SamhÀllet har ett ansvar för att prioritera barnen dÄ dessa Àr en sÄrbar grupp. En mÄngfald av studier visar pÄ att flertalet av barn som lever med förÀldrar med svÄrigheter som exempelvis psykisk sjukdom, allvarlig fysisk sjukdom och missbruksproblematik löper en högre risk att drabbas av ohÀlsa bÄde pÄ kort och pÄ lÄng sikt. Detta förhÄllande ledde till att nya bestÀmmelser infördes den 1 januari 2010 bestÀmmelser i hÀlso- och sjukvÄrdslagen (2009:979, 2 g §) och patientsÀkerhetslagen (2010:659, 6 kap. 5 §) som rör barn som anhöriga. Denna lagtext innebÀr att hÀlso- och sjukvÄrdpersonal sÀrskilt bör uppmÀrksamma barnen och stÀrka barnens rÀtt till information, rÄd och stöd dÄ barnets förÀlder eller vÄrdnadshavare har fysiska eller psykiska svÄrigheter i sÄdan allvarlig grad att det pÄverkar den vuxnes förÀldraförmÄga.

Uppsatsen Àr en komparativ studie av konfliktlösningen i Indonesiens provinser Aceh och West Papua. Att förstÄ och förklara de likartade fallens olika utslag i konfliktlösning har varit huvudsyftet med studien, dÄ Aceh idag uppnÄtt fred medan Papua Àr mycket oroligt trots likartade försök frÄn regeringens sida till konfliktlösning i provinserna. Ytterligare syften har varit att applicera lÀrdomar frÄn Aceh attraktiva för Papua, liksom att generellt kunna identifiera svagheter och styrkor i konfliktlösning. Human needs -teorin har utgjort det teoretiska ramverket med fokus pÄ mÀnskliga behov som sÀkerhet, identitet, erkÀnnande och politiskt deltagande, vilka bör vara föremÄl för konfliktlösningen, samt vikten av en medlande tredje part. Special Autonomy Law applicerades pÄ provinserna 2001 utan större framgÄng delvis, p.g.a.

Uppsatsen har som syfte att ta reda pÄ vilka faktorer som ligger bakom att en kommun vÀljer att ha med starkare djurskyddskrav i sin upphandling av livsmedel. NÀr en offentlig myndighet ska köpa in en vara eller tjÀnst mÄste de följa vissa regler, dessa regler finns beskrivna i Lagen om offentlig upphandling (LOU) och Àr EU-gemensamma, vilket betyder att alla medlemslÀnder i EU mÄste följa dem. NÀr RÀttviks och Sigtunas kommuner skulle begÀra en ny anbudsförfrÄgning för upphandling av livsmedel valde de att i underlaget ha med starkare djurskyddskrav. BÄda kommunerna blev stÀmda av leverantörerna som ansÄg att de starkare djurskyddskraven bröt mot LOU. BÄda kommunerna hade rÀknat med att bli stÀmda redan innan de la ut förfrÄgningen men valde ÀndÄ att fortsÀtta med processen.

Vi har i denna uppsats studerat institutet delgivning. Vi har undersökt hur det faktiskt skall utföras och vilken befogenhet som krĂ€vs för den enskilde tjĂ€nstemannen för att fĂ„ utföra delgivningar av olika slag. Undersökningsobjektet har varit den svenska Kronofogdemyndigheten, dĂ€r vi har iakttagit hur de anvĂ€nder sig av delgivning och delgivare i den dagliga verksamheten. Vi har specifikt studerat det speciella förordnande som Kronofogden har tilldelat vissa av sina delgivare för att fĂ„ utföra sĂ„ kallad spikning. Vi har genomfört undersökningen utifrĂ„n den rĂ€ttsdogmatiska metoden dĂ€r lagen Ă€r den frĂ€msta kĂ€llan. Övriga kĂ€llor har varit bland annat relevant doktrin, interna direktiv samt beslut.

