Inom stödverksamhet för vuxna med utvecklingsstörning, som regleras enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, 1993:387 ) har personalens bemötande en avgörande betydelse för kvaliteten och möjligheten till delaktighet. Syftet med detta arbete Àr att belysa, tolka och förstÄ hur personal i denna stödverksamhet ser pÄ sin kompetens, och hur de upplever att de kan tillÀgna sig och utveckla denna. Med en narrativ ansats, dÀr mÀnniskans behov av att berÀtta ses som en existentiell förutsÀttning, har svaren sökts med intervjun som metod. Med fokus pÄ dialog har de teoretiska utgÄngspunkterna centrerats till begreppen kompetens, kunskap, berÀttelse och en kommunikationsteori som sÀtter dialogen i centrum, Michael Bachtins teori om dialogicitet. Intervjupersonerna ser bÄde yrkesmÀssiga och personliga hÀndelser som avgörande för hur deras syn pÄ yrkesrollen förÀndrats över tid.

Syftet med denna rapport Àr att undersöka hur After Action Debriefing (AAD) fungerar pÄ polismyndigheten i Södermanlands lÀn. Rapporten har sin utgÄngspunkt i Äsikter frÄn anstÀllda poliser i distriktet i Eskilstuna angÄende frÄgor om debriefing. Rapporten fokuserar ocksÄ pÄ Äsikter frÄn ansvarig debriefingledare om debriefingens funktion och slutligen vad lagen (Arbetsmiljöverkets kungörelse) sÀger om rÀtten till debriefing. TillvÀgagÄngssÀtt för insamling av data har skett genom enkÀter, intervju samt litteraturstudier. Polisyrket Àr ett krÀvande yrke pÄ mÄnga sÀtt, och risken för att utsÀttas för jobbiga hÀndelser Àr stor.

Ämnet för uppsatsen Ă€r aktierelaterade incitamentsprogram.Incitamentsprogram Ă€r en omstridd typ av ersĂ€ttning. Historien bjuder pĂ„ mĂ„nga exempel pĂ„ hur dessa program givit ett utfall som varit alltför generöst mot ledande befattningshavare. Det finns Ă€ven gott om exempel pĂ„ hur man utnyttjat programmen och Ă€ven i flera fall brutit mot lagen.De regler som omger incitamentsprogram och dess beslutsgĂ„ng Ă€r inte ett regelverk skapat i ett gemensamt sammanhang utan reglerna stĂ„r att finna i flera olika kĂ€llor. OmrĂ„det regleras inte bara i lagstiftning utan Ă€ven ett antal sjĂ€lvregleringsorgan som stĂ„r marknaden nĂ€ra ger ut regler. Faktumet att reglerna kring incitamentsprogram inte skapats i ett gemensamt sammanhang gör att det kan vara svĂ„rt att faststĂ€lla vilka regler som gĂ€ller nĂ€r man skall besluta om olika typer av incitamentsprogram, bĂ„de vad gĂ€ller vilka konstruktioner som Ă€r tillĂ„tna och vad som krĂ€vs för att kunna fatta ett giltigt beslut om att införa respektive program.

De senaste decennierna har globaliseringen pÄverkat företagen i allt större utstrÀckning eftersom konkurrensen ökat. Detta har tvingat företag att bli mer effektiva för att kunna överleva. Ett sÀtt att effektivisera Àr att slimma produktionen och ha en flexibel arbetskraft, sÄ kallad numerisk flexibilitet. I Sverige har privat arbetsförmedling varit tillÄten sedan 1993 och sedan dess har bemanningsbranschen haft en expansiv utveckling. Syftet med denna uppsats Àr att beskriva numerisk flexibilitet, med avseende pÄ inhyrning av personal, utifrÄn John Atkinsons indelning av personalgrupper.

Barnmisshandel sker övervÀgande i hemmen. Den som utför misshandeln Àr oftast barnets förÀldrar eller vÄrdnadshavare. Om dessa barn kommer till vÄrden finns det ÀndÄ en risk att hÀlso- och sjukvÄrdspersonal saknar kunskaper och riktlinjer om hur de ska upptÀcka och ta hand om utsatta barn. Detta kan medföra att allt för mÄnga barn skickas hem, utan att korrekta ÄtgÀrder vidtas och att allt för fÄ anmÀlningar till socialnÀmnden görs. Syftet med denna systematiska litteraturstudie Àr att belysa vikten av kunskap om barnmisshandel och dess problematik, sÄ att sjuksköterskan kan identifiera de utsatta barnen och kan vidta adekvata omvÄrdnadsÄtgÀrder till dessa barn.

