, kraft- och vattenledningar med mera, fĂ„r mark tas i ansprĂ„k. ExpropriationsĂ€ndamĂ„l och ersĂ€ttningsbestĂ€mmelser för att tvĂ„ngsvis ta mark i ansprĂ„k, finns stadgat i Expropriationslagen (SFS 1972:719). Genom Ă„rhundraden har kritik framförts mot höga kostnader för att fĂ„ Ă„tkomst till mark vilket motiverat sĂ€nkningar av ersĂ€ttning för mark. År 2010 genomfördes Ă€ndringar i ersĂ€ttningsbestĂ€mmelserna som syftade till att höja markersĂ€ttningen. Förhandlingar ska alltid föras vid markĂ„tkomst för att efterstrĂ€va frivilliga uppgörelser.

Denna uppsats Àr en komparativ studie mellan svensk och norsk arbetslagstiftning. Arbetet belyser likheter och skillnader mellan lÀnderna i vad som utgör saklig grund för alkoholrelaterade uppsÀgningar. Vid en överskÄdlig blick mellan lÀndernas arbetslagstiftning Àr det mycket som kan förefalla lika dÄ den svenska lagen om anstÀllningsskydd ligger som förebild för den norska motsvarigheten arbeidsmiljÞloven. Vid en nÀrmare studie upptÀcker man dock skillnader i lÀndernas rÀttstillÀmpning gÀllande synen pÄ alkoholmissbruk pÄ arbetsplatsen. I Sverige görs det en skillnad mellan alkoholmissbruk av misskötselkaraktÀr och alkoholmissbruk av sjukdomskaraktÀr.