Föreliggande studie tar sin utgÄngspunkt i att diskriminerande mekanismer försvÄrar etnisk inkludering pÄ arbetsmarknaden. Undersökningen söker empiriskt belysa attityder och praktiker inom den privata finans- och IT-sektorn vad avser rekryteringav personer med utlÀndsk bakgrund, samt undersöka resultatet i ljuset av tre diskrimineringsteorier: Stigmatisering, preferensbaserad diskriminering och strukturell diskriminering. Studien bygger pÄ 18 intervjuer och 6 policydokument frÄn 16 olika företag. Studien visar att mÄngfald och antidiskrimineringsarbete ses som sjÀlvklarheter. Det Àr ocksÄ en förklaring till varför ett aktivt arbete med dessa frÄgor inte förekommer i större utstrÀckning Àn vad diskrimineringslagstiftningen anger i termer om diskrimineringsförbud.

Syftet med den h?r studien ?r att unders?ka hur styrdokument f?r folkskolan och l?roverken skiljer sig i synen p? uppfostran, ordning, uppf?rande och disciplin?ra ?tg?rder mot elever, perioden 1842-1955, samt hur denna syn f?r?ndras under den unders?kta perioden. Studiens fr?gest?llningar ?r: Vad ?r synen p? uppfostran, ordning, uppf?rande och disciplin?ra ?tg?rder mot elever i styrdokumenten f?r folkskolan respektive l?roverken, perioden 1842-1955? Vilka likheter och skillnader finns mellan synen p? uppfostran, ordning, uppf?rande och disciplin?ra ?tg?rder mot elever i styrdokumenten f?r folkskolan respektive l?roverken, perioden 1842-1955? Studien till?mpar en kvalitativ inneh?llsanalys. Det inneb?r en textanalys d?r textinneh?llet i styrdokumenten f?r folkskolan och l?roverken granskas.

Studien har sin bakgrund i att arbetsstyrkan i Sverige har blivit alltmer heterogen, bestÄende av olika etniciteter, nationaliteter och kulturer. HR har en central roll i dessa frÄgor och kan pÄverka genom att aktivt arbeta med arbetsmiljöfrÄgor pÄ multikulturella företag. Syftet med studien Àr att undersöka samband mellan arbetsmiljö och integrering för mÀnniskor med annan etnisk bakgrund pÄ ett företag inom livsmedelsindustrin. Vidare Àr syftet att visa pÄ faktorer som pÄverkar arbetsmiljö, framför allt psykosocial, pÄ en multikulturell arbetsplats. För att besvara syftet anvÀnds tre frÄgestÀllningar: Vad finns det för samband mellan arbetsmiljö, kÀnslan av tillhörighet och integrering för mÀnniskor med annan etnisk bakgrund? Hur sammanhÀnger etnicitet och kultur med arbetsmiljö och integrering? Vilken betydelse har sprÄk för den psykosociala arbetsmiljön och för integrering?Studien Àr en del i ett nordiskt projekt som syftar till att öka sysselsÀttning och motverka uteslutning av immigranter.

Bakgrund: 550 barn bed?ms vara i behov av palliativ v?rd i Sverige ?rligen, f?r sjukdomar som bland annat inkluderar cancer, infektion, HIV, neurodegenerativa eller progressiva metabola sjukdomar, och sv?ra kroniska tillst?nd med h?g risk f?r livshotande komplikationer, exempelvis CP och genetisk missbildning. Palliativ v?rd av barn kan bedrivas i olika milj?er, b?de i hemmet, i slutenv?rden och p? hospice. Vidare inneb?r den palliativa v?rden av barn ett holistiskt arbetss?tt, d?r kunskap kring barns utveckling och f?rm?ga till f?rst?else och kommunikation p? ett begripligt s?tt ?r av vikt.

Skolorna Àr enligt lag skyldiga att utforma planer mot diskriminering och krÀnkande behandling, enskilt eller i sammanhÀngande form. Diskrimineringslagen och skollagen stÀller olika krav pÄ vilket innehÄll respektive plan ska ha, men samtidigt rekommenderar Skolverket att skolorna utformar en sammanhÀngande plan för detta arbete. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur tvÄ skolor har utformat sina planer och jÀmföra om det finns avvikelser mellan planerna pÄ skolorna och styrdokumenten frÄn lagstiftarna och myndigheterna. FrÄgorna som stÀlls Àr: Vad stÄr det i styrdokumenten[1] om hur utformningen och innehÄllet i en likabehandlingsplan ska se ut? Hur utformar och arbetar de tvÄ undersökta skolorna med LBP utifrÄn de krav som styrdokumenten föreskriver? Metoden som anvÀnds i undersökningen Àr en komparativ, kvalitativ textanalys.