Bakgrund: Ordet cancer Àr för mÄnga Ängestladdat och innebÀr detsamma som döden. NÀr ett barn finns som nÀrstÄende vÀcker det mycket kÀnslor hos de som finns i familjens omgivning, men Àven hos vÄrdpersonalen. Sjuksköterskan kan stöta pÄ svÄra situationer dÀr etiska dilemman kan uppstÄ dÄ förÀldrarnas vilja kan skilja sig frÄn vad lagen sÀger.Syfte: Studiens syfte var att belysa sjuksköterskors upplevelse av att möta barn vars cancersjuka förÀlder genomgÄtt kurativ behandling.Metod: Intervjustudie med kvalitativ ansats dÀr informationen inhÀmtades genom fyra gruppintervjuer med tvÄ-tre personer i varje. Materialet analyserades utifrÄn Lundman och HÀllgren Graneheim (2012) kvalitativa innehÄllsanalys.Resultat: Studiens resultat visade pÄ att sjuksköterskorna upplevde svÄrigheter i att möta barn och dÄ framförallt barn i tonÄren. Vikten av att finna tid till bearbetning av sina kÀnslor med kollegor framkom samt en personlig utveckling genom att lÀra sig av varandra.Slutsats: Det Àr sjuksköterskan som bör ta första steget i mötet med barnen.

År 1987 blev alla svenska aktiebolag tvingade att anvĂ€nda sig av revision. Lagen infördes dĂ„ regeringen ville minska den ekonomiska brottsligheten i landet. År 2006 inleddes en utredning för att se över de rĂ„dande reglerna. Detta ledde till införandet av en ny lagstiftning Ă„r 2010, vilket innebar att de allra minsta aktiebolagen nu fick möjlighet att avstĂ„ revision.Syften med denna studie Ă€r att ta reda pĂ„ om kreditinstitutens kreditbedömning har pĂ„verkats efter avskaffandet av revisionsplikten för smĂ„ aktiebolag, cirka tre Ă„r efter avskaffandet och hur pĂ„verkas ett företags kreditvĂ€rdighet och riskbedömning med hĂ€nsyn till om smĂ„ aktiebolag har en revisor eller inte? I denna studie har sex kreditinstitut intervjuats för att ta reda pĂ„ vilken effekt avskaffandet av revisionsplikten har fĂ„tt.

Skuldsaneringslagen trÀdde i kraft 1994 och innebÀr att överskuldsatta personer kan fÄ en chans att bli skuldfria. Detta genom att under en begrÀnsad tid leva pÄ existensminimum och under denna tid avbetala sÄ mycket som möjligt pÄ sina skulder. Den bakomliggande orsaken till Skuldsaneringslagen var att efter 1980-talet hade de svenska hushÄllen ökat sin belÄning avsevÀrt och fastighetskraschen i början av 1990-talet hade försatt mÄnga i en ekonomisk hopplös situation.För att avgöra vilka som ska beviljas skuldsanering stÀller lagstiftaren vissa krav pÄ vilken typ av skulder och under vilka förutsÀttningar som en gÀldenÀr kan beviljas skuldsanering, dessa krav Äterfinns i 4 § Skuldsaneringslagen. Vad dessa krav innebÀr kan inte utlÀsas direkt ur lagtexten, utan en studie av förarbeten och praxis mÄste ske.Skuldsaneringslagen har nu funnit i 12 Är och en mÀngd fall har varit upp till prövning i domstol och dÀr har den huvudsakliga frÄgan varit om de krav som uppstÀlls i 4 § har uppfyllts eller inte. Under denna tid har Àven Skuldsaneringslagen varit föremÄl för ett flertal statliga utredningar och dessa har utmynnat i ett förslag till en ny skuldsaneringslag.

Denna uppsats rör sig inom fÀltet kritiska kulturarvsstudier och fokuserar pÄ svensk utförselreglering av kulturhistoriska föremÄl genom tiderna. UtgÄngspunkten ligger i 2014 Ärs omformulering av kulturmiljölagens portalparagraf, vilken numera inkluderar mÄngfaldsmÄl. Kulturmiljölagens utförselreglering (reglerad i 5:e kapitlet), som inte uppdaterades samtidigt, Àr tÀnkt att lÀsas mot bakgrund av de inledande bestÀmmelserna. Eftersom den sedan tidigare uppfattats vila pÄ Älderdomliga nationalistiska vÀrdegrunder, uppstod frÄgan ifall det fanns en diskrepans i förhÄllande till de nya mÄlen.För att hitta svar söker sig uppsatsen tillbaka till utförselregleringens formativa moment samt förÀndring frÄn 1920-talet och framÄt och sÀtter detta i relation till nuvarande kulturpolitiska mÄl och kulturvÄrd i dagens samhÀlle. Motiv till utförselreglering men ocksÄ vilka föremÄlstyper som skyddats genom tiderna har studerats, analyserats och jÀmförts kvalitativt.

Syftet med denna uppsats var att beskriva den rÀttsliga regleringen kring ungdomsbrottslighet i Sverige. I arbetet har jag i huvudsak behandlat den process- och straffrÀttsliga lagstiftningen. Vidare Àr Àven det brottsförebyggande arbetet belyst. I Sverige har vi en lagstiftning som bygger pÄ en sÀrbehandling av unga. Unga skall i första hand fÄ hjÀlp och stöd innan de utsÀtts för ÄtgÀrder av rÀttsvÀsendet.