Bakgrund: Kvinnlig könsstympning Ă€r ett ingrepp dĂ„ kvinnans klitoris, inre blygdlĂ€ppar och yttre blygdlĂ€ppar skĂ€rs bort och sys ihop i ett icke-medicinskt syfte, det finns fyra olika typer. Är vanligast förekommande i 29 lĂ€nder. Lagen förbjuder att utföra könsstympning med eller utan flickornas samtycke. Det blir allt vanligare att mĂ€nniskor frĂ„n andra lĂ€nder med annorlunda seder och traditioner bosĂ€tter sig i Sverige, detta leder till att sjuksköterskor möter mĂ€nniskor med annan hĂ€rkomst.Syfte: Syftet var att studera hur kvinnor upplever könsstympning samt bemötandet inom vĂ€sterlĂ€ndsk vĂ„rd efter ingreppet.Metod: Den kvalitativa studien byggde pĂ„ sex biografier dĂ€r kvinnorna utsatts för könsstympning och sedan mött vĂ„rden i vĂ€stvĂ€rlden. Biografierna analyserades med kvalitativ innehĂ„llsanalys.Resultat: Tre kategorier genomlyser resultatet; Att lida i det tysta, Makt och kontroll och Mötet med vĂ„rden.Slutsats: De krĂ€vs information och utbildning för förebyggandet av könsstympning och för att identifiera flickor i riskzon.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur nÄgra barn upplever insatsen kontaktfamilj, hur nÄgra socialsekreterare anser att bistÄndet kontaktfamilj ter sig ur barnens perspektiv samt via intervjuerna av socialsekreterarna och aktstudier undersöka hur barnens perspektiv tas tillvara i handlÀggningen kring kontaktfamiljsÀrenden.Studiens frÄgestÀllningar fokuserar pÄ hur det Àr för barn att vara i en kontaktfamilj. Ytterligare frÄgestÀllningar Àr hur barnens perspektiv tas tillvara i möten och handlÀggning i beslut gÀllande kontaktfamilj.Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ metod, dÀr jag intervjuat tolv barn, nio socialsekreterare i barn- och familjegrupp och gÄtt igenom 25 akter. De teoretiska utgÄngspunkterna Àr det utvecklingsekologiska perspektivet, salutogena teorier, teorier om samtal med barn och familjemönster.Resultaten visar att barnen till stor del Àr positiva till insatsen kontaktfamilj och att de genom kontaktfamiljerna fÄr möta positiva och vÀlfungerande vuxenförebilder och att socialsekreterarna tror att det Àr positivt för barnen att vara i en kontaktfamilj. I intervjuerna med barnen framskymtar förstÄelse inför förÀldrarnas situation och barnens svÄrigheter att pÄverka sin vistelse i kontaktfamiljen. I intervjuerna och akterna framkommer att barnens perspektiv inte alltid blir synligt.

Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av tvÄngsÄtgÀrder i form av fastspÀnning samt isolering inom den psykiatriska tvÄngsvÄrden. Bakgrund: Lagen om psykiatrisk tvÄngsvÄrd innebÀr att samhÀllet har förmÄgan att beröva en individ sin frihet om denne lider av en allvarlig psykisk störning. Det förekommer tvÄngsÄtgÀrder sÄ som fastspÀnning och isolering, dessa ska utövas med sÄ stor hÀnsyn som möjligt till patienten. Metod: Denna studie Àr en systematisk litteraturstudie som Àr baserad pÄ 11 vetenskapliga artiklar som Àr begrÀnsade mellan 2002 och 2014. Resultat: En del patienter ansÄg att fastspÀnning Àr en nödvÀndig ÄtgÀrd men ÀndÄ Àr det mÄnga som har negativa erfarenheter av dessa.

Lagstiftningen som reglerar förhÄllandet mellan arbetsgivare och arbetstagare Àr arbetsrÀtten som regleras i lagen (1982:80) om anstÀllningsskydd (LAS). Saklig grund mÄste uppfyllas för uppsÀgning samt avsked, för att dessa tvÄ ska vara giltiga i en rÀttsprocess. Detta innebÀr att arbetstagaren mÄste grovt ha Äsidosatt sina Ätaganden, detta kan exempelvis ske vid missbruk eller narkotikainnehav vilket framkommer i de rÀttsfall som behandlas i uppsatsen. Innan ett avsked eller uppsÀgning bör arbetsgivaren se över ett antal kriterier i valet av de tvÄ olika vÀgarna sÄsom omplacerings- och rehabiliteringsskyldigheten. En nÀrmare granskning av de lagar samt kostnader som kan uppstÄ i och med den rÄdande lagstiftningen kommer att ses över.

Miljö- och klimatfrÄgor diskuteras flitigt bÄde hos privatpersoner och pÄ myndighetsnivÄ. Det blir allt viktigare för oss alla att anpassa oss till denna förÀndring i samhÀllet. Myndigheterna kommer stÀndigt med nya lagar och förordningar som leder till att företag behöver tÀnka mer pÄ miljön. Ett steg i denna utveckling Àr införandet av handel med utslÀppsrÀtter dÀr intentionerna Àr att minska utslÀppen frÄn industrin. Den andra perioden har precis börjat och en ny tar vid 2012 dÄ nya branscher sÄ som flyget inkluderas i denna handel.

En av de vanligaste insatserna inom den sociala barnavÄrden Àr familjehemsplaceringar av barn. Det Àr kommunen som har det övergripande ansvaret för placeringen. Det Àr vidare samhÀllets ansvar att enligt lag se till att den unga kommer ifrÄn en otrygg, bristfÀllig tillvaro och fÄr god vÄrd i familjehemmet. SocialnÀmnden beslutar om vÄrden som antingen sker frivilligt med stöd av SocialtjÀnstlagen, eller med tvÄng med stöd av Lagen med sÀrskilda bestÀmmelser om vÄrd av unga. Syftet med uppsatsen Àr att förklara vad begreppet rÀttssÀkerhet innebÀr, bÄde utifrÄn en allmÀn definition och mer specifikt vid socialnÀmndens utredning och beslut om familjehemsplacering av barn och unga.

I denna undersökning jÀmförs upphovsrÀttslagens syn pÄ original och kopiering med den syn som allmÀnt rÄder i konstvÀrlden. Min frÄgestÀllning Àr: pÄ vilket sÀtt har appropriering förÀndrat synen pÄ originalitet och kopiering i konsten och hur samstÀmmer den med upphovsrÀttslagens syn? Appropriering Àr ett begrepp som i konstnÀrliga sammanhang anvÀnts sedan 1980-talet och betyder att man tar nÄgot och gör det till sitt eget. Den konstnÀr som Àr mest kÀnd för sina approprieringar Àr Sherrie Levine som mÄlade kopior av Àldre kÀnda konstnÀrers verk och fotograferade andra kÀnda konstnÀrers fotografier och stÀllde ut dem som sina egna. Men Àven tidigare har konstnÀrer utnyttjat andras bilder och material för egna konstnÀrliga syften.

Idén till denna studie uppkom efter att vi tagit del av en tidigare studie. Den tidigare studien behandlade bilder i Ärsredovisningar och de tog upp olika budskap ett företag sÀnder via dessa. Resultaten de kom fram till var att företag har förutsÀttningar för att arbeta medvetet med att skapa budskap genom bilder i Ärsredovisningar. VÄr uppsats gÄr ut pÄ att undersöka om budskapen ett företag sÀnder via bilderna i Ärsredovisningen nÄr fram till mottagaren. ProblemfrÄgan vi har Àr: nÄr de budskap ett företag skickar via bilderna i Ärsredovisningen fram till dess mottagare? Syftet med arbetet Àr att undersöka om de budskap som sÀnds via bilderna i Ärsredovisningar nÄr fram till mottagaren.

Skatteflykt Àr ett problem som har funnits och diskuterats under lÄng tid. Det har diskuterats hur skatteflykt kan definieras och vad som ingÄr i begreppet. FrÄgan har dÀrmed uppkommit hur det ska bemötas och vilka motÄtgÀrder som ska eller bör tillÀmpas. Av central betydelse för diskussionen Àr legalitetsprincipen och att skatt endast ska tas ut med stöd i lag. Att hitta en metod som bÄde Àr effektiv och rÀttssÀker har visat sig svÄrt och flera av motÄtgÀrderna har mötts av kritik.

AsylrÀtten finns till för att hjÀlpa mÀnniskor i nöd som pÄ grund av förföljelse eller fara för sitt liv och hÀlsa tvingas söka uppehÀlle i annat land. TyvÀrr finns det mÀnniskor som utnyttjar denna rÀtt i kriminella syften. För att dessa mÀnniskors möjlighet att begÄ brott under oriktiga identiteter skall minska krÀvs ett nÀra samarbete mellan Migrationsverket, UtlÀnningsnÀmnden, polisen och Äklagarmyndigheterna samt ett grÀnsöverskridande samarbete över nationsgrÀnserna sÄvÀl inom som utom de lÀnder som ingÄr i Europeiska Unionen och Schengensamarbetet. Andelen mÀnniskor som söker asyl i Sverige utan giltiga identitetshandlingar har ökat drastiskt de senaste Ären och ligger idag pÄ över 90%. Avsaknaden av identitetshandlingar försvÄrar Migrationsverkets utredningsarbete och medför Àven svÄrigheter för polisen i lagföringsarbetet.

Skuldsaneringslagen trÀdde i kraft 1994 och innebÀr att överskuldsatta personer kan fÄ en chans att bli skuldfria. Detta genom att under en begrÀnsad tid leva pÄ existensminimum och under denna tid avbetala sÄ mycket som möjligt pÄ sina skulder. Den bakomliggande orsaken till Skuldsaneringslagen var att efter 1980-talet hade de svenska hushÄllen ökat sin belÄning avsevÀrt och fastighetskraschen i början av 1990-talet hade försatt mÄnga i en ekonomisk hopplös situation.För att avgöra vilka som ska beviljas skuldsanering stÀller lagstiftaren vissa krav pÄ vilken typ av skulder och under vilka förutsÀttningar som en gÀldenÀr kan beviljas skuldsanering, dessa krav Äterfinns i 4 § Skuldsaneringslagen. Vad dessa krav innebÀr kan inte utlÀsas direkt ur lagtexten, utan en studie av förarbeten och praxis mÄste ske.Skuldsaneringslagen har nu funnit i 12 Är och en mÀngd fall har varit upp till prövning i domstol och dÀr har den huvudsakliga frÄgan varit om de krav som uppstÀlls i 4 § har uppfyllts eller inte. Under denna tid har Àven Skuldsaneringslagen varit föremÄl för ett flertal statliga utredningar och dessa har utmynnat i ett förslag till en ny skuldsaneringslag.