Fo?religgande arbete a?ska?dliggo?r hur den av fastighetsa?garen betalade energin anva?nds och fo?r vilka a?ndama?l samt pa?visar konkreta kostnadseffektiva besparingsa?tga?rder utifra?n befintlig eller ny utrustning. Resultatet visar att man kan go?ra betydande energibesparingar genom att a?tga?rda fra?nluftsfla?ktar med la?nga drifttider och ho?ga flo?den samt ventilationsaggregat med la?g temperaturverkningsgrad. Genomfo?rs de fo?reslagna a?tga?rderna kan va?rme-energianva?ndningen reduceras med 277 MWh/a?r eller 38 % av den totala inko?pta va?rme-energin.

Bakgrund: Stickrelaterade procedurer ?r vanligt f?rekommande inom pediatrisk sjukv?rd. Barn uppger att det ?r en av de mest skr?mmande och sm?rtsamma upplevelserna p? sjukhus. R?dslan och oron f?rekommer i alla ?ldrar och beskrivs f?lja med upp i vuxen ?lder. Barns negativa erfarenheter fr?n en stickrelaterad procedur kan ocks? leda till att en r?dsla f?r v?rden utvecklas. F?r att en stickrelaterad procedur ska ske s? sm?rt och orosfritt som m?jligt kan olika omv?rdnads?tg?rder anv?ndas.

Examensarbetets syfte Àr att undersöka de problem som kan tÀnkas hindra implementeringen av mÄngfaldsarbete inom LuleÄ kommun och att undersöka vilka strategier kommunens ledning anvÀnder för att frÀmja mÄngfald inom LuleÄ kommun. Nio anstÀllda intervjuades inom olika verksamhetsomrÄden inom LuleÄ kommuns förvaltning. IntervjufrÄgorna handlade huvudsakligen om kunskapen kring det nuvarande mÄngfaldsarbetet relaterat till jÀmstÀlldhet och etnisk/kulturell mÄngfald. UtifrÄn intervjuresultaten gjordes en sammanstÀllning, som visade pÄ möjligheter till ett förbÀttrat mÄngfaldsarbete. Resultatet visade att LuleÄ kommun satte upp gemensamma mÄl för mÄngfaldsarbetet inom de olika förvaltningarna.

Bakgrund: HIV/AIDS Àr en allvarlig, smittsam och kronisk immunbristsjukdom. Idag förekommer sjukdomen överallt i samhÀllet, men en stereotyp bild av sjukdomen lever fortfarande kvar. HIV/AIDS Àr en stigmatiserande sjukdom och leder till diskriminering vilket förekommer i vÄrden. Detta Àr ett problem eftersom att mÄlet med hÀlso- och sjukvÄrd Àr en god vÄrd pÄ lika villkor.Syfte: Att beskriva HIV/AIDS-positiva patienters upplevelser av diskriminering i vÄrden.Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad pÄ tio vetenskapliga originalartiklar. Kvalitativ innehÄllsanalys genomfördes i enlighet med Graneheim och Lundman (2004).Resultat: TvÄ övergripande kategorier framkom; Diskriminerande handlingar med underrubrikerna felaktiga hygienrutiner, brytande av sekretess, nekad vÄrd och kroppssprÄk och Verbal diskriminering med underrubrikerna icke relevanta frÄgor och opassande sprÄk och hÄrda ord.Slutsats: Patienter med HIV/AIDS blir utsatta för diskriminerande handlingar och verbal diskriminering i vÄrden, vilket orsakar patienten vÄrdlidande.

Syftet med denna uppsats Àr att identifiera och analysera varför sÄ fÄ invandrare söker chefstjÀnster. Vi menar att orsaken till detta ligger bÄde hos företaget och individen och kommer dÀrför att belysa problematiken utifrÄn tvÄ perspektiv. Vi kommer dels att belysa frÄgan ur ett organisatoriskt perspektiv dÀr vi tittar pÄ hur ett företag förhÄller sig till mÄngfald och dels undersöka hur medarbetare med invandrarbakgrund förstÄr sina chanser pÄ arbetsmarknaden. Empirin bestÄr av intervjuer genomförda med medarbetare med invandrarbakgrund och personalansvariga pÄ IKEA och kommer att analyseras med hjÀlp av begreppen organisationskultur, chefsrollen, rekrytering och diskriminering. Slutsatsen av vÄr analys Àr att brist pÄ förebilder och osÀkerhet Àr de tvÄ största hindren för invandrares benÀgenhet att söka chefstjÀnster.