I denna uppsats behandlas frÄgan om kommunerna kan anvÀnda strukturkostnaden som en legitim fingervisning pÄ vad förskoleverksamheten bör kosta vid en genomsnittlig kvalité.För att alla kommuner skall kunna erbjuda en liknande service till sina invÄnare oavsett kommunens strukturella förutsÀttningar har det införts ett kommunalt kostnads och intÀktsutjÀmningssystem. Systemet skall utjÀmna de strukturella skillnader som kommunen inte kan pÄverka. Det gÀller befolkningstÀthet, skattekraft och demografisk struktur.Förskoleverksamheten regleras i skollagen (SFS 1985:1100) och av LÀroplanen för förskolan (lpfö 98). Skollagen Àr tydlig med vad kommunerna Àr skyldiga att erbjuda. Den reglerar emellertid inte hur det skall erbjudas.

This thesis examines how Swedish newspaper media problematize surveillance. This is done by analysing the media reports from two major surveillance events: the debate in 2008 about the legislation concerning the expansion of the rights of Försvarets Radioanstalt to monitor internet and telephone traffic crossing the Swedish borders, and the revealing of an ethnically based index including over 4000 individuals created by the Swedish police. The thesis sets out to expand the knowledge about media?s role as a interpreting source of information concerning how people understand and relate to surveillance (Barnard-Wills, 2011; Carlsson, 2009; Greenberg & Hier, 2009). The thesis attempts to answer the question whether Swedish media problematizations regarding the abovementioned surveillance events correlates with the most common theories of surveillance critique.

Skuldsaneringslagen trÀdde i kraft 1994 och innebÀr att överskuldsatta personer kan fÄ en chans att bli skuldfria. Detta genom att under en begrÀnsad tid leva pÄ existensminimum och under denna tid avbetala sÄ mycket som möjligt pÄ sina skulder. Den bakomliggande orsaken till Skuldsaneringslagen var att efter 1980-talet hade de svenska hushÄllen ökat sin belÄning avsevÀrt och fastighetskraschen i början av 1990-talet hade försatt mÄnga i en ekonomisk hopplös situation.För att avgöra vilka som ska beviljas skuldsanering stÀller lagstiftaren vissa krav pÄ vilken typ av skulder och under vilka förutsÀttningar som en gÀldenÀr kan beviljas skuldsanering, dessa krav Äterfinns i 4 § Skuldsaneringslagen. Vad dessa krav innebÀr kan inte utlÀsas direkt ur lagtexten, utan en studie av förarbeten och praxis mÄste ske.Skuldsaneringslagen har nu funnit i 12 Är och en mÀngd fall har varit upp till prövning i domstol och dÀr har den huvudsakliga frÄgan varit om de krav som uppstÀlls i 4 § har uppfyllts eller inte. Under denna tid har Àven Skuldsaneringslagen varit föremÄl för ett flertal statliga utredningar och dessa har utmynnat i ett förslag till en ny skuldsaneringslag.

SkadestÄnd i diskrimineringsmÄl har kritiserats för att inte uppfylla EG-direktivens kriterier att vara tillrÀckligt avskrÀckande, effektiva och proportionerliga dÄ de av domstolarna har jÀmförts med skadestÄnd vid andra brott. I min uppsats tar jag upp frÄgan dels om det reparativa syftet uppnÄs genom dagens skadestÄndsbelopp, dels om den preventiva funktionen upprÀtthÄlls.Under arbetets gÄng med denna uppsats har en ny diskrimineringslagstiftning arbetats fram med syfte att försöka stÀrka skyddet mot diskriminering. Nyligen har bÄde lagrÄdsremiss och proposition lÀmnat regeringen och den nya lagen föreslÄs trÀda i kraft den 1 januari 2009. I min uppsats diskuterar jag Àven frÄgan om den nya diskrimineringslagstiftningen kommer att förÀndra skadestÄndspraxisen i Sverige? Jag anser att sanktionerna för brott mot diskrimineringslagstiftningen mÄste ses över för att uppfylla den moralbildande och handlingsdirigerande effekt den syftar till.

Patienter med cancer har alltmer sökt den komplementÀra vÄrden för att fÄ hjÀlp med bl.a. biverkningar och smÀrtproblematik som uppstÄr inom den traditionella cancerbehandlingen. Behandlingsmetoderna och helhetssynen inom den komplementÀra omvÄrdnaden Àr det som patienter efterfrÄgar. Katie Erikssons vÄrdteorier om holismen och den naturliga vÄrden har anvÀnts som teoretisk referensram. Inom konventionell vÄrd erbjuds inte tillrÀcklig lindring angÄende cancersmÀrta och biverkningar, dÀrför har patienter sökt komplementÀr omvÄrdnad.