Bakgrund och problem: Etnisk och kulturellt mÄngfald inom TMT har tack vare globaliseringen blivit ett alltmer förekommande fenomen inom företag. Tidigare studier om etnisk och kulturellt mÄngfald inom TMT:s inverkan pÄ företagsutfall har för det mesta fokuserat pÄ den privata sektorn samt finansiella utfall. Dessa studier har Àven ignorerat TMT-processer, vilket har lett till blandade resultat.Syfte: Att förklara hur etnisk mÄngfald i TMT pÄverkar icke-finansiella utfall i hybrida företag.Metod: Studien utgÄr frÄn en kvantitativ undersökningsmetod, dÀr data samlades in genom elektroniska enkÀter. Urvalet bestod av 98 hybrida företag inom den offentliga sektorn i Sverige. Vi hÀrledde tre hypoteser utifrÄn tidigare studier för att besvara studiens syfte.Slutsatser: Vi har funnit att etnisk mÄngfald inte har nÄgon pÄverkan pÄ varken beteendeintegration eller ambidextri inom hybrida bolag.

Syftet med denna studie var att beskriva rekryterares upplevelser kring stereotypaktivering, fördomar och diskriminering i rekryteringsprocessen. I studien ingÄr Ätta undersökningsdeltagare, varav tvÄ deltog i en pilotstudie. Datainsamling skedde med hjÀlp av halvstrukturerade intervjuer och tolkades utifrÄn induktiv tematisk analys. Resultatet visar att stereotyper, fördomar samt diskriminering Àr ett komplext sammansvetsat omrÄde som kan uppkomma omedvetet trots att rekryterarna sjÀlva inte vill aktivera dessa beteenden. I resultatet framkom Àven att en tydlig kravprofil, utveckling av kunskaper, medvetandegörande via ifrÄgasÀttande samt interna forum, öppenhet och anonyma ansökningar ansÄgs vara avgörande omrÄden för att arbeta med minskning av stereotypaktivering, fördomar och diskriminering.

Diskriminering kan bero pÄ olika attityder, en av dem Àr att man ogillar medlemmar av den gruppensom man sjÀlv inte tillhör (utgruppsnegativitet), och en annan kan vara att man gillar medlemmar avsin egen grupp (ingruppspositivitet), diskriminering kan alltsÄ ibland ske utan att man har nÄgonnegativ attityd till den andra gruppen. I den hÀr studien undersöktes hur allvarlig diskrimineringanses vara beroende pÄ om den baseras pÄ utgruppsnegativitet eller ingruppspositivitetHuvudhypotesen att diskriminerande beteende anses mer allvarligt om det orsakas avutgruppsnegativiteten Àn av ingruppspositiviteten fick stöd. Det vill sÀga att mÀnniskor Àr merförlÄtande nÀr diskrimineringen sker dÀrför att nÄgon Àr partisk Àn nÀr diskrimineringen sker dÀrföratt nÄgon Àr hatisk. Studien visade ocksÄ att personer som skattar högt pÄ social dominans skattadepersoner som diskriminerade mindre negativt. Resultaten diskuteras i relation till teorier om normermot fördomsfullhet och diskriminering..

Syftet med föreliggande studie har varit att skapa en djupare förstÄelse kring hur nÄgra flyktingar upplever sin etniska identitet och hur de har anpassat sig till det nya samhÀllet. Vidare har Àven syftet varit att se ifall studentrollen kan fungera som nÄgon form av social kompensation för en eventuellt bristande etnisk identitet hos dessa flyktingar. För att undersöka detta utfördes en kvalitativ studie, bestÄende av sex djupintervjuer. Dessa ufördes pÄ fem kvinnor och en man pÄ en högskola i södra Sverige, Äldern varierade mellan 20-26 Är. Resultatet visade att tre av intervjupersonerna uppvisade integrerad anpassningsstrategi, dessa personer uppvisade Àven en stark etnisk identifikation.

SÅ FÖDDES IDÉN att undersöka den Ă€nnu mer homogena arbetsgivarkĂ„rens instĂ€llningar till etnisk mĂ„ngfald och framför allt, deras argument till varför det var viktigt. Eftersom tidigare studier som gjorts huvudsakligen fokuserat pĂ„ journalister med utomnordisk bakgrund och deras erfarenheter av mediemarknaden i Sverige sĂ„ kĂ€ndes det intressant att lĂ„ta arbetsgivarna komma till tals och fĂ„ deras syn pĂ„ problemet.SYFTET MED MAGASINET Ă€r att fĂ„ fram en bild av hur arbetsgivare pĂ„ nĂ„gra av de stora redaktionerna i Sverige tĂ€nker och resonerar kring etnisk mĂ„ngfald. Tanken Ă€r inte att jĂ€mföra de olika intervjupersonernas svar, utan att kunna presentera en bild av varför det Ă€r viktigt med etnisk mĂ„ngfald och hur aktivt olika arbetsgivare arbetar med